Kategoriarkiv: Numismatik på Internet

Grattis på Otto-dagen!

Publicerat av
1

Det är ju Otto som har namnsdag idag! – Fick grattis-sms från hustrun redan i morse. 😉

Av denna anledning har jag idag googlat lite på den där mystiska OTHO-medaljen, som jag haft uppe på bloggen ett par gånger tidigare. Min undran var om internet månne vuxit och kunde bjuda på något nytt? – Allt går ju snabbt nu för tiden.

Och visst! På The British Museum hittade jag t.ex. denna originalprägling … och kunde då konstatera åtminstone två medaljer som uppenbarligen är avgjutningar av detta exemplar. På samma sida fann jag även ett modernt avslag i ”white metal” / vitmetall (aluminium?) av den åtsidesstamp som tydligen fortfarande finns kvar i Paris … och som är anledningen till (den tveksamma?) attribueringen till Giovanni Cavino i Padua(1500-1570). Enligt uppgift finns 122 stampar på Bibliothèque Nationale i Paris … och minst 82 (avbildade) moderna vitmetall-avslag av dessa stampar på British Museum i London.

The British Museum kunde även visa upp ett tydligare exemplar av ”den besläktade” AELIUS-medaljen … där man på frånsidan kan se att ett antal soldater som tvingar fram en kvinna till en tronande kejsare … som eventuellt erbjuder henne en (gift)bägare …?

Tack vare dessa tydliga och för mig nyupptäckta exemplar kan man konstatera ytterligare några likheter mellan nämnda OTHO- och AELIUS-medaljer. Notera t.ex. att bokstaven A helt verkar sakna tvärstreck … och att bokstaven S är betydligt bredare (och svag) nedtill. Båda dessa egenheter – plus centrummärket och hjälplinjerna för omskrifterna – återfinns på båda sidor av OTHO – MATVRA CELERITAS-medaljen. Det förefaller därför alltmer rimligt att dessa sidor ”hör ihop” och är de ursprungliga. Därefter verkar åt- och frånsides-stamparna skiljts åt … och kopplats dels till den större medaljen över historiker i Bologna, Achilles Bocchius (1488-1562), dels till den mindre sestertius-imitationen med den dramatiska offerscenen. Jämför med bildkollaget och förstoringarna ovan.

Konsten att slå mynt

Publicerat av
Svara

I samband med evenemanget Myntdagar i Göteborg 1988 (myntauktion + myntmässa), hade vi engagerat en kund, tillika smed, som visade besökarna hur man slog mynt på medeltiden. Två olika stampar till ”minnesmynt” i form av Lödöse-brakteater (små, tunna och ensidiga silvermynt), hade tillverkats … hemma i garaget! 😉

Några år senare – 1995 – firade svenska myntverket 1000-årsjubileum … med minnesmynt och allt (för att strax därefter sälja ut hela klabbet till Finland!?). Detta jubileum grundade sig på ett närmevärde för den tidpunkt man anser att Sveriges första mynt tillkom – omkring år 995. Eftersom detta sammanföll med att Friidrotts-VM i Göteborg (med ”brasseväder!”) och att vi just hade fått nya lokaler, tänkte vi passa på att göra lite reklam för myntsamlandet, genom att slå (tvåsidiga!) Olof Skötkonung-penningar ute på gatan! Tyvärr blev omfattningen inte så stor som planerat p.g.a. ett skyfall med översvämning som följd … men det hela blev i alla fall dokumenterat i Mynttidningen 4-1995.

          

          

Tredje gången gillt, när det gäller myntprägling, inträffade 2006 när vi blivit tillfrågade att medverka vid Medeltidsdagarna vid Gräfsnäs slottsruin. Denna gång var det återigen brakteater som gällde … men eftersom vi gärna ville låta barnen själva ”banka & slå”… behövde vi ett mjukare (och billigare) material än finsilver. Lösningen blev att stansa ut myntämnen (plantsar) ut tunn aluminiumplåt. På detta sätt behövdes inte så stor präglingskraft – och även barnen ”under en meter” kunde få med sig en egentillverkad och kostnadsfri ”Riddar Gomer-penning” (Hjorthuvuds-brekteat) hem till samlingen … 😉

Efter en förfrågan från en intresserade gotlänning på FaceBook, som tydligen har planer på att försöka slå egna mynt, har jag tagit några bilder av de olika egenhändigt tillverkade myntstampar jag själv har förfärdiga under åren. – Håll till godo!

Gladiatorn Maximus

Publicerat av
Svara

Idag fyller den australiensiske skådespelaren Russel Crowe 50 år! 

För den historiskt intresserade myntsamlaren är han kanske mest känd för som roll som general Maximus i filmen Gladiator från år 2000, där han för övrigt fick en Oskar för bästa manliga huvudroll.

Även om filmens handling inte riktigt överens-stämmer med verkligheten, känner samlaren av romerska mynt säkert igen flera av personerna i filmen – t.ex. kejsar Marcus Aurelius, Commodus Lucius Verus, Lucilla och Lucius Verus Junior.

Bland folk i allmänhet är det inte många som känner till att man, för en ganska billig penning, kan köpa genuina romerska silver- och kopparmynt från denna tid. – Ja, till och med guldmynt faktiskt! Antalet samlare på detta område är förhållandevis litet i Sverige – men jättestort internationellt. Där har man samlat de klassiska romerska myntet sedan renässansens dagar. Nedan några exempel på vad man just nu kan hitta på portalen V-Coins … när det gäller ”gladiators-mynt”… 😉

Skattletande pågår!

Publicerat av
2

Nu har vi bråda dagar med att leta fram, sortera och välja ut material till myntmässan i Göteborg på lördag. Rörigt är bara förnamnet. Skulle väl egentligen ta och lägga ut en bild på ett fullständigt kaotiskt kontor – men jag väljer att vara snäll och bespara er detta. 😉

          

Hittade istället dessa bedårande, intresserade och energiska samlare, i bildarkivet … 🙂

Förhoppningsvis får vi ihop en skön mix av spännande numismatiska objekt att visa upp, diskutera och sälja på mässan. Skall bli kul att träffa ”lite ansikten” bakom alla mejl som skickas kors och tvärs nu för tiden. Tack för förfrågningar och ”önskelistor” förresten!

Vi ses på Ullevi Tennis (Smålandsgatan 2) i Göteborg på lördag kl. 11-15! … och för guds skull – glöm nu inte plånboken!! 😉

Den långfingrade museichefen

Publicerat av
Svara

För fem månader sedan skrev vi här på Myntbloggen.se om den före detta museichefen som togs på bar gärning när han stal samlarfrimärken på en auktionsvisning i Stockholm. Stölderna hade skett vid flera tillfällen och myntsverige frågade sig naturligtvis hur länge detta pågått och hur omfattande det egentligen var? Kunde även KMK ha drabbats?

Nu möts vi ånyo av feta rubriker. Skall vi blint tro på dessa? – Nja, vi skall nog i varje fall ta dem med en nypa salt. Min erfarenhet av media är nog att de i högsta grad är affärs-drivande – och då kan många gånger sensationella rubriker sälja bättre än sanningar.
Men ”ingen rök utan eld”  brukar man ju också säga … så vi får väl avvakta och se …

När man läser om hur det kan gå till bakom stängda dörrar i museivärlden, får man än mindre förståelse för den vulgärpropaganda mot privat ägande och samlande som vissa arkeologer/museifolk med jämna mellanrum driver emot antikvitets- och mynthandeln.

Har man ingen som helst självkritik? – Lever man i en liten bubbla, helt utan kontakt med omvärlden? Tycker nog det är hög tid för dessa ”övervintrade stalinister” att lyfta blicken från lergropen och inse att våra museum faktiskt är uppbyggda m.h.a. privat samlande!

Så där ja! Det var artikel (blogginlägg) nummer 350! sedan starten den 16 juli 2012. Och 836 illustrationer har det också blivit. Tänk var tiden går fort nu för tiden.

Ny Tradera-logga …

Publicerat av
7

Jaha, då var det dags igen då ja; Tradera förändrar designen! – Denna gång blev det en ny logga … med varningsgul bakgrund. ”Förbättringarna” innebär denna gång bl.a. att man flyttar om knappar (för att man inte skall hitta dem?) och förminskar diverse text – istället för att exv. förstora minnes-listans pyttesmå bilder.

Att Tradera är mycket mera intresserade av yta och design än funktion och säkerhet är förvisso ingen nyhet, men visst är det trist att man envisas med att lägga krutet på helt fel saker. Man blir tyvärr allt mer skeptisk och uppgiven över Traderas bristande förmåga att ta itu med alla otaliga bedrägerier på sajten. Och genom att fortsätta gynna skojare och illojal konkurrens skrämmer man bort både köpare och säljare från sajten. Kanske är det t.o.m. så att man nu insett detta!? – Och det är därför man lanserar en VARNINGSSKYLT till logga! 😉

Guldmynt stulna i Frankrike!

Publicerat av
Svara

En mynthandlare i Frankrike, Michael Creusy, ABC Numismatique, har blivit bestulen (rånad?) på stora delar av sitt lager, när han var på väg hem från en myntmässa i Paris i lördags. Antika mynt och guldmynt i prisklasser från 44 EURO upp till hela 110.000 EURO har stulits. Totalt rör det sig enligt uppgift om samlarmynt för omkring 1 miljon EURO!

För den franske mynthandlaren är detta naturligtvis en tragedi. Han och hans familj har varit aktiva i myntbranschen i över 40 år. Tur i oturen är att mynthandlaren haft mycket god ordning och dokumentation över sina klenoder … där har museivärlden mycket att lära. 😉

Har inte hittat något om detta i media, men lite mer finns att läsa på webben, exv. på Forum Ancient Coins och Svenska Numismatiska Föreningen. Skärmdumpen ovan är klickbar till en stor version (3000×1500 pixlar) och visar (delar av) de stulna mynten.

Sprid gärna detta vidare (exv. via FaceBook) och håll ögonen öppna! Hittar du något misstänkt, så finns kontaktuppgifterna till en bestulne mynthandlaren i bilden ovan.

Mynthandlarfamiljen har även utlyst en belöning till den som kan hjälpa till att klara ut stölden:  – ”The Creusy family offers a reward in the amount of 80,000 euros for anyone who could help us by providing any information regarding our collection”.

Samlarvänliga priser hos SNF

Publicerat av
2

Eftersom jag refererat lite från både Bukowskis och Künkers auktioner, kan det väl vara på sin plats att redovisa lite resultat även från SNF:s auktion MISAB 10. Skall man tro deras egen annons bjöd auktionen på ”mycket starka resultat”. Föreningen närstående bloggare talar om ”en rekordartad auktion med mycket högt deltagarantal”, vad nu det innebär?

SNF:  – ”Helgens auktion visade en mycket stark myntmarknad med flera toppnoteringar. Generellt var prisnivån mycket god på i stort sett alla områden”.

På auktion blir det ju allt som oftast ”både vin och vatten”, d.v.s. allt ifrån jättefynd och klart prisvärt till tokpriser och toppnoteringar. De båda kollagen är ett axplock av numismatiska prisnoteringar inom olika samlarområden på MISAB 10. Personligen tror jag detta säger mer än att välja ut tre äldre guldmynt och ”värdera” hela auktionen efter detta. 😉

Tycker det är väldigt intressant att läsa olika åsikter om vad som är ”riktigt bra betalt” eller vad som kännetecknar ”en toppauktion”. Man får ”läsa mellan raderna” och jämföra med sina egna uppfattningar. Det är väl inte helt omöjligt att det finns ett visst egenintresse i att exv. hävda att NKU:s Oskariana-auktion bjöd på ”ett bra resultat” (snarare katastrof) eller att ”riktigt bra betalades Olof Skötkonungs-penningen” (såldes billigare nu än 1969).

Läste också en roligt skröna någonstans i åsiktsflödet; som påminner om storsamlare i gångna tider – ett klassiskt Algård-citat: – ”152.000 kr var billigt, den där dukaten är värd minst det dubbla”. Olle Algård brukade säga så när han betalat ett pris för ett mynt som resten av världen tyckte var sanslöst eller orimligt högt. Givetvis med baktanken att kunna begära ännu mer, den dag det skulle säljas på nytt. 😉

P.S.  Gå gärna in och läs (gilla!) vår FaceBook-sida … den uppdateras fortlöpande med nyheter om långfingrade museichefer och falskmyntarnas präglingstekniker etc. etc.

Künkers vårauktioner 2014

Publicerat av
Svara

Idag avslutades Künkers vårauktioner som avhållits i tyska Osnabrück i denna vecka. Totalt omsattes 8,75 miljoner euro … vilket med en Forex-kurs på 9,40 och en tillkommande köparprovision på 23% innebär motsvarande lite drygt 101 miljoner SEK. Slutresultaten på auktion 245-248 låg i snitt 50% över de estimerade utropspriserna.
Mera detaljerade uppgifter finns naturligtvis på Künkers webbplats.

Mängden fantastiska mynt och medaljer på dessa auktioner är så enorm att ”det är svårt att se skogen för alla träd”… 😉  – så vi för nöja oss med några axplock:
Den sällsynta Erik XIV-klippingen om 16 öre 1563 av typ I (tidigare om-skriven här på Myntbloggen (se blogg-inlägget ”Olofsson & Hoenauer”), såldes ganska billigt för 1.000 EURO + provision (ca 11.500 SEK). Kanske lite p.g.a. att man missat att nämna det där med ”typ I”…? 😉
Hjältekonungen Gustav II Adolf i guld … klubbades för fantastiska 12.000 EURO + provision (ca 139.000 SEK) … eller nästan 4.800 kr per gram!
Denna medalj är egentligen inte speciellt ovanlig – men detta var dels en originalgjutning med spår av emalj (Originalguß mit Resten von Emaille), dels i äkta guld! (29,01 gram). Flertalet utbjudna exemplar av denna medalj är däremot senare avgjutningar (d.v.s. kopior), oftast i förgylld brons. Alltså ett bra exempel på vilka enorma prisskillnader det kan vara på något man, vid första anblicken, kan tycka är ”samma medalj”… 😉
På sin hemsida framhåller Künker själva att de kinesiska mynten gick mycket bra, liksom den imponerande medaljsamlingen som tillhört Georg Baums. Så här skiver man t.ex.
– ”The results of the series of coins from China were unbelievable: it reached more than triple of the estimate. The Malta collection brought more than twice of the estimate. The Georg Baums collection sold for impressive 1,8 Mio Euros”.

Silvermedaljer på Bukowskis

Publicerat av
6

I kväll och igår kväll klubbades återstoden av överdirektör Erik Montells mynt- och medaljsamling på Bukowskis Market i Stockholm. Första delen av denna samling såldes på Bukowskis den 4 december 2013 – se vidare: ”Ojämn prisbild även hos Bukowskis”.

Även denna gång förvånas man av den ojämna prisbilden. Rena ”toknoteringar” på såväl polerade silvermedaljer som vanligt förekommande antika mynt … medan annat gick till relativt rimliga priser. Kr 23.000:- +22,5% + 50:- slagavgift = Kr 28.225:- för en ”lite väl blank” Arvid Karlsteen-medalj (1694-95) över Karl X Gustav och tåget över Bält (lilla modellen! – och möjligen en sentida prägling?), måste väl vara ett rekord?

Prisnivåerna ovan (se bild) är väl i och för sig inte orimliga – om det hade varit frågan om riktiga praktexemplar. – Men det är det faktiskt inte! Påfallande många är uppenbarligen både polerade och repade. Medaljer är miniatyrkonstverk och skicket har – åtminstone för mig – mycket stor betydelse för helhetsintrycket – och priset!

En högst ordinär makedonsk tetradrachm från Alexander III, den Store (slagen i Amfipolis) för Kr 35.000:- + avgifter (= totalt 42.925:-) är troligen världsrekord!? – Fullt i klass med noteringen för en halvdan romersk sestertius från Philip II … för 8.000:-!? Två priser där man utan större problem kan kapa en nolla på varje, genom att göra sin hemläxa och handla internationellt … alternativt ta hjälp av någon kunnig svensk mynthandlare. 😉

Nämnda ”tokpriser” i kombination med några mera måttliga dito, som exv. en ganska snygg romersk Trajanus-aureus för måttliga 17.500:- + provision, får åtminstone mig att misstänka att kundkretsen är kapitalstark … men förhållandevis oerfaren …?