Då börjar andra halvlek

Idag vänder vi blad i almanackan och skriver juli månad. Halva 2014 har redan passerat. Jösses vad tiden går fort. Avståndet mellan nyårsafton och midsommarafton tycks krympa för varje år som går. 😉

POLEN-LITAUEN. Sigismund III (1587-1632). 3 Groschen 1593 präglad i Vilnius i Litauen.

För 445 år sedan … den 1 juli 1569 slöts unionen i Lublin mellan kungariket Polen och storfurstendömet Litauen. Det Polsk-Litauiska samväldet var bildat. De båda rikena hade redan varit i personalunion (d.v.s. haft samma regent) i nästan 200 år, men nu stärktes banden ytterligare. Under 1500- och 1600-talen är Polen-Litauen ett av Europas största och mäktigaste länder med en yta på en miljon kvadratkilometer och en befolkning på imponerande 11 miljoner innevånare, redan i början av 1600-talet.

SVERIGE. Johan III (1568-1592) med gemål. Kröningsmedalj 1569 tillskriven Willem Boy.

Bara en dryg vecka efter detta unionsbildande, den 10 juli 1569, kröntes den svenske kungen Johan III och hans polska drottning Katarina Jagellonica i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Laurentius Petri Nericius. Deras lille son, Sigismund, var då just tre år fyllda. Det var säkert en mycket pampig ceremoni och som Bror Emil Hildebrand skriver ”man kan icke tvifla, att den praktälskande Konung Johan vid sin kröning, enligt vanlig sed, utdelat minnespenningar”. Hur dessa ”minnespenningar” i så fall såg ut kan vi i dag inte med hundraprocentig säkerhet veta. Förmodligen var de av olika ”dignitet” – anpassade för sina olika mottagare. En av de mest lyckade medaljerna som kan förmodas ha samband med kröningen är den som beskrivs av Hildebrand som nr 15 (se bild ovan). Medaljen är av 7:e storleken (ca 31 mm) och förekommer vanligen i förgyllt silver – sannolikt utförda (gjutna och ciselerade/uppgraverade) av samtida guldsmeder i Stockholm, efter en modell formgiven av mästaren Willem Boy (1520-1592).

På ovan avbildade (unika?) bly-exemplar är bilderna dock fullständigt ”rena” utan spår av ciselering! På detta ”provexemplar” kan man tydligt se med vilken skicklighet den ursprungliga medaljmodellen är utförd. Otvivelaktigt av en riktig mästare. Sannolikt Willem Boy (Guillaume Boyen) – som hade sin ateljé i Mechelen i södra delen av Nederländerna.

1654 – Ett händelserikt år!

Då börjar man så smått hämta sig efter midsommarfirandet och lillsemester på Gotland. Noterade just att jag glömt ”slå på” kommenteringen … Fixat! – så kom igen! 😉

Nådens år 1654 var ett händelserikt år. Drottning Kristina abdikerade och samma dag blev hennes kusin Karl X Gustav ny regent (den 6 juni). Kort därefter gick statsmannen och rikskanslern Axel Oxenstierna ur tiden (den 28 augusti).

I Mynttidningen 5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln “När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … anno 1654. – Otroligt, men sant! Har även berört ämnet i korthet här på Myntbloggen i inlägget: ”Fransk kopparpeng från Avesta”.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det “Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a. 1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar. Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet “Liard de France 1654″ som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. – Två helt olika gravörstilar = två olika myntorter!

De fyra mynten till vänster på bilden ovan (A-D) är alla graverad av den välkände franske mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654. De fyra mynten till höger (E-H) är emellertid graverad av någon av gravörerna som jobbade för Marcus Kock (1585-1657) på Avesta myntverk. Av den rara Avesta-liarden känner jag i skrivande stund till sju exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / präglare.

Kort beskrivning av varianter / stampar:

  • A)  Corbeil, Frankrike … med punkter före 16 och efter 54 (.16 A 54.)
  • B)  Corbeil, Frankrike … med punkter efter 16 och före 54 (16.A.54)
  • C) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet
  • D) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet (rostiga/spruckna stampar)
  • E) Avesta, Sverige … med FRAN i åtsidans omskrift (som de franska mynten)
  • F) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, jämnhöga liljor
  • G) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, vänstra liljan högre
  • H) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, högra liljan högre

Avesta-liarderna E och F är mig veterligen unika (NNÅ 1937 resp. privat ägo), medan G är känd i två exemplar (Ole P. Eklund resp. privat ägo) och H i tre privatägda exemplar.

Variant eller samtida förfalskning …?

På ”Nya Tradera” såldes nyligen en ganska rolig Kristina-tvåmark 1649. Den översta på bilden här till vänster. Stilen är “lätt grotesk” och det är svårt att kringgå misstanken om en samtida förfalskning? – Eller är det bara en ny variant? Jämför med det nedre myntet (från SNF/MISAB) som är garanterat genuint. Klicka på bilden för att se en förstoring.

På den ”groteska 2-marken” kan man bl.a. notera ett upp-och-ned-vänt M (=W) i årtalet, samt att (gravör)stilen är klart avvikande. Förutom att drottningen anatomi inte riktigt verkar stämma, känns speciellt lejonen i riksvapnet amatörmässiga och klumpigt utförda. Präglingsmässigt förefaller myntet dock samtida.

Kanske finns det någon i läsekretsen som vet mer eller har sett denna ”variant” tidigare? Hör av er via e-post eller kommentera artikeln i kommentatorsfältet. Lägger ut den bland ungdomarna på FaceBook också … så har vi spritt frågeställningen åt alla håll. 😉

Ber att få önska alla en riktigt skön midsommar! … om vi inte hörs innan dess …? 😉

Axel Oxenstierna

Axel Gustafsson Oxenstierna af Södermöre föddes den 16 juni 1583 på Fånö gods i Löts socken i Uppland. Det vill säga på dagen för 431 år sedan. Han var både greve och statsman, och blev medlem av riksrådet redan 1609.

Efter Karl IX:s död på hösten 1611, förhandlade änkedrottning Kristina fram att sonen, Gustav II Adolf, skulle bli myndighetsförklarad. Detta skedde på det stundande riksdagsmötet vid årsskiftet. Adelns villkor för detta var att Axel Oxenstierna fick bli kansler.

– ”Alla våra grannar är våra fiender”, skrev den nytillträdde rikskanslern på våren 1612. Och det var så sant som det var sagt; Danmark, Ryssland, Polen och så småningom trettioåriga kriget. Sverige har sällan varit så illa ute som då. Drygt 40 år senare, såg det annorlunda ut i Sverige – och Europa. Axel Oxenstierna var fortfarande rikskansler, ända fram till sin död den 28 augusti 1654, men nu var det Sverige och Frankrike som garanterade freden i Europa.

Knappast någon svensk i historien har utövat så mycket makt under så lång tid som Axel Oxenstierna. Och få har använt sin makt lika konstruktivt. Axel Oxenstierna är Sveriges ende europeiske statsman och samtidigt hjärnan bakom bygget av den moderna staten.

Vi får hoppas på regn i morgon

Nej då, jag har inte pensionerat mig! … ännu. 😉  Men vi har haft så härligt väder och så många spännande utomhusprojekt, att tiden helt enkelt inte räckt till till numismatiken. Har visserligen fuskat lite med FaceBook (så gått som dagligen) – för det går snabbt och är enkelt – men med bloggande har det varit sämre. – Skärpning Ottosson! 😉

Eftersom jag kommit ”lite på efterkälken” på kontoret, och det var alldeles för varmt ute för kroppsarbete idag (+28 grader), har jag ägnat dagen åt att försöka ”komma ikapp”. Har till och med testat ”Nya Tradera” lite grann. Återstår att se om det finns några presumtiva myntkunder kvar där … efter alla ”förbättringar”…? 😉

Har lagt ut ”en riktig goding”, som jag med stor tvekan sorterat ut ur den egna samlingen. De närmaste dagarna skall jag försöka lägg ut lite ”gott och blandat” i olika kategorier och prisklasser på både Tradera och eBay. Omfattningen beror till stor del på … japp – vädret! De som vill ha många mynt och medaljer får hålla tummarna för busväder! 😉

Plåtmynt på FaceBook

Det var en ihärdig förkylning man råkat ut för. Både hustrun och jag försöker kurera oss efter bästa förmåga, men det går väl si-så-där … trots läkarbesök och medikamenter så man snart kan öppna eget apotek här hemma. 😉

På grund av detta har jag inte riktigt haft tid, lust och ork att blogga de senaste dagarna … men jag har i alla fall gjort några sporadiska inlägg på FaceBook … Alltid nåt! 😉

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

– ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. 😉

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Tradera vs Myntauktioner

Har inte varit någon speciellt flitig besökare på auktionssajten Tradera.com på sistone … men idag blev det i all fall ett besök. Tradera-ledningen är visserligen ny, men traditionen att ständigt ”förbättra” sajten lever kvar. Senast blev det ny varningsgul logga, mobilsajt och sedvanligt strul. För tillfället kan man växla mellan gamla och nya designen – och välja den man gillar bäst.

När jag kollade lite avslutade Tradera-auktioner fann jag bl.a. en del medaljer som kändes igen. Det har ju blivit lite av en tradition att material från MISAB hamnar på Tradera – och vise versa. Och påfallande ofta får faktiskt Tradera bättre betalt.

Tessin-medaljen, på skärmdumparna ovan, klubbades för 500 kr på MISAB 10 i mars (vilket innebär 425 kr till inlämnaren). I helgen såldes den igen, på Tradera för 1.026 kr.

En förgylld tapperhetsmedalj med Gustav II Adolfs bild (senare avgjutning) såldes på MISAB 10 i en post (nr 233) tillsammans med sex andra medaljer. Priset blev 1.700 kr (1.445 kr till inlämnaren). En månad senare dök den upp på Tradera (205407304) och nådde då – ensam! – hela 2.550 kr!

En bemålad tennmedalj över Riddarhuset 1731 bytte ägare genom Tradera häromdagen. Även denna medalj återfinns i en post på MISAB 10 (nr 235), tillsammans med fyra stora bronsmedaljer. Då blev priset 1.500 kr = utropet (1.275 kr till inlämnaren) för hela posten, nu såldes endast Fredrik I för 1.676 kr på Tradera (205553527).

Erik XIV:s halvören 1561-1568

Den utmärkta boken Sveriges Mynt 1521-1977 av Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson (Stockholm 1976) är, hur märkligt det än låter, fortfarande efter nästan 40 år, det ledande referensverket över periodens mynt.

Men även solen har fläckar … så visst finns det enstaka missar även i denna ”myntbibel”.  – Till exempel att Erik XIV:s halvöringar finns i två olika typer; 1561 (SM 36) respektive 1563-68 (SM 37-42). Som framgår av bilderna ovan har dessa mynt helt olika (gravör)stil och bör därför åtskiljas precis som 16-öresklippingarna av Typ I (SM 43) respektive Typ II (SM 44-49). Efter 1976 har det dessutom dykt upp 1563:or av exemplar av Typ I – se artikeln / blogginlägget ”Olofsson & Hoenauer” från oktober 2012.

1561 års Eriks-halvören är graverat av Erik Olofssson, medan de senare, 1563-1568, har graverats av Mikael Hoenauer. Jämför t.ex. kronorna över E med sveakronorna på klippingarna.

Nu är detta inga nyheter. Skillnaderna finns t.ex. omskrivna i artikeln ”Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa!”, Mynttidningen 5/6-1995, samt i Bertel Tingströms ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok”. Att senare myntboksförfattare, i likhet med ”SM 1976”, missat denna typ kan förmodligen ha att göra med det faktum att det är enklare att skriva av andra, än att forska själv. 😉

Ha en fortsatt trevlig helg!

Det börjar dra ihop sig …

Det är inte klokt vad tiden går … snabbt! Knappt har man hunnit packa upp efter den trevliga Göteborgs-mässan, så är det snart bara två veckor kvar till årets höjdpunkt, FriMynt i Helsingborg, lördagen den 26 april, kl. 11-18.

Mitt första FriMynt som utställare gick av stapeln den 24-25 april 1982.
Uj, uj … det var allt några kilo … och hårstrån sedan … 😉

Dessförinnan hade jag emellertid besökt mässan flera gånger – och till och med sålt ett mynt! … till en mynthandlare från USA! – Det var en amerikansk 5-centare av Liberty-typ (1905?) i absolut toppskick, som jag köpt hos några år tidigare hos Hallgren på Linnégatan i Göteborg … för 20 kr! Den gode Hallgren var snäll och tålmodig med oss ungdomar, men kvalitetsbedömning var inte hans bästa gren. Han tog samma pris för såväl 1:or som 0:or. – Perfekt tyckte vi! 😉  Gissa om mor och far var imponerade över denna affär som nu renderade inte mindre än 500 kr! (+2400%!)  – Den amerikanske handlaren träffade jag långt senare på den stora myntmässan i New York … och han kom ihåg både myntet! (som han tjänat mycket pengar på) och grabben! 🙂

Det är 30 år mellan de båda bilderna här intill, men mycket är ändå sig likt. På vår första mässa 1982 fick vi inte plats i ”stora salen”, utan fick stå i ”förmaket” en halvtrappa upp vid entrén. Sedan dess har Antikören varit med på FriMynt nästan alla år (utom ett par trassliga år efter min fars bortgång), så det har nog blivit bortåt 30 resor till ett ofta vårlikt Helsingborg i april. En fin tradition som vi säkert kommer att fullfölja ännu många år. Har även Du tänkt möta våren i Helsingborg, är Du hjärtligt välkommen med önskemål om vi skall plocka med oss för material denna gång. Bilen går dessvärre bara fylla en gång, så vi måste prioritera. Önskelistor mottages tacksamt! 🙂