GOTT NYTT ÅR 2014!

Tack för i år!  Så var det då dags att sammanfatta 2013:

Sedan starten av Myntbloggen.se i slutet av juli 2012 har det blivit 305 blogginlägg!
– i 32 kategorier med totalt 738 bilder och massor av kommentarar!  – TACK!  🙂

Nu ser vi fram emot ett gott slut … och ett riktigt …
GOTT NYTT ÅR 2014!

Babsan & Ulf Ottosson på Vikingabo

Struligt Tradera – Smidigt eBay!

Tänkte jag skulle starta om lite trevliga objekt på Tradera … men det gick väl ”så där”. Funktionen ”Lägg upp på nytt” på Tradera är under all kritik. Man bockar för ett tjugotal nummer – och så laddas 1-2 upp. Efter fem försök tröttnade jag … och loggade in på eBay istället. Oj, oj, oj vilken skillnad! Bocka för det man vill lägga ut … och du får fram en överskådlig lista där man kan ändra annonslängd, format (auktion eller köp nu), priser, bilder – ja precis vad du vill. Och hela tiden får du ett uppdaterar pris på annonskostnaden. Därefter är det bara att klicka och godkänna. Klart!

Även efter avslut är eBay fullständigt överlägset Tradera för oss säljare. Enkelt och smidigt på alla vis. Inget pappersstrul som på Tradera. Man slå lätt ihop flera objekt till en räkning med kombinerad frakt, automatisk faktura via PayPal, snabba betalningar, fält för att knacka in REK-nummer – som då automatiskt genererar ett mail till köparen att grejerna är skickade etc. etc. Tidssparande och smidigt! – Ett rent nöje! 🙂

Ett annat problem med Tradera är ju givetvis den alltjämt växande illojala konkurrensen. Strömmen av falska mynt på Tradera bara fortsätter att öka. Att anmäla (eller blogga om saken) är tydligen fullständigt meningslöst. Tradera är mycket mera fokuserade på att tjäna pengar, än på att försöka förbättra sitt skamfilade rykte. Och man har uppenbarligen inga betänkligheter över att profitera på en omfångsrik palett av bedrägerier och bedrägeriförsök.

Tidigare i veckan fick jag tips (från Damnark!) om en Tradera-säljare som tydligen saluför billiga piratkopior av digitala publikationer från det amerikanska numismatiska förlaget Krause (välkänt bl.a. för storsäljarna World Coins och World Paper Money). Sådana tilltag kan nog bli ganska dyrbara, både för Tradera och säljaren. Den ryska falskmyntförsäljaren som omskrevs i måndags har nu för övrigt utökat sitt sortiment från 45 till 80 förfalskningar. Tradera gör ingenting. Snart är det väl tusentals …?

Kristina, Minerva & ugglan

I boken ”Kristinatidens måleri” av Karl Erik Stenberg (1955) återfinns vidstående kopparstick, graverat år 1649 av den i Danzig födde kopparstickaren, Jeremias Falck (1610-1677).
Om detta skriver Stenberg bl.a. – ”Bilden är uppbyggd som ett litet stilleben. I dess mitt står Kristinas porträtt i form av en skulpterad byst med Minervas lagerkransade hjälm och några andra kännetecken i gudinnans utrustning. Till höger syns lutad mot bakgrunden en olivkvist, Minervaattributet och fredssymbolen. Till vänster har ugglan, Minervas och Vishetens allseende fågel, slagit sig ner på tre böcker; tretalet torde ange de episka diktverken, Iliaden, Odysséen och Aeneiden”.

Medaljsamlaren känner kanske igen motivet från en ganska vanlig Kristina-medalj? Nämligen den som på Johan Carl Hedlinger (1691-1771), på uppmaning av numismatikern och Carl Reinhold Berch (1706-1777), graverade år 1733 till minne av Kungliga Akademien i Åbo, som grundades 1640. Samma år graverade Hedlinger även sin berömda LAGOM-medalj, se vinjetten ovan, med självporträtt och uggla.

Skall man våga gissa att den gode Berch kom till Hedlingers atelje med ovanstående kopparstick under armen och hörde sig för om en lämplig medalj … anno 1733 …?

Det finns i alla fall påtagliga likheter!

Bror Emil Hildebrand (1806-1884) beskriver medaljen som nr 7 på sidan 257 i del I av referensverket ”Sveriges och Svenska Konungahusets Minnespenningar, Praktmynt och Belöningsmedaljer” (Stockholm 1874). Drottning Kristina iförd Minervadräkt, med plymförsedd lagerkransad hjälm och fjällpansar med Medusahuvud. Frånsidan skiljer dock i en detalj – Minervas uggla sitter på fyra, istället för tre böcker. Hildebrands förklaring till detta är att det fyra böckerna representerar akademiens fyra fakulteter.

I Felders referensverk över Hedlingers medaljer (1978) har denna medalj fått nr 136. Samma åtsida användes senare till Kristina-medaljen i Hedlingers regentlängd, som påbörjades 1734 (Felder 100). Medaljen mäter Ø 34 mm och finns i silver, brons/koppar (även slagen på slant-plants med rutad rand) och tenn samt gjutjärn (den sistnämnda förmodligen senare, gjuten på något av järnverken som prov på skicklighet).

En olycka kommer sällan ensam …

Auktionssajten Tradera har ju gjort sig känd för att, genom undlåtenhet att beivra allehanda bedrägerier, såsom exv. saluförande av myntkopior och förfalskningar, skrämma bort allt fler myntkunder från sin webbplats. Följden av detta blir givetvis att i takt med att köparna försvinner och slutpriserna blir allt lägre, överger också de seriösa säljarna sajten. Kvar blir falskmyntförsäljare, budtrissare och fyndjägare.

När jag kikade igenom nya myntauktioner på Tradera idag fann jag en säljare som lyckats med konststycket att saluföra inte minder än 45 av 45 möjliga FALSKA RYSKA MYNT & MEDALJER. – En olycka kommer sällan ensam … Tradera har väl gått i ide?

Hedlinger på Tradera & Lindberg på eBay

Vi har lagt ut lite Hedlinger-medaljer på Tradera.com … och en samling Erik Lindberg-medaljer på amerikanska eBay.com … och mera är på väg … så håll utkik! 😉

Har du andra önskemål, så hör gärna av dig via e-post:

Kanske kan vi hjälpa till att fixa en lämplig julklapp!?

 

 

Vi har ett ganska omfångsrikt lager av mynt, medaljer, sedlar, polletter, numismatisk litteratur etc. och dessutom ett stort internationellt kontaktnät efter dryga 32 års verksamhet i myntbranschen.

SKF & Volvo rullar på …

Idag har Googles glasögon fått kullagrets uppfinnare i blickfånget. Anledningen är naturligtvis att det är Sven Wingquists fördelsedag idag.

Sven Wingquist (1876-1953) är väl mest känd som maskiningenjören, uppfinnaren och industrialisten som med sin banbrytande kullagerskonstruktioner lade grunden till SKF (Svenska Kullagerfabriken AB) och gav namn åt AB Volvo.

SKF startades 1907 och redan 1909 testade man sina kullager ”i fält”, på en Scania-lastbil (se bild) … Sven Wingquist till höger bak på flaket. SKF hade i samband med USA-etableringen 1915 tänkt introducera ett prisbilligt fordonslager under varumärket ”Volvo”, men detta skrinlades och alla lager kom istället att märkas med SKF:s logotype.

Sven Wingquist hade också ett stort intresse för bilar. När två unga medarbetare på SKF, Assar Gabrielsson (1891-1962) och Gustaf Larson (1887-1968), ville starta ett svenskt bilföretag, fick de ekonomiskt stöd från SKF. Namnförslag på det nya svenska bilmärket var bland annat ”GL” eller ”Larson” … men Sven Wingquist kom med ett annat förslag, det latinska ordet Volvo, som betyder ”jag rullar”. Man dammade helt enkelt av det gamla varumärket Volvo från 1915 och startade AB Volvo 1926, som ett dotterbolag inom SKF med Gabrielsson som VD och Larson som teknisk chef.

Minnesmedaljen här till vänster utgavs av IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien) 1980 och ingår i en serie medaljer som sträcker sig från 1924 till 1995.

Bakom denna minst sagt udda design, som lär vara tillkommen med hjälp av tidig datorteknik, döljer sig det konstnärsparet Lars Englund (född 1933) och Yvonne Möller (född 1953). Lars Englund är väl annars mest känd för att ha formgivit den svenska enkronan som lanserades 1976 och präglades fram till år 2000. Medaljen är av brons, väger 95 gram och mäter Ø 45 mm. Tjockleken är mellan 6 och 11,5 mm.

Så där ja! Det var blogginlägg nummer 300! (inkl. 732 bilder!) Det tar sig!  – Nu är det bara ett dussin kvar tills man kör om Sveriges meste myntbloggare, Ingemar ”SNF” Svensson i Nynäshamn, som f.n. är uppe i 311 inlägg … men då har han å andra sidan hållit på ända sedan januari 2007 … så han har ju 5½ års försprång. 😉

Tråkigt att Werner Stensgård lagt ner bloggandet (efter 265 läsvärda inlägg under nästan 5 års tid). Gissningsvis räcker tiden inte till …? Man känner igen det. Fick för övrigt ”katalog 4” från Werners Mynt & Tryck för någon veckan sedan. Trevligt!

Både Roland Falkensson och Kjell Holmberg bloggar dock vidare … och Lennart Castenhag kämpar på med såväl Sonesgården och SNF.s hemsida. Dessutom rullar ju SNT vidare, så det finns allt en del numismatisk läsning att tillgå … fortfarande … Roligast i senaste numret var tveklöst Magnus Wijks berättelse om hur han hjälpte ett äldre par att betala P-avgiften med det alternativa betalningsmedlet mobiltelefon. 😉

Ojämn prisbild även hos Bukowskis

Gårdagens medaljauktion hos Bukowskis i Stockholm bjöd på en varierad prisbild. Kr 79.625:- (inkl. 22,5% provision) för en pampig Hedlinger-medalj över en av våra minst betydelsefulla kungar, måste väl ändå vara ett rekord? Se bild.

Flera andra Hedlinger-medaljer i den Montellska samlingen betalades med likaledes höga priser … medan andra i princip slumpades bort. En typisk ”antingen-eller-auktion” i en tid då de inhemska myntsamlarna är färre än på länge – och medaljsamlarna ännu färre. Gissningsvis klubbades toppnoteringarna till internationella intressenter.

Hedlingers regentlängd i silver (komplett så när som på dedikationsmedaljen) såldes för rimliga 60.000 kr + 22,5%. Ett mycket vackert silverexemplar av ”Grundstenen lagd till Stockholms slotts flyglar 1734” klubbades för fantastiska 48.000:- + provision, medan ett mera alldagligt bronsexemplar av samma medalj (med litet lödspår) endast uppnådde 2.200:- + provision. Den s.k. LAGOM-medaljen 1733, med Hedlingers självporträtt, är populär. Hos Bukowskis kostade nu brons 13.000:- och tenn 11.000:- + 22,5% … trots att man kan misstänka att det rörde sig om senare präglingar?

Hela slutprislistan finns nu på Bukowskis webb (se länk ovan). Skall man försöka sig på en sammanfattning kan man kanske säga att ”stort och blankt” betalas bra idag, medan de mera ”diskreta sällsyntheterna” inte alls uppskattas … samt att få potentiella köpare många gånger betyder ojämna resultat.  – Antingen-eller, alltså.

Barbara lyssnar …

Idag är det den 4 december … och namnsdagsbarnet heter Barbara / Barbro / Babsan.

Barbaradagen är en dag som är lite speciell för ett visst ordenssällskap, nämligen Par Bricole, grundat 1779 av Olof Kexél, Carl Michael Bellman och Carl Israel Hallman. Sällskapets  syfte och mål är att vårda och bevara det svenska kulturarvet … främst inom disciplinerna sång, musik, teater och talekonst. Namnet Par Bricole kommer av en fransk biljardterm som betyder ”med studs”. Moderlogen är förlagd till Stockholm, medan dotterloger finns i Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall, Borås och Vänersborg.

Par Bricoles Kör (även kallad ”Den Bacchanaliska Kören”, DBK), grundades 1829 och är idag Nordens äldsta ännu verksamma manskör. Dess första framträdandet ägde rum vid avtäckandet av Bellmanbysten på Djurgården 1829. Denna hyllning till Bellman har sedan dess upprepats i en 184-årig obruten tradition!

Medaljen på bilden ovan är skulpterad 1929 av Tore Strindberg (1882-1968) med anledning av 100-årsminnet av Par Bricoles Kör 1829-1929. På åtsidan ses den lyssnande Barbara och på frånsidan Bellmanbysten på Djurgården. Barbaradagen tillhör, tillsammans med Bellmansdagen den 26 juli, Par Bricoles högtidsdagar.

Varför just Barbara? – Jo, därför att den berömde grundaren Carl Michael Bellman (1740-1795) härstammade från en viss Barbara Klein – hans farmorsmor – vilket föranlett Bellman att välja Barbara till hennes ära. Barbara brukar firas och förhärligas som en slags dionysisk gudinna och alla bricolisters “moster”.

Hedlinger-medaljer hos Bukowskis

Då skriver vi december. Igår första advent och juleljus. Idag ny vecka och mera jobb. Har fotograferat en hel del material (bl.a. en fin samling Erik Lindberg-medaljer) som jag tänkte börja lägga ut på eBay med början i morgon.

Denna vecka blir det mycket medaljer. Nu på onsdag (på Barbro-dagen, 4 december) auktioneras nämligen en trevlig samling Hedlinger-medaljer på Bukowskis i Stockholm. Samlingen har tillhört direktör Erik Montell (1911-1999) och omfattar 67 utrop. Bukowskis har fått hjälp med katalogiserandet av Ulf Nordlind och i katalogen skriver man bland annat så här om samlaren och samlingen:

– ”Som seriös samlare hade Erik Montell en klar inställning till sitt område: ’Till skillnad från de flesta myntsamlare anser jag att medaljen är eller vill vara ett konstverk medan myntet är ett omsättningsmedel’. Montells samlande omfattade tiden både före och efter 1700-talet men kom till största delen omfatta medaljer av J C Hedlinger och den samlingen blev en av de större uppbyggda under 1900-talet”.