Margareta Eriksdotter, Leijonhufvud (1516-1551), Gustav Vasas andra gemål och drottning av Sverige 1536-1551. I år är det 500 år sedan hon föddes och idag avtäcktes hennes bronsbyst av prinsessan Desirèe, friherrinnan Silfverschiöld, i Gräfsnäs slottspark. Bättre än så kan man väl inte fira Sveriges nationaldag.
Vi har satt ihop ett litet bildgalleri på vår FaceBook-sida. Håll till godo!
Margareta var dotter till Erik Abrahamsson d.ä. (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). Hon växte upp på Loholmen tillsammans med sina syskon Abraham, Birgitta, Anna, Sten och Märta. Margareta var endast fyra år när hennes far halshöggs på Stortorget i Stockholm under Stockholms blodbad 1520.
Den 1 oktober 1536 gifte sig Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) med Gustav Eriksson (Vasa) i Uppsala domkyrka. Lilla Margareta (endast 155 cm lång) var då 20 år gammal, medan kung Gustav var 40 år. Det sägs att Gustav fick syn på den sköna Margareta vid ett besök på Loholms slott (på den lilla ön Loholmen i sjön Anten, vid Gräfsnäs utanför Alingsås), men att hon blev så rädd för kungen att hon gömde sig i en kista på vinden.
Så här har hon beskrivits: – ”Hennes ansikte voro utmärkt skönt, om än något magert och blekt, håret långt och ljust, ögonen blå och milda men allvarliga, näsan hög och välbildad, munnen liten och fin, hakan kluven. Godhet och förstånd, mildhet och majestät visade sig i hennes blick, tal och hela väsen, och vem som helst, som såg den sköna fröken Margareta, kände den varmaste tillgivenhet för henne. Dessutom var hon ett för husliga värv synnerligen väluppfostrat och dugligt fruntimmer”.
Under tretton års tid kom hon att föda sin make tio barn, varav två (den äldste och den yngste) så småningom kom att bli kungar; Johan III (1568-1592) och Karl IX (1599-1611). De övriga barnen var: Katarina (1539-1610), Cecilia (1540-1627), Magnus, hertig av Östergötland (1542-1595), två söner döda unga, Anna (1545-1610), Sofia (1547-1611) och Elisabet (1549-1597). Många av Europas kungahus har Margareta Leijonhufvud som stammoder, eftersom flera av hennes barn gifte in sig i olika kungasläkter.
Initiativtagare till Margareta-bysten är en annan Margareta, nämligen Anna Margaretha Alströmer, mera känd som AM Alströmer. Jodå, hon är släkt med självaste ”ur-alingsåsaren”, Jonas Alströmer (1685-1761). Under invigningsceremonin fick vi bland annat veta att detta var en (22 år!) gammal dröm som gick i uppfyllelse.
Skulptrören bakom verket är Britt-Marie Jern (född i Åmål 1950). Britt-Marie Jern utbildade sig på Hovedskous målarskola i Göteborg 1971-74 och på Valands konsthögskola i Göteborg 1974-79. Han hade sin första separatutställning på Galleri Aveny i Göteborg 1986. Hon arbetar som konstlärare vid Stenebyskolan i Dals-Långed.
Personligen tycker jag att såväl idé som utförande av Margareta-bysten i Gräfsnäs slottspark är alldeles lysande! Stort GRATTIS, tjejer! 🙂