Guldmynt stulna i Frankrike!

En mynthandlare i Frankrike, Michael Creusy, ABC Numismatique, har blivit bestulen (rånad?) på stora delar av sitt lager, när han var på väg hem från en myntmässa i Paris i lördags. Antika mynt och guldmynt i prisklasser från 44 EURO upp till hela 110.000 EURO har stulits. Totalt rör det sig enligt uppgift om samlarmynt för omkring 1 miljon EURO!

För den franske mynthandlaren är detta naturligtvis en tragedi. Han och hans familj har varit aktiva i myntbranschen i över 40 år. Tur i oturen är att mynthandlaren haft mycket god ordning och dokumentation över sina klenoder … där har museivärlden mycket att lära. 😉

Har inte hittat något om detta i media, men lite mer finns att läsa på webben, exv. på Forum Ancient Coins och Svenska Numismatiska Föreningen. Skärmdumpen ovan är klickbar till en stor version (3000×1500 pixlar) och visar (delar av) de stulna mynten.

Sprid gärna detta vidare (exv. via FaceBook) och håll ögonen öppna! Hittar du något misstänkt, så finns kontaktuppgifterna till en bestulne mynthandlaren i bilden ovan.

Mynthandlarfamiljen har även utlyst en belöning till den som kan hjälpa till att klara ut stölden:  – ”The Creusy family offers a reward in the amount of 80,000 euros for anyone who could help us by providing any information regarding our collection”.

Samlarvänliga priser hos SNF

Eftersom jag refererat lite från både Bukowskis och Künkers auktioner, kan det väl vara på sin plats att redovisa lite resultat även från SNF:s auktion MISAB 10. Skall man tro deras egen annons bjöd auktionen på ”mycket starka resultat”. Föreningen närstående bloggare talar om ”en rekordartad auktion med mycket högt deltagarantal”, vad nu det innebär?

SNF:  – ”Helgens auktion visade en mycket stark myntmarknad med flera toppnoteringar. Generellt var prisnivån mycket god på i stort sett alla områden”.

På auktion blir det ju allt som oftast ”både vin och vatten”, d.v.s. allt ifrån jättefynd och klart prisvärt till tokpriser och toppnoteringar. De båda kollagen är ett axplock av numismatiska prisnoteringar inom olika samlarområden på MISAB 10. Personligen tror jag detta säger mer än att välja ut tre äldre guldmynt och ”värdera” hela auktionen efter detta. 😉

Tycker det är väldigt intressant att läsa olika åsikter om vad som är ”riktigt bra betalt” eller vad som kännetecknar ”en toppauktion”. Man får ”läsa mellan raderna” och jämföra med sina egna uppfattningar. Det är väl inte helt omöjligt att det finns ett visst egenintresse i att exv. hävda att NKU:s Oskariana-auktion bjöd på ”ett bra resultat” (snarare katastrof) eller att ”riktigt bra betalades Olof Skötkonungs-penningen” (såldes billigare nu än 1969).

Läste också en roligt skröna någonstans i åsiktsflödet; som påminner om storsamlare i gångna tider – ett klassiskt Algård-citat: – ”152.000 kr var billigt, den där dukaten är värd minst det dubbla”. Olle Algård brukade säga så när han betalat ett pris för ett mynt som resten av världen tyckte var sanslöst eller orimligt högt. Givetvis med baktanken att kunna begära ännu mer, den dag det skulle säljas på nytt. 😉

P.S.  Gå gärna in och läs (gilla!) vår FaceBook-sida … den uppdateras fortlöpande med nyheter om långfingrade museichefer och falskmyntarnas präglingstekniker etc. etc.

Künkers vårauktioner 2014

Idag avslutades Künkers vårauktioner som avhållits i tyska Osnabrück i denna vecka. Totalt omsattes 8,75 miljoner euro … vilket med en Forex-kurs på 9,40 och en tillkommande köparprovision på 23% innebär motsvarande lite drygt 101 miljoner SEK. Slutresultaten på auktion 245-248 låg i snitt 50% över de estimerade utropspriserna.
Mera detaljerade uppgifter finns naturligtvis på Künkers webbplats.

Mängden fantastiska mynt och medaljer på dessa auktioner är så enorm att ”det är svårt att se skogen för alla träd”… 😉  – så vi för nöja oss med några axplock:
Den sällsynta Erik XIV-klippingen om 16 öre 1563 av typ I (tidigare om-skriven här på Myntbloggen (se blogg-inlägget ”Olofsson & Hoenauer”), såldes ganska billigt för 1.000 EURO + provision (ca 11.500 SEK). Kanske lite p.g.a. att man missat att nämna det där med ”typ I”…? 😉
Hjältekonungen Gustav II Adolf i guld … klubbades för fantastiska 12.000 EURO + provision (ca 139.000 SEK) … eller nästan 4.800 kr per gram!
Denna medalj är egentligen inte speciellt ovanlig – men detta var dels en originalgjutning med spår av emalj (Originalguß mit Resten von Emaille), dels i äkta guld! (29,01 gram). Flertalet utbjudna exemplar av denna medalj är däremot senare avgjutningar (d.v.s. kopior), oftast i förgylld brons. Alltså ett bra exempel på vilka enorma prisskillnader det kan vara på något man, vid första anblicken, kan tycka är ”samma medalj”… 😉
På sin hemsida framhåller Künker själva att de kinesiska mynten gick mycket bra, liksom den imponerande medaljsamlingen som tillhört Georg Baums. Så här skiver man t.ex.
– ”The results of the series of coins from China were unbelievable: it reached more than triple of the estimate. The Malta collection brought more than twice of the estimate. The Georg Baums collection sold for impressive 1,8 Mio Euros”.

Silvermedaljer på Bukowskis

I kväll och igår kväll klubbades återstoden av överdirektör Erik Montells mynt- och medaljsamlingBukowskis Market i Stockholm. Första delen av denna samling såldes på Bukowskis den 4 december 2013 – se vidare: ”Ojämn prisbild även hos Bukowskis”.

Även denna gång förvånas man av den ojämna prisbilden. Rena ”toknoteringar” på såväl polerade silvermedaljer som vanligt förekommande antika mynt … medan annat gick till relativt rimliga priser. Kr 23.000:- +22,5% + 50:- slagavgift = Kr 28.225:- för en ”lite väl blank” Arvid Karlsteen-medalj (1694-95) över Karl X Gustav och tåget över Bält (lilla modellen! – och möjligen en sentida prägling?), måste väl vara ett rekord?

Prisnivåerna ovan (se bild) är väl i och för sig inte orimliga – om det hade varit frågan om riktiga praktexemplar. – Men det är det faktiskt inte! Påfallande många är uppenbarligen både polerade och repade. Medaljer är miniatyrkonstverk och skicket har – åtminstone för mig – mycket stor betydelse för helhetsintrycket – och priset!

En högst ordinär makedonsk tetradrachm från Alexander III, den Store (slagen i Amfipolis) för Kr 35.000:- + avgifter (= totalt 42.925:-) är troligen världsrekord!? – Fullt i klass med noteringen för en halvdan romersk sestertius från Philip II … för 8.000:-!? Två priser där man utan större problem kan kapa en nolla på varje, genom att göra sin hemläxa och handla internationellt … alternativt ta hjälp av någon kunnig svensk mynthandlare. 😉

Nämnda ”tokpriser” i kombination med några mera måttliga dito, som exv. en ganska snygg romersk Trajanus-aureus för måttliga 17.500:- + provision, får åtminstone mig att misstänka att kundkretsen är kapitalstark … men förhållandevis oerfaren …?

Mynt på FaceBook …?

Idag tänkte jag bara påminna om att jag kontinuerligt uppdaterar FaceBook-sidan med nya länkar (se ”status”, ”flöde” och under ”gillar”) till mynt, medaljer och annan numismatik från hela världen. Mycket är engelspråkigt – men också mycket större och mer varierat än här hemma i ”ankdammen”. 😉

YouTube-klippet ovan hittade jag t.ex. via American Numismatic Association’s (ANA:s) Money Museum. En mycket informativ tvåminutersbeskrivning om myntprägling förr i tiden.

Det finns säkert mycket att upptäcka ute i världen – och jag kommer garanterat att med ljus och lykta fortsätta leta efter numismatiken! På så sätt kan du ta genvägen via Myntbloggen.se och FaceBook! – Och har du inget FaceBook-konto, är det hög tid nu!

Passa gärna på att ”gilla sidan” (vi har på kort tid ökat från 8 till 19 myntsamlare i Sverige!). Och ”dela” gärna sådant som intresserar dig. Vi måste hjälpas åt att sprida kännedomen om vår fantastiska hobby … om vi vill se ytterligare en generation myntsamlare …?

Romerska regentlängden

Är inte direkt upplagd för några djupare numismatiska alster, så här på fredagskvällen … så ni får hålla tillgodo med ett par trevliga fotografier – från 1948.

Som synes är detta porträttgalleri av den romerska regentlängden signerat ”G de L 48” … vilket står för Georg de Laval, 1948. Så här skriver numismatikern och museimannen Nils Ludvig Rasmusson om Geogre de Laval (1883-1970) i Fornvännen 1970:

– ”Ivrigt sökte de Laval verka för att svenska samlare skulle intressera sig för de klassiska mynten. Bl.a. lät han mångfaldiga små populära översikter över de romerska kejsarna i fotografisk återgivning och de viktigaste grekiska myntorterna (med karta), allt utfört med hans nitida* textning och teckning. För myntkabinettet, som han gärna och ofta gästade, och som han skänkte värdefulla gåvor, gjorde han vid grundandet av dess vänförening en viktig insats och var under 21 år (1948-69) dess ordförande. Samfundet Kungl. Myntkabinettets Vänner tillförde under denna tid samlingarna olika objekt till ett värde av ca 25 000 kronor. Det var främst denna insats, som motiverade hans inval till korresponderande ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien”.

* Det, i mina ögon, sällan använda ordet ”nitida” betyder tydligen ungefär ”prydlig, tydlig, petig”. Jodå, jag har slagit upp det. 😉  Ha en trevlig helg!

Mars = myntmässa i Göteborg!

Så där ja, då skriver vi redan mars! Jisses vad tiden går fort. Men så är det väl när man har roligt. 😉  – Och håller vädret dessutom i sig, får vi en riktigt tidigt vår i år. – Härligt!

Höjdpunkten i mars månad blir nog för egen del myntmässan i Göteborg, den 29 mars (öppet kl. 11-15). Skall bli riktigt trevligt att träffa kunder, samlarvänner och kollegor. Det blir dessutom ett utmärkt genrep inför FriMynt i Helsingborg den 26 april.

Talade med ”mässgeneralen” härom veckan och han kunde meddela att de mynthandlare som är klara är: Antikören (Ottosson), H&J Numismatik (Häggqvist), Myntauktioner i Sverige (Carlberg), Pecunia (Mattsson), Pedersen (Österlund), Skarabé (Bengtsson) och Werners Mynt & Tryck (Stensgård). Dessutom deltar Anders Falk, Roger Jonsson, Dag Rönning och Göran Werner … samt ett par för mig okända samlare/handlare. Naturligtvis finns även Göteborgs Numismatiska Förening och Svenska Numismatiska Föreningen på plats för att göra reklam för sig och sprida numismatikens evangelium. 😉

SNF:s auktion, MISAB 10

Till hösten är det 5 år sedan firma Myntauktioner i Sverige AB (SNF:s mynthandels-bolag, ofta kallat MISAB) anordnade sin första myntauktion. Detta vill man fira redan nu med en ”jubileumsauktion”, nr 10 i ordningen.

Efter att ha bläddrat lite förstrött i katalogen är första intrycket att andelen ”halvdana”, lite ”buskiga” eller ”dassiga” exemplar är större än vanligt. Eller om man vänder på det hela, andelen kvalitetsobjekt förefaller vara mindre än vanligt. Kanske har man blivit bortskämd efter alla fantastiska kataloger och objekt från tyska Künker och amerikanska Heritage m.fl., men det här känns inte direkt som någon toppauktion. Gång på gång kommer jag på mig själv med att ifrågasätta direktör Carlbergs kvalitetsbedömningar. Tycker det är generellt för högt klassat, men framför allt ojämnt.

MISAB:s kataloger upplevs ofta som väldigt splittrade. Detta p.g.a. att man bryter ut samlingar och medaljer etc. och listar dem på flera olika ställen i katalogen – vilket ger en sämre överblick. ”Samling Lindeberg” (nr 374-544) delas t.ex. upp på tjugo regenter i online-katalogen, medan ”Samling Ekqvist” (nr 764-843) trängs in mellan övriga mynt och medaljer från Gustav II Adolf. Klippingar och rundmynt av koppar hamnar på flera ställen. Tidigare har herr Carlberg haft väldigt svår att få till rätt myntort på svenska kopparmynt. Detta har på senare tid blivit allt bättre, men denna gång blev det ett litet återfall. Nr 782-783 är från Säter, inte Nyköping. Varför en halvöring 1624 som väger 13,22 gram beskrivs som präglad på ”plants avsedd för fyrk” övergår dock mitt förstånd. Naturligtvis rör det sig om den vanliga Ottosson nr 8 (Antikören auktion 16) och inte den extremt rara nr 9.

Att sälja avgjutningar (kopior) av präglade medaljer utan att, som brukligt är, tydligt tala om att det rör sig om s.k. ”späterer Nachguss” (senare avgjutning), är en tradition som MISAB odlat ända sedan starten. Är inte säker på att alla potentiella köpare förstår att det sparsmakade omdömet ”gjuten”, om exv. nr 905, egentligen skall läsas som ”gjuten kopia efter brakteatpräglat original”? (jämför Bonde 2, nr 7058 samt Hildebrand I, sidan 129, nr 53).
Lite extra märkligt blir detta när man (SNF) samtidigt går ut på sin hemsida och under rubriken ”FALSKA MYNT – Introduktion”, skriver om såväl den omtalade ”Wallin-kopian 1994” som andra kopior/avgjutningar av präglade originalmedaljer. Tycker inte att logiken lirar riktigt. På nr 965 bryr man sig inte ens om att notera att medaljen är gjuten, utan skriver endast ”tenn”. Denna typ av kopior (senare tennavgjutningar) är lätta att avslöja – om man bara har tillgång till det fysiska objektet alternativt bra bilder i tillräckligt hög upplösning … men på en PDF i skala 1:1 eller i en online-katalog med lite snålt tilltagna förstoringar, kan det vara knepigare.

En nyhet för i år är att man (äntligen!) kommit med på en av de internationella auktions-portalerna som finns – nämligen NumisBids.com. En liten ”nybörjarblunder” är dock att man inte sett till att bli sökbar varken på ”Schweden” eller ”Sweden”, vilket hade varit smart. Hur som helst kan detta säkert locka internationella köpare och därmed öka exporten och spridandet av vårt svenska kulturarv i omvärlden. – Hela syftet med ”projekt MISAB” lär ju vara att tjäna så mycket pengar att man kan fortsätta att göra så fantastiskt mycket nytta och reklam för myntsamlandet i Sverige, som man tidigare gjort? 😉 Hittills har man kanske inte riktigt fått ihop till dirrens lön … men det kommer säkert …

MYNTSNACK – Frågor? & Svar!

På förekommen anledning har jag idag lagt upp en ny sida på Myntbloggen.se …

Har valt att kalla den nya sidan för “MYNTSNACK – Frågor? & Svar!” … och tanken är att man här skall kunna ställa allmänna frågor, diskutera, svara på frågeställningar eller helt enkelt “chatta” om mynt, medaljer, sedlar, polletter och annan numismatik.

Tycker det är både kul och stimulerande när Myntbloggens läsare på olika sätt deltar (interagerar på internetspråk) och därmed gör bloggen bredare och, i mitt tycke, mera intressant. Ställ gärna frågor, lägg er i och tjôta emot!  😉  – Mångfald är bra!

Kan detta vara något bra, månne …?  – Länken till nya sidan MYNTSNACK – Frågor? & Svar! hittar du längst till höger i vinjetten ovan. – Vi får testa och se … ORDET ÄR FRITT …

Vet inte om det finns några myntsamlare som använder FaceBook, men i så fall kan jag rekommendera denna numismatiska FB-sida. Där lägger vi då och då upp diverse spännande myntlänkar samt ”delar” och ”gillar” sådan som vi tycker förtjänar detta. Titta in och kolla läget, vet ja! 😉

P.S.  Och snälla!! – Kan ni inte passa på att ”gilla sidan” också! – Det måste väl ändå fortfarande finnas fler än åtta!? myntsamlare kvar i Sverige …?  😉

Karl XII:s nödmynt 1715-1719

Igår bloggade jag om justitiemordet på baron von Görtz och en liten rar medalj med anknytning till Karl XII:s nödmynt (mynttecken) 1715-1719 … så idag tänkte jag spinna vidare på detta … så får vi se var vi hamnar till slut … 😉

Min första ”nödmyntserie” inköptes i det gamla trärucklet (brandmyndighetens fasa) där de första Skara-mässorna hölls. Det bör väl ha varit någon gång under 70-talets senare del. Säljare var Paul Levin med firma Ticalen i Göteborg och priset var (efter min fars gedigna prutande) 650 kr för en komplett serie (tio mynt) i kvalitet 1/1+ med jämn mellanbrun färg.

Långt senare, i lunchpausen på en Ahlström-auktion i kungliga hufvudstaden, hittade jag den ovan avbildade tobaksdosan av koppar, i en antikaffär i Gamla stan. Den var relativt dyr, men jag kunde bara inte motstå den. Kanske lite ”fartblind” och påverkad av ”auktions-djävulen”? 😉

På dosans lock har man monterat tretton gamla svenska kopparmynt. I mitten en Kristina-ettöring från Säter (1638-41) och omkring denna en komplett nödmynt-serie 1715-19 plus en sessling (1/6 Öre SM) 1718. I utrymmena mellan mynten finns en sirligt graverad text, som tillsammans med namnen på nödmynten bildar en känd ramsa:

MARS med MERCURIUS samt SATURNUS som inbillade sig vara lika god som JUPITER gör dig FLINK OCH FÄRDIG med WETT OCH WAPEN att strida med den store hjelten PHOEBUS efter de så illa handterat PUBLICA FIDE och understått sig att sälja KRONAN för 1 DALER SM hvarmed HOPPET tog en ända genom C(ARL) XII R(EX) S(VECIAE) 1718. Omkring Kristina-öret i mitten finns gravyren: 1718 – Då Svealand i krig och örlig djupast låg, man då på kopparmynt slikt bilder präglat såg.

Dosan mäter Ø 17 cm och är 5,5 cm hög. Den är invändigt förtennad (locket till och med förgyllt!) och i botten finns en stämpel som säger: ”ALB. ANDERSSON, UPSALA”. Enligt antikhandlaren har den en gång stått på Värdshuset Rullan i Uppsala (se bild t.v.). På 1820-talet öppnade traktören Mathias Walström ett sommarvärdshus med en kägelbana, där det tidigare varit humlegård. Eftersom det även fanns ett Pariserhjul på tomten, fick inrättningen snart namnet ”Rullan” i folkmun. År 1852 köptes värdshuset av italienaren Antoni Tadei, som tidigare drivit en vinhandel i staden. Efter en konkurs och ytterligare en ägare, såldes Rullan år 1870 till källarmästare Emil Mellgren … som senare efterträddes av sin son med samma namn.

I kopparburken med nödmynt på locket ligger det numera (inte när den inköptes) en kopparpollett i valören ”10” (öre) med ett EM-monogram i oval stämpel. Kanske står detta för Emil Mellgren? … och kanske har den använts på Värdshuset Rullan i Uppsala? I skrivande stund kan jag inte lokalisera min ”NM XII” … så vi får återkomma … 😉

Jaha, gårdagens ”von Görtz-jetong” ledde, via Karl XII:s nödmynt och en tobaksdosa från Gamla stan, fram till ett värdshusbesök och en 10-öres pollett. Outgrundliga äro numismatikens krokiga vägar. 😉