Augsburg. 1/6 Thaler 1632 – galvanokopia av okänt mynt!

Staden Augsburg i Tyskland var under svensk besittning åren 1632-1634. För svensk räkning präglades där såväl guld- som silvermynt med kung Gustav II Adolfs porträtt. Mynten, som tillverkades i s.k. fickvalsverk, är kända i följande valörer:

  • 3 Dukater 1632. SB 1. Dubbelporträtt.
  • 2 Dukater 1632. SB 2. Dubbelporträtt.
  • 1 Dukat 1632. SB 3. Typ I.
  • 1 Dukat 1633. SB 4. Typ I.
  • 1 Dukat 1634. SB 5. Typ II.
  • 1 Thaler 1632. SB 8. Typmynt.

Dessutom präglades ”presentationsmynt” om 2 och 3 Thaler 1632 i skruvverk (SB 6-7), samt medaljer med samma åtsida, men med ett skepp på frånsidan.

Nu finns det emellertid anledning att misstänka att ytterligare en valör kan ha präglas i svenska Augsburg – nämligen 1/6 Thaler 1632! Se bildkollaget ovan.

I helgen såldes nämligen tvenne galvanoplastiska avtryck (galvanokopior) av åt- respektive frånsida till ett dylikt mynt, på auktion i Tyskland. Objektet, som (felaktigt) var beskrivet som ”Kupferabschläge”, probeabschlag?” (kopparavslag, provprägling?), klubbades för tio gånger utropet, eller 1.000 Euro + 23,5%.

På bilden till vänster ses de båda åttkantigt klippta galvanokopiorna (nederst), jämte en digitalt frilagd svart/vit bild som visar hur förlagan sett ut (överst). Det faktum att det existerar galvanokopior betyder att det också måste finnas (eller har funnits) ett original. Troligtvis på något museum eftersom det huvudsakligen är där dylika kopior blir till. Frågan är bara var!? Och hur numismatiker både i Sverige och utomlands lyckats missa detta mynt i nästan 400 år!? Visst, det kan mycket väl vara ett unikt mynt, men det är ändå märkligt att det inte någonstans blivit omskrivet … om man nu till och med låtit göra (utställnings)kopior. Metoden man använt skvallrar dessutom att kopieringen skett på 1900-talet, eftersom tekniken uppfanns i slutet av 1800-talet.

Kanske finns det någon i läsekretsen som vet att berätta mer? Ingen som har en sjättedelsthaler 1632 från Augsburg liggande och skräpa i någon byrålåda …? 😉

Knut den Helige?

God fortsättning på 2015! Hoppas ni är utvilade nu efter helger och långledighet. Själv är jag fortfarande mätt! 😉 Hur som haver har det blivit hög tid att inleda mynt-bloggandet för anno domini MMXV. Och eftersom denna dag påbjuder att man skall kasta ut granen – Tjugondag Knut kastas granen ut– tänkte jag mjukstarta med en myntliknade rund och graverad tingest – med anknytning till dagens namn; Knut.

Som myntsamlare kommer man då och då i kontakt med föremål i ”numismatikens periferi”. Objekt som egentligen inte passar in i samlingen, men som ändå är så pass spännande att det blir kvar i ”kuriosalådan”. – Åtminstone tills de hunnit bli ordentligt utforskade. Sigillstampen nedan till vänster är ett sådant objekt.

Inskriptionen lyder: + S’ THRVGOTI PRESBITERI = Sigillum Trugot Presbiteri. Motivet är en framvänd bröstbild av en krönt kung (helgonkung?). Materialet är brons och diametern Ø 34 mm. Proveniensen är en gammal myntsamling från Jönköpingstrakten. Har inte ägnat den så mycket tid sedan jag visade upp den för Lars O. Lagerqvist (f.d. chef för Kungl. Myntkabinetten) och Henrik Klackenberg (statsheraldiker) för många herrans år sedan, men för ett par år sedan fick jag ett ryck och tillskrev Dick Harrison (professor i historia vid Lunds universitet). Dessvärre kände ingen av dessa belästa herrar till någon präst/kanik med namnet ”Thrugoti”.

Det finns något danskklingande över Trugot och min första teori att motivet skulle kunna föreställa Knut den Helige? – hade de inget att erinra om. Klackenberg daterade den till ”högmedeltid”, något som förefaller stämma med sigillformen på 1200-talets mitt. Någon passande prälle har jag dock inte kunnat finna.

Av en ren tillfällighet snubblade jag nyligen över en tecknad avbildning av staden Revals sigill från 1340-talet (till höger på bildkollaget ovan). Den framvända kungabilden som kröner skölden fick mig genast att tänka på min gamla sigillstamp. Och efter lite googlande fann jag en viss biskop i just Reval (nuvarande Tallinn i Estland) vid namn Thrugot (1260/63-1279) … som såvitt jag förstår tidigare varit kanik(!) i Roskilde, innan han blev utnämnd till biskop av Reval av självaste påven Urban IV (född Jacques Pantaléon ca 1195 i Troyes, Frankrike, påve 1261-1264).

Så frågan är nu OM det verkligen kan vara denne ”Thrugot av Roskilde” som en gång haft detta sigill med en framvänd helgonkung? Om uti fall att, detta nu skulle vara fallet, är det kanske inte? Knut den Helige (ca 1040-1086) som avbildas, utan hans brorson Knut Lavard (ca 1095-1131). Den senare blev nämligen helgon-förklarad (1169) tack vara sin son, Valdemar den Store (1131-1182) … vars son, Valdemar Sejr (1170-1241), enligt legenden skall ha fått dannebrogen (Danmarks flagga) från skyarna under slaget vid Lindanäs, alldeles nära just Reval, den 15 juni år 1219. – Det börjar bli spännande!

Nu håller jag tummarna för att läsekretsen kan vederlägga eller utveckla denna smått fantastiska? historia till oanade höjder … 😉

Hagander 4 i Tyskland

Både vin och vatten, men generellt en mycket hög prisnivå, när Julius Haganders samling del 4 såldes genom firma Künker (i samarbete med Ulf Nordlinds Mynthandel, Stockholm) i Osnabrück i Tyskland. Det preliminära resultatet ligger nu ute på Künkers webbplats. Ett urval listas nedan och är länkade till respektive utrop.

Bäst gick väl egentligen (som vanligt) besittningsmynten och de svenska mynt som har internationell anknytning, såsom Sigismund-dalern 1597 och Avesta-kopeken ”1787”. Högst betalt blev även denna gång Riga-mynten, där två ”deka-dukater” ;o) passerade miljonstrecket och klubbades för motsvarande drygt 1,2 resp. 1,3 miljoner SEKiner. Sturemarken 1512 såldes för blygsamma 422.000 SEK, vilket i och för sig var mer än de 320.000 SEK den kostade på Partin & Co 1997, men ändå långt under förväntan.

Olof Skötkonung. Sigtuna. Long Cross-penning. (€2.000) €3.200 = SEK 35.500:-.
Sten Sture d.y. Stormynt 1512. 28,88 g. (€30.000) €38.000 = SEK 422.200:-.
Johan III. Stockholm. Portugalöser U.år.  (€30.000) €65.000 = SEK 722.200:-. Sigismund. Stockholm. 1 Daler 1597. (€10.000) €28.000 = SEK 311.000:-.
Gustav II Adolf. Riga. 1 Thaler 1631. (€10.000) €30.000 = SEK 333.300:-.
Gustav II Adolf. Wolgast. 4 Dukat 1634. (€20.000) €32.000 = SEK 355.500:-.
Kristina. Riga. 10 Dukater 1645. (€30.000) €120.000 = SEK 1.333.200:-.
Kristina. Riga. Medalj. 10 Dukat 1644. (€30.000) €110.000 = SEK 1.222.100:-.

Närmare en kvarts miljon för en Karl XI-riksdaler får väl betecknas som smått fantastiskt. Ett vackert ex. (1+) noterades i 50.000 kr redan i SM 1976, men detta var under många, många år mycket svårt att få. Tycker inte det är länge sedan jag blev erbjuden en minst lika snygg (utan kantslag som Haganders ex.) för 35.000 kr av en handlarkollega. Flera andra förhållandevis vanliga mynt såldes för höga priser, medan andra känns mer realistiska och motiverade. Ömsom vin, ömsom vatten, alltså.

Karl XI. Stockholm. 1 Riksdaler 1676. (€10.000) €22.000 = SEK 244.400:-.
Karl XII. Stockholm. 1 Riksdaler 1713.  (€2.000) €5.500 = SEK 61.100:-.
Fredrik I. Stockholm. 1 Riksdaler 1721. Jub. (€2.000) €3.600 = SEK 40.000:-.
Adolf Fredrik. Stockholm. 1/2 Dukat 1755/4. (€1.500) €3.400 = SEK 37.800:-.
Karl XIV Johan. Stockholm. 4 Dukat 1841.  (€3.000) €10.000 = SEK 111.100:-.
Karl XIV Johan. Provmynt? 1 Riksdaler 1829.  (€3.000) €8.500 = SEK 94.400:-.
Oskar I. Stockholm. 4 Dukater 1850.  (€4.000) €11.000 = SEK 122.200:-.
Karl XV. Stockholm. 4 Riksdaler RM 1862. (€2.000) €9.000 = SEK 100.000:-.
Oskar II. Stockholm. 20 Kronor 1878/7. 1+/01. (€300) €1.100 = SEK 12.200:-.
Oskar II. Stockholm. 10 Kronor 1901. Kantskador. (€150) €260 = SEK 2.900:-.
Oskar II. Kungaparets guldbröllop 1907, av SNF. (€50) €260 = SEK 2.900:-.

Kopparmynten bjöd väl kanske inte på några riktiga överraskningar – undantaget Arboga-klippingen 1627 som klubbades för 122.000 SEK. Ett hyggligt ex. men inte i närheten av det praktexemplar (med det rarare årtalet 1626) som såldes 1998 för 126.500 kr. Det har dessutom dykt upp ganska många tidigare okända ex. av denna klassiska typ, vilket gör att den numera sällsyntshetsmässigt överträffas av många andra klippingtyper. Att vanliga valsverksklippingar betalas högre än ovanliga hammarpräglade dito, är ingen nyhet – så blev det även denna gång.

Gustav II Adolf. Säter. 2 Öre klipping 1626. HP. (€500) €900 = SEK 10.000:-.
Gustav II Adolf. Nyköping. 2 Öre kl. 1626. VVP. (€750) €1.500 = SEK 16.700:-.
Gustav II Adolf. Arboga. 1 Öre klipping 1627. (€4.000) €11.000 = SEK 122.200:-.
Gustav II Adolf. Arboga. 1/2 Öre 1627. Utan band. (€500) €1.600 = SEK 17.800:-.
Kristina. Nyköping. 1/4 Öre 1634. Årtalet nedtill. (€150) €300 = SEK 3.300:-.
Karl XII. Stockholm. 1 Öre SM 1715. (€2.000) €6.000 = SEK 66.700:-.
Adolf Fredrik. 1 Öre SM 1759. Stora sveakronor! (€150) €1.100 = SEK 12.200:-.
Gustav III. Avesta. 5 Kopek (1787). Falsk. (€2.500) €5.500 = SEK 61.100:-.
Gustav IV Adolf. Avesta. 1/4 Skilling 1805. (€50) €200 = SEK 2.200:-.
Gustav IV Adolf. Avesta. 1/12 Skilling 1802. (€50) €170 = SEK 1.900:-.
Silvermedalj: Göteborgs Numismatiska Förening 50 år. (€100) €80 = SEK 900:-.

Lite kuriöst måste man väl säga att det är att ”dussinmynt” som 1/4 Skilling 1805, 1/12 Skilling 1802, 20 Kronor 1878/7 och 10 Kronor 1901 kan betalas med sådana makalösa priser på en dylik kvalitetsauktion. Man kan fråga sig varför? – Fartblind publik? ;o)
Själv försökte jag bl.a. sälja ”SNF:s bröllops-specie 1907” på Tradera i helgen … men 800 kr var tydligen för dyrt. Hos Künker betalade man dock ”utan prut” SEK 2.900:-. ;o)

Angivna priser i € (Euro) är utrop (inom parentes) + klubbat … samt i SEK inkl. 15% provision och 7% tysk moms, efter dagens Forex-kurs (9,03 +15% +7% = 11.11).