Alingsås-Helsingborg t.o.r.

Så var då FriMynt 2014 avklarat. Som vanlig en riktigt trevlig mässa med mycket myntsnack och bra kommers under i stort sett hela dagen. Denna gång hade vi inte möjlighet att åka ner redan på fredagen, som vi brukar göra, så det blev till att gå upp tidigt i ottan på lördagsmorgonen istället. E20 raka spåret och med solen i ryggen var vi på plats 2½ timme senare. Perfekt!

För ovanligheten skull hade vi gott om tid att packa upp – och t.o.m. göra lite affärer – innan flocken av samlare gjorde entré alldeles till vänster om oss. Du som följer oss på FaceBook vet väl redan hur det såg ut när horder av myntsamlare strömmade in … med göteborgare i täten! 😉

Vid femtiden blev det tillfälle att gå runt och kika lite vad kollegorna plockat med sig. Det är ju lite mer sport att göra sina ”fynd” under sista timmen. 😉  Några vidare klipp blev det emellertid inte denna gång. Ibland får man nöja sig med några små ”stödköp”, som Paul Levin skulle uttryckt det. Försäljningsmässigt var det flera kollegor som tyckte att årets mässa var snäppet bättre än förra årets upplaga. Vi är böjda att hålla med.

Hemresan gick om möjligt ännu smidigare … trots solen sydväst … och kl. 20.00 kunde man koppla av med en pilsner på altanen och se solen gå ner. – En bra dag i livet. 🙂

Full fart inför FriMynt

Denna vecka har det varit lite av skattjakt på firman. Ett evigt letande, sorterande och organiserande av såväl mynt som medaljer – och annat branschrelaterat material. Dessvärre ser man väl inget direkt slut på detta arbete, men en hel del ”ordning och reda” har det ändå blivit. Och fredagen återstår ju! Så därför hoppas vi kunna bjuda på en spännande mix av numismatiska godbitar att botanisera bland på lördag, då den 40:e internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt 2014, går av stapeln.

Kikade lite på papperna från FriMynt och i år verkar entrén ha flyttats till ”vår långsida”!? … så av planritningen att döma kommer stora horder av ivriga myntsamlare att strömma in mellan Antikören och Künker på lördag kl. 11. – Ser verkligen fram emot detta! 😉

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

– ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. 😉

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Tradera vs Myntauktioner

Har inte varit någon speciellt flitig besökare på auktionssajten Tradera.com på sistone … men idag blev det i all fall ett besök. Tradera-ledningen är visserligen ny, men traditionen att ständigt ”förbättra” sajten lever kvar. Senast blev det ny varningsgul logga, mobilsajt och sedvanligt strul. För tillfället kan man växla mellan gamla och nya designen – och välja den man gillar bäst.

När jag kollade lite avslutade Tradera-auktioner fann jag bl.a. en del medaljer som kändes igen. Det har ju blivit lite av en tradition att material från MISAB hamnar på Tradera – och vise versa. Och påfallande ofta får faktiskt Tradera bättre betalt.

Tessin-medaljen, på skärmdumparna ovan, klubbades för 500 kr på MISAB 10 i mars (vilket innebär 425 kr till inlämnaren). I helgen såldes den igen, på Tradera för 1.026 kr.

En förgylld tapperhetsmedalj med Gustav II Adolfs bild (senare avgjutning) såldes på MISAB 10 i en post (nr 233) tillsammans med sex andra medaljer. Priset blev 1.700 kr (1.445 kr till inlämnaren). En månad senare dök den upp på Tradera (205407304) och nådde då – ensam! – hela 2.550 kr!

En bemålad tennmedalj över Riddarhuset 1731 bytte ägare genom Tradera häromdagen. Även denna medalj återfinns i en post på MISAB 10 (nr 235), tillsammans med fyra stora bronsmedaljer. Då blev priset 1.500 kr = utropet (1.275 kr till inlämnaren) för hela posten, nu såldes endast Fredrik I för 1.676 kr på Tradera (205553527).

Erik XIV:s halvören 1561-1568

Den utmärkta boken Sveriges Mynt 1521-1977 av Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson (Stockholm 1976) är, hur märkligt det än låter, fortfarande efter nästan 40 år, det ledande referensverket över periodens mynt.

Men även solen har fläckar … så visst finns det enstaka missar även i denna ”myntbibel”.  – Till exempel att Erik XIV:s halvöringar finns i två olika typer; 1561 (SM 36) respektive 1563-68 (SM 37-42). Som framgår av bilderna ovan har dessa mynt helt olika (gravör)stil och bör därför åtskiljas precis som 16-öresklippingarna av Typ I (SM 43) respektive Typ II (SM 44-49). Efter 1976 har det dessutom dykt upp 1563:or av exemplar av Typ I – se artikeln / blogginlägget ”Olofsson & Hoenauer” från oktober 2012.

1561 års Eriks-halvören är graverat av Erik Olofssson, medan de senare, 1563-1568, har graverats av Mikael Hoenauer. Jämför t.ex. kronorna över E med sveakronorna på klippingarna.

Nu är detta inga nyheter. Skillnaderna finns t.ex. omskrivna i artikeln ”Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa!”, Mynttidningen 5/6-1995, samt i Bertel Tingströms ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok”. Att senare myntboksförfattare, i likhet med ”SM 1976”, missat denna typ kan förmodligen ha att göra med det faktum att det är enklare att skriva av andra, än att forska själv. 😉

Ha en fortsatt trevlig helg!

Det börjar dra ihop sig …

Det är inte klokt vad tiden går … snabbt! Knappt har man hunnit packa upp efter den trevliga Göteborgs-mässan, så är det snart bara två veckor kvar till årets höjdpunkt, FriMynt i Helsingborg, lördagen den 26 april, kl. 11-18.

Mitt första FriMynt som utställare gick av stapeln den 24-25 april 1982.
Uj, uj … det var allt några kilo … och hårstrån sedan … 😉

Dessförinnan hade jag emellertid besökt mässan flera gånger – och till och med sålt ett mynt! … till en mynthandlare från USA! – Det var en amerikansk 5-centare av Liberty-typ (1905?) i absolut toppskick, som jag köpt hos några år tidigare hos Hallgren på Linnégatan i Göteborg … för 20 kr! Den gode Hallgren var snäll och tålmodig med oss ungdomar, men kvalitetsbedömning var inte hans bästa gren. Han tog samma pris för såväl 1:or som 0:or. – Perfekt tyckte vi! 😉  Gissa om mor och far var imponerade över denna affär som nu renderade inte mindre än 500 kr! (+2400%!)  – Den amerikanske handlaren träffade jag långt senare på den stora myntmässan i New York … och han kom ihåg både myntet! (som han tjänat mycket pengar på) och grabben! 🙂

Det är 30 år mellan de båda bilderna här intill, men mycket är ändå sig likt. På vår första mässa 1982 fick vi inte plats i ”stora salen”, utan fick stå i ”förmaket” en halvtrappa upp vid entrén. Sedan dess har Antikören varit med på FriMynt nästan alla år (utom ett par trassliga år efter min fars bortgång), så det har nog blivit bortåt 30 resor till ett ofta vårlikt Helsingborg i april. En fin tradition som vi säkert kommer att fullfölja ännu många år. Har även Du tänkt möta våren i Helsingborg, är Du hjärtligt välkommen med önskemål om vi skall plocka med oss för material denna gång. Bilen går dessvärre bara fylla en gång, så vi måste prioritera. Önskelistor mottages tacksamt! 🙂

Grattis på Otto-dagen!

Det är ju Otto som har namnsdag idag! – Fick grattis-sms från hustrun redan i morse. 😉

Av denna anledning har jag idag googlat lite på den där mystiska OTHO-medaljen, som jag haft uppe på bloggen ett par gånger tidigare. Min undran var om internet månne vuxit och kunde bjuda på något nytt? – Allt går ju snabbt nu för tiden.

Och visst! På The British Museum hittade jag t.ex. denna originalprägling … och kunde då konstatera åtminstone två medaljer som uppenbarligen är avgjutningar av detta exemplar. På samma sida fann jag även ett modernt avslag i ”white metal” / vitmetall (aluminium?) av den åtsidesstamp som tydligen fortfarande finns kvar i Paris … och som är anledningen till (den tveksamma?) attribueringen till Giovanni Cavino i Padua(1500-1570). Enligt uppgift finns 122 stampar på Bibliothèque Nationale i Paris … och minst 82 (avbildade) moderna vitmetall-avslag av dessa stampar på British Museum i London.

The British Museum kunde även visa upp ett tydligare exemplar av ”den besläktade” AELIUS-medaljen … där man på frånsidan kan se att ett antal soldater som tvingar fram en kvinna till en tronande kejsare … som eventuellt erbjuder henne en (gift)bägare …?

Tack vare dessa tydliga och för mig nyupptäckta exemplar kan man konstatera ytterligare några likheter mellan nämnda OTHO- och AELIUS-medaljer. Notera t.ex. att bokstaven A helt verkar sakna tvärstreck … och att bokstaven S är betydligt bredare (och svag) nedtill. Båda dessa egenheter – plus centrummärket och hjälplinjerna för omskrifterna – återfinns på båda sidor av OTHO – MATVRA CELERITAS-medaljen. Det förefaller därför alltmer rimligt att dessa sidor ”hör ihop” och är de ursprungliga. Därefter verkar åt- och frånsides-stamparna skiljts åt … och kopplats dels till den större medaljen över historiker i Bologna, Achilles Bocchius (1488-1562), dels till den mindre sestertius-imitationen med den dramatiska offerscenen. Jämför med bildkollaget och förstoringarna ovan.

Konsten att slå mynt

I samband med evenemanget Myntdagar i Göteborg 1988 (myntauktion + myntmässa), hade vi engagerat en kund, tillika smed, som visade besökarna hur man slog mynt på medeltiden. Två olika stampar till ”minnesmynt” i form av Lödöse-brakteater (små, tunna och ensidiga silvermynt), hade tillverkats … hemma i garaget! 😉

Några år senare – 1995 – firade svenska myntverket 1000-årsjubileum … med minnesmynt och allt (för att strax därefter sälja ut hela klabbet till Finland!?). Detta jubileum grundade sig på ett närmevärde för den tidpunkt man anser att Sveriges första mynt tillkom – omkring år 995. Eftersom detta sammanföll med att Friidrotts-VM i Göteborg (med ”brasseväder!”) och att vi just hade fått nya lokaler, tänkte vi passa på att göra lite reklam för myntsamlandet, genom att slå (tvåsidiga!) Olof Skötkonung-penningar ute på gatan! Tyvärr blev omfattningen inte så stor som planerat p.g.a. ett skyfall med översvämning som följd … men det hela blev i alla fall dokumenterat i Mynttidningen 4-1995.

          

          

Tredje gången gillt, när det gäller myntprägling, inträffade 2006 när vi blivit tillfrågade att medverka vid Medeltidsdagarna vid Gräfsnäs slottsruin. Denna gång var det återigen brakteater som gällde … men eftersom vi gärna ville låta barnen själva ”banka & slå”… behövde vi ett mjukare (och billigare) material än finsilver. Lösningen blev att stansa ut myntämnen (plantsar) ut tunn aluminiumplåt. På detta sätt behövdes inte så stor präglingskraft – och även barnen ”under en meter” kunde få med sig en egentillverkad och kostnadsfri ”Riddar Gomer-penning” (Hjorthuvuds-brekteat) hem till samlingen … 😉

Efter en förfrågan från en intresserade gotlänning på FaceBook, som tydligen har planer på att försöka slå egna mynt, har jag tagit några bilder av de olika egenhändigt tillverkade myntstampar jag själv har förfärdiga under åren. – Håll till godo!

Gladiatorn Maximus

Idag fyller den australiensiske skådespelaren Russel Crowe 50 år! 

För den historiskt intresserade myntsamlaren är han kanske mest känd för som roll som general Maximus i filmen Gladiator från år 2000, där han för övrigt fick en Oskar för bästa manliga huvudroll.

Även om filmens handling inte riktigt överens-stämmer med verkligheten, känner samlaren av romerska mynt säkert igen flera av personerna i filmen – t.ex. kejsar Marcus Aurelius, Commodus Lucius Verus, Lucilla och Lucius Verus Junior.

Bland folk i allmänhet är det inte många som känner till att man, för en ganska billig penning, kan köpa genuina romerska silver- och kopparmynt från denna tid. – Ja, till och med guldmynt faktiskt! Antalet samlare på detta område är förhållandevis litet i Sverige – men jättestort internationellt. Där har man samlat de klassiska romerska myntet sedan renässansens dagar. Nedan några exempel på vad man just nu kan hitta på portalen V-Coins … när det gäller ”gladiators-mynt”… 😉