Numismatikens konstnärer

Ett eftersatt område inom numismatiken är kännedomen om konstnärerna bakom mynten. Kanske har för få myntsamlare intresserat sig för medaljkonsten …?

Den kunnige och alltid lika läsvärde Bengt Hemmingsson har berört ämnet i SNF:s senaste auktions-katalog. Hemmingsson skriver om 1559 års daler och nämner då den berömde flamländske skulptören, arkitekten och medaljkonstnären Willem Boy (ca 1520-1592).

Så vad kan passa bättre än att ägna några rader åt konstnären Willem Boy – mannen bakom Sveriges första medaljer! – och visa några medaljer som tillskrivs denne man.

Bengt Hemmingsson skriver bland annat:  – ”Dalern 1559 tillhör de konstnärligt sett mest framstående mynten från Gustav Vasas regering. Kungabilden uppvisar stor likhet med ett samtida porträtt i trä, den s. k. Gripsholmsreliefen, som i sin tur attribuerats till den i Sverige verksamme flamländske konstnären Willem Boy. Det har på goda grunder antagits att Boy åtminstone tecknat förlagan till 1559 års daler”.

Kan i detta sammanhang nämna att hustrun var ”måttligt glad” när jag kom hemsläpandes med vidstående gipsavgjutning av den berömda Gripsholmsreliefen. Stor, tung & gyllene! – och till råga på allt inköpt hos förnäma Bukowskis! … men ändå förpassad till kontoret. Hmm … undrar om ”kapsylsamlarna” är mera poppis hos tjejerna, än plåtmyntsamlarna …?  😉

Gustav Vasas Svartsjö-daler präglades första gången 1542 och är tveklöst ”ett renässansens mästerverk” inom svensk numismatik. – Ofta betraktat som ”Sveriges vackraste mynt”. – Men det är ett mynt – och ingen renodlad ”skådepenning”.

De äldsta svenska medaljerna tillkom först på 1560-talet. Dessa består å ena sidan av de fyra medaljer över Gustav Vasa (Hildebrand nr 10-13) som lär ha utdelats vid Gustavs begravning 1560 … och å andra sidan av en ensidig, skissartad medalj över Erik XIV (Hild. 12). Den första gruppen medaljer är alla tillskrivna den flamländske bildhuggaren Willem Boy (1520-1592). Medaljen över Erik är i dag också den – med tvekan – tillskriven samme konstnär.

Även under Johan III tillkom ett litet antal medaljer i samband med kröningen 1569. Hild. 7, 11-12 med enbart kungens porträtt, samt Hild. 14-16 med både kungen och drottning Katarina Jagellonica avporträtterade. Samtliga dessa medaljer är tillskrivna Willem Boy – och enligt tidens tradition alltid gjutna. (Den präglade medaljen fick vi i Sverige vänta på i nästan hundra år). Produktionen av dessa exklusiva utdelade belöningsmedaljer (gjutning, ciselering och ev. montering) har förmodligen lagts ut på entreprenad hos (olika?) juvelerare i Stockholm. Medaljerna var som regel avsedda att bäras och påträffas ofta med olika typer av montage (kantrand och ögla) och ibland utan eller med borttagna dito. Själva formgivningen (stenformarna?) är emellertid gjorda av mästaren själv; bildhuggaren, arkitekten och medaljkonstnären Willem Boy.

P.S. Proveniensen på Gustav Vasas pampiga daler 1559 (MISAB 9, nr 96) är för övrigt;
Ex. Antikören auktion 11, 1992, nr 145 … för den som är road av sådant.  😉

2 svar på ”Numismatikens konstnärer

  1. Hej Ulf,

    jag heter Ivar Leimus och jag jobbar i Historiska Museet Estlands som chef av myntsamlingen. I sista år har jag skrivit en roman om Paul Gulden, myntmästaren i Reval, Köpenhamn och Königsberg. Ny är manuskriptet färdig och vi ville gärna illustrera boken med några mynt och medaljer, bl. a. med en medalj av Willem Boy till Johan III. Kan vi få er lov för det?

    med vänliga hälsningar
    Ivar Leimus

    • Hej Ivar,
      Fick av en tillfällighet se din kommentar på Myntbloggen.se den 4 januari 2021. Brukar få ett e-mejl för godkännande när någon gjort en kommentar, men denna gång har detta tydligen uteblivit. Beklagar detta.

      Du får gärna använda bilder från Myntbloggen i din bok så länge du anger källan – Foto: Ulf Ottosson, ANTIKÖREN KB.

      Låt mig gärna veta om det är något annat du behöver, någon bild i bättre upplösning etc.

      Med bästa hälsningar

      Ulf Ottosson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.