Amatören & loppiskungen ;o)

Medan kungafamiljen ännu en gång gör bra reklam för Sverige genom att medverka vid dagens Nobelfestligheter i Stockholm, använder andra allt mer desperata metoder för att försöka få lite uppmärksamhet på sitt håll.

Dagen till ära passar den nyligen refuserade ”amatörkonstnären” och kungaförtalaren Karl Fredrik Mattsson på att söka kunder till sitt Kungaexperiment genom ”loppis-kungen” Gustav Gyllenhammar och ”förbättringssajten” Tradera. Sveriges Radios Musikhjälpen ville inte ha med detta att göra – men det struntar naturligtvis dessa mediakåta herrar högaktningsfull i. Kan Gyllenhammar dessutom tjäna en hundralapp, har han tydligen inga synpunkter på vad som saluförs. Och myntförfalskningar hör ju till Traderas mest lönsamma produkter inom avdelningen Mynt & Sedlar, så detta följer ju bara en lång och väl etablerad tradition.

Men ”horkarlsmyntet” som Karl Fredrik Mattsson kallar det på Tradera.com har inte placerats i denna kategori – utan istället ”gömts undan” i kategorin Övrigt > Övrigt. Kanske skäms man i alla fall en smula över att ha prostituerat sig på detta vis …?  ;o)

För den som tycker det är kul att göra egna mynt – om än bara digitala – så kan vi passa på att rekommendera den tyska webbsidan: Münz-Generator! … där man kan ladda upp en egen bild och skriva en egen omskrift . . . precis som en ökänd ”amatörkonstnär”. Men eftersom det är Sveriges Riksbank som har ensamrätt på att utge svenska KRONOR, kan man ju förslagsvis välja en ny valuta till de egna mynten.  – Och försök nu att undvika ärekränkande tillmälen …  ;o)

Kort om kvalitetsbedömning

Kikade i vanlig ordning in på Tradera för att ”kolla läget”. Kunde snabbt fylla på bildarkivet med ett tiotal bilder av uppenbart falska mynt. Detta är tyvärr vardag på fyndjägarnas Tradera av idag. Hos en av dessa falskmyntförsäljare noterade jag också att samtliga (nja, men 128 stycken av 129 möjliga i alla fall ;o)) salubjudna mynt och sedlar, var betecknade med ”Rare!” (= sällsynt). Inte mindre än 120 av dessa anges t.o.m. vara ”Very Rare!” (= mycket sällsynta). Dessutom fick jag mig en helt ny kvalitetsbeteckning till livs: ”EXF+” (kanske en kombination av EF och XF?). Så varför inte blogga lite kort om kvalitetsbedömning och olika kvalitetsbeteckningar, tänkte jag.

Letade lite i datorn och hittade en bild med monterade silverdollar i olika kvalitéer och dessutom fotograferade med olika ljussättning. Kanske kan detta ge lite vägledning till myntklassning på nätet?

För de flesta säger nog en bild mer än tusen ord, men det finns också många som ”med hull och hår” köper diverse mindre nogräknade säljares högst fantasifulla varudeklarationer. Idag har det gått inflation i superlativ som ”spegel, lyx, toppex, very rare” etc. Och har man aldrig sett ”ett perfekt mynt” är det naturligtvis inte så lätt att veta hur det skall se ut. Övning ger färdighet och någonstans måste man ju börja. Att lära sig kvalitetbedöma mynt är inte gjort i en hast. Det tar lång tid att utveckla ett skarpt öga för denna ädla konst. Men det är inte desto mindre en kunskap som är mer eller mindre nödvändig att behärska. För den som köper ett överklassat mynt kan göra en riktigt dålig affär, medan den som köper ett underklassat dito kan göra en bra.

På bilden ovan ses åt- och frånsidor av tio olika exemplar av den berömda amerikanska s.k. Morgan-dollarn, en typ som utgavs åren 1878-1921. Från ett blankslitet exemplar till ett praktex! Varje mynt är fotograferat med två olika ljussättningar (ovan och nedan respektive kvalitetsbeteckning), vilket illustrerar att ett mynt kan upplevas på olika sätt beroenda av hur ljuset faller. Bilderna är egentligen alldeles för små för att man skall kunna jämföra detaljerna ordentligt … men å andra sidan illustrerar även detta hur det brukar se ut på nätet. ;o)  Se även Mynthandeln.com – Kvalitet & Värde, där det finns klickbara jämförelsebilder … i något större skala.