Författararkiv: Ulf Ottosson

Auktionsveckan 11-16 mars

Publicerat av
1

Kommande vecka är det stor myntauktionsvecka i Osnabrück i Tyskland. Anrika firman Künker arrangerar då auktion nr 226-231 mellan den 11 och 16 mars.

Att påstå att det där finns mynt för alla samlarinriktningar är nog ingen större överdrift … men det är klart, är man extremt specialiserad på någon enstaka valör från något litet land i norr … kanske man kan finna ett större utbud någon annanstans.
Här är innehållet denna gång:

  • Auction 226 – Coins from the Ancient World
  • Auction 227 – Selected Medieval Coins from the Migration Period …
  • Auction 228 – Coins and Medals of the Medieval and Modern Times
  • Auktion 229 – Cologne, the Rhineland and Westphalia + Nuremberg …
  • Auction 230 – Gold Coins / German Coins / Russian Coins and Medals
  • Auction 231 – The Sultan Collection – Old Private Collection of Ottoman Coins …

Auktionskatalogerna är fullständigt outstanding i både volym och exklusivitet. Denna gång vägde paketet 6,4 kg och upptar nu 8,5 cm i bokhyllan med högsta hyllhöjden. Internationellt ser man, till skillnad från här hemma i ankdammen, inga tecken på någon avmattning när det gäller myntintresset och auktionsresultaten. I USA slogs t.ex. nyligen världsrekord, då en silverdollar 1794 klubbades för motsvarande 69 miljoner kronor.

Även i Sverige hjälps prisnivåerna upp av det internationella materialet, som naturligtvis omsätts även här. Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) hade t.ex. auktion i helgen, MISAB 8, och återigen stärktes trenden att internationellt och högkvalitativt material betalas bäst … medan ”allmängodset” har allt svårare att hitta köpare. När man kikar igenom resultatet förvånas man över att så många objekt faktiskt är billigare idag än vad de var när jag samlade mynt som grabb för 30-35 år sedan. Och denna alltjämt växande skillnad mellan ”toppobjekt” och ”allmängods”, talar ju sitt tydliga språk; återväxten inom myntsamleriet i Sverige är i högsta grad oroande (åtminstone för de av oss som tänker efter lite).  – Men själva talar MISAB bara om ”succé” och ”en fantastisk auktion”. Naturligtvis för att försöka generera nya inlämningar … men ÄR verkligen detta rätt kanal för säljare av numismatiskt allmängods …? För den som endast har toppobjekt kan det kanske vara värt att förhandla ner provisionen till några enstaka procentenheter och hoppas på bra budgivning … men för det stora flertalet säljare blir det verkligen inte mycket kvar när alla transaktionskostnader räknats av.

Enligt bloggkollegor besöktes helgens SNF-auktion av ”närmare 80 myntsamlare”  (Roland ”Falcoin” Falkensson) alt. ”deltagarantalet var all-time-high för Misab” … ”auktionssalen var fylld till bristningsgränsen” (Ingemar ”SNF” Svensson). Stämmer 80 personer, så innebär detta ca hälften av vad vi brukade ha i Göteborg på 1990-talet … och är ”bristningsgränsen” rätt, är antalet ungefär detsamma. ;o)

Enligt Roland Falkensson var SNF:s meste köpare denna gång det ökända företaget Mynthuset Sverige i Malmö. Ett företag som fått massiv kritik för att lura folk och skrämma bort potentiella myntsamlare. Mynthuset har specialiserat sig på att utnyttja allmänhetens okunskap om mynt, medaljer och numismatik. Man riktar sig speciellt till äldre människor utan erfarenhet av myntsamlande och försöker genom hutlös prissättning och egenproducerade objekt, framställa dussinvaror och silverskrot som ”exklusiva historiska investeringsobjekt”. Ofta är taktiken att erbjuda ETT objekt till någorlunda vettigt pris … och sedan binda upp köparen i ett prenumerationsavtal som brukar innebära prisnivårer på MINST +500% över marknadsvärdet. Åtskilliga är de pensionärer som förlorat stora pengar på något de trodde skulle bli ett fint arv till sina barn. Andrahandsmarknaden för detta skräp heter Tradera och priserna är låga.

Lite trist att skojarna på Mynthuset och den generella internationella myntmarknaden, är det som får SNF att tro att det i Sverige råder en allmän ”stark efterfrågan på mynt och andra numismatiska föremål” … för detta talar INTE för att SNF varesig vill eller kan göra något åt hobbyns återväxtproblem … om man nu ens är medveten om det …?

Krona eller Klave …?

Publicerat av
Svara

I tisdags skrev jag några rader om jubileums-tvåkronan 1921 (eller kanske snarare en väldigt speciell sådan). Hur som helst är den, jämte den från 1932, ett par bra exempel på att åtsida och frånsida (avers och revers, framsida och baksida) … krona eller klave? … inte alltid är så lätta att fastställa. Man kan ju tycka att KUNGEN borde vara framsida och SKÖLDEN baksida – vilket det också skulle vara … om vi hade singlat slant! Men i numismatiska sammanhang finns det faktiskt rangordnade regler för vad som skall betraktas som åtsida på ett mynt:

  1. Myntherrens bild
  2. Myntherrens namn
  3. Myntherrens initialer
  4. Myntherrens vapen eller vapensköld
  5. Myntherrens valspråk
  6. Kunglig krona eller symbol för regenten
  7. Riksvapnet (stora eller lilla)

Allt detta går att läsa i Bertel Tingströms oumbärliga bok ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok” (utgiven i flera upplagor). Och eftersom kung Gustaf V är myntherren bakom tvåkronorna 1921 och 1932 (och inte Gustav Vasa resp. Gustav II Adolf), så kan dessa båda mynt kanske tyckas vara ”lite bakvända” – ur numismatisk synvinkel. Det tyckte man t.o.m. i den kungliga kungörelsen, då dessa mynt utkom. För där angav man faktiskt kungabilderna som åtsidor – tvärt emot numismatikens regler.

Om detta berodde på att författarna av kungörelsen kände sig mer förtrogna med spel och dobbel (se förordning ovan t.v.) och det gamla fina spelet krona eller klave … än med numismatiken … är dock mer än jag vet.

På det nytagna fotografiet ovan har jag dukat upp lite grejer som har med företeelsen singla slant att göra. I botten har jag lagt Monica Golabiewski Lannbys (MGL:s) alldeles fantastiska bok ”Pengar i folkmun – och mynt i seder, bruk och poesi”, utgiven år 2000.  – Till och med svärmor blev glad över denna julklapp!  ;o)
Den stora ”trägrejen” är en s.k. KLAVE (eller kreatursklave) som ju i högsta grad har formen av en vapensköld … något som tillsammans med en KRONA förekommer på mynt alltifrån medeltiden och framåt – t.ex. på Sturemarker.

Enligt MGL finns uttrycket ”krona eller klafwe” först nedtecknat 1769 … med spelet är sannolikt mycket äldre än så. Romarna kallade det för ”navia aut caput” (= skepp eller huvud), vilket förmodligen syftar på de stora kopparslantarna med Janushuvud på åtsida och en skeppsstäv på frånsidan. I England heter det ”cross and pile” och i USA ”heads or tails” – jämför exv. med silverdollarna ovan … och den lite mer vågade varianten som jag diskret placerat i klavens mitt. ;o)

Högst upp i mitten av bilden ligger en 1 Skilling Banco från Karl XIV Johan. Av bilden att döma är det ju inget konstigt med den … det är bara det att just denna är en s.k. ”taskspelarpeng” – med kungens bild på båda sidor! Ett hemmabygge tillverkat av två nedslipade och ihoplödda mynt. Falskspelaren har naturligtvis haft ytterligare en dylik, men med frånsidan på båda sidor. Och på så sätt har han alltid vunnit i singla slant, genom att välja mynt i samma stund som motspelaren valt … krona eller klave …?

Numismatik på internet

Publicerat av
15

Nästa lördag är det åtta månader sedan jag började blogga om mynt, medaljer och numismatik. Hittills har det blivit lite drygt 20 inlägg i månaden och nästan lika många kommentarer. Den senare siffran tycker jag borde vara betydligt högre, men jag vet av erfarenhet att antalet läsare inom myntsamlarnas skara alltid varit avsevärt större än antalet skribenter. Ingen nytt under solen alltså.

Redan från början skrev jag: ”Myntbloggen.se är tänkt att bli en rikt illustrerad, populärvetenskaplig blogg om mynt, medaljer och övrig numismatik” och klargjorde att ”för mig är mynt och medaljer utmärkta illustrationer av vår historia. Mängder av historiska händelser kan åskådliggöras med hjälp av numismatik”. Och efter åtta månader har det faktiskt blivit nästan 500 numismatiska illustrationer!

En av anledningarna till att jag startade Myntbloggen.se är att jag är duktigt besviken på vad ”institutionerna”, Kungl. Myntkabinettet (KMK +70% kvinnor) och Svenska Numismatiska Föreningen (SNF 100% gubbar) gör (eller snarare INTE gör) för att försöka ”sprida numismatikens evangelium” i Sverige. Trots stora potentiella resurser i form av stiftelsepengar, saknar man tyvärr helt förmåga att marknadsföra och skapa intresse för myntsamlandets tjusning. – Eller entusiasmera och introducera allmänheten i numismatikens fascinerande värld. – Kan man inte? – Eller vill man inte? – Eller vad är det för fel?

Man talar gärna om att man har ”nationellt ansvar” (KMK) och hävdar att ”man är den naturliga samlingspunkten i Sverige” (SNF), men gör i praktiken inte ett jota för att leva upp till detta. Efter dryga 15 år på nätet är deras bidrag till numismatiken och myntsamlandet i Sverige (utanför tullarna) bara genant och pinsamt. Skäms!! VARFÖR i hela världen HAR man en webbplats? … när man inte gör något vettigt med den!?

  • Myntkabinettet är ett specialmuseum med nationellt ansvar inom områden som penning- och finanshistoria samt medaljkonst.
  • Svenska Numismatiska Föreningen är ett vetenskapligt samfund, som ska stödja och främja numismatisk forskningen i Sverige.

Om sitt uppdrag skriver Kungl. Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum så här:

  • Vi ansvarar för statens samlingar av mynt och andra betalningsmedel samt medaljer och andra föremål med numismatisk anknytning från hela världen.
  • Vi ajourhåller och bearbetar ett nationellt myntfyndregister. Genom utställningarna tillgängliggörs samlingarna.
  • Vi verkar för att alla ska få möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande.
  • Det yttersta målet är att bevara kulturarvet samt att verka för ett ökat intresse och ökad kunskap om äldre tiders historia.

På Myntkabinettets ”ansikte mot omvärlden”, Myntkabinettet.se, får man emellertid en helt annan bild av ”det nationella ansvaret”. Hemsidan är, om inte stendöd (som SNF:s dito), så i alla fall under all kritik. Istället har man gått på (den före detta?) trenden och satt upp en FaceBook-sida … där man ännu inte sett röken av varesig numismatik eller något som har med samlande att göra. Inkopierade notiser från SvD Näringsliv och Dagens Industri varvas med diverse tjat om föreläsningar i ekonomi (INTE numismatik, medaljkonst eller annan kultur). – Urtrist! – Något som även besöksstatistiken bekräftar. Veckan med flest antal besök inträffade i november förra året, då 26 personer(!?) tittade in (= knappt fyra om dagen). På Myntbloggen.se har det som jämförelse varit omkring 600 unika besökare per dygn den senaste tiden … och det ökar hela tiden …

VARFÖR har man då helt övergivit numismatiken? Beror det på att man ingenting kan? Eller har det andra orsaker? Kanske är man inte längre intresserad? Är man månne för gammal och gaggig? Eller tycker man att det räcker med att man ”författat” varianter av 30-35 år gamla uppsatser med titeln:  ”Vad är numismatik?”  (KMK resp. SNF) … och lagt ut dem på webben?

Det ENDA som är positivt med KMK/SNF för oss som bor utanför Östermalm och Gamla stan är Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT). Den livar upp stämningen ett par snäpp åtta dagar om året … med de resterande 357 har man inte mycket att erbjuda. Skall man pressa fram ytterligare ett undantag får det nog trots allt bli Mynthandeln MISAB (startad 2009) eller Myntauktioner i Sverige AB som det egentligen heter. Rollerna mellan museimän, numismatiker, mynthandlare och samlare är ju idag mera upp-och-ner än någonsin tidigare … så att ”samlare” driver mynthandel och ”handlare” skriver artiklar (bloggar) är väl helt OK … när museifolket ”hänger på Fejjan”… ;o)

– Så där ja! … då borde det väl finnas ”bränsle” till kommande helgs ”myntsnack” i kungliga hufvudstaden.  – Tur att man slipper höra allt …  ;o))

P.S.  Trevligt att notera att man på Myntkabinettet läser Myntbloggen och att faktafelen på sidan Sveriges Mynt har korrigerats efter detta blogginlägg för fyra månader sedan. Nu dröjer det väl inte länge förrän man får läsa ett stort reportage om Myntbloggen.se i Svensk Numismatisk Tidskrift … man brukar ju bara vara 4-6 månader efter … ;o)

Sju veckor till FriMynt

Publicerat av
Svara

Igår bloggade jag om några tvåkronor som fått ett nytt liv i form av prismedaljer. Nu har jag hittat ytterligare en graverad tvåkrona – jubileumsmyntet från 1921 som normalt har omskriften 400-ÅRSMINNET AV GUSTAV VASAS BEFRIELSEVERK på ”kungasidan”  (som faktiskt är frånsida på detta mynt – åtsidan bär myntherrens namn) … men i detta fall istället bär följande text i vacker skrivstil: Lyckopeng för Grand Hotel 19-8/3-26.

Googlar man lite finner man att Grand Hotel i Stockholm år 1926 genomförde en ombyggnad och modernisering där byggnaden fick sin nuvarande fasad utformad av arkitekten Ivar Tengbom. Men nu skall vi inte till Stockholm denna gång – utan till Helsingborg. När man söker vidare upptäcker man nämligen att Grand Hotel i Helsingborg inte bara invigdes 1926, utan just den 8 mars 1926. Både lyckopengen med Gustav Vasa och hotellet fyller alltså 87 år – nu på fredag! Grattis!  ;o)

På webbplatsen Helsingborg.se läser vi bl.a. följande:
– Grand Hotel, beläget vid Stortorgets södra sida, har sedan tillkomsten (invigt 8 mars 1926) varit ett av stadens representativa hotell och restauranger. Grand Hotel drevs under många år av Frans Johan Frölich, övertogs senare av Sven Bylander och därefter av Olle Bornefors. Hotellbyggnaden är till det yttre i stort sett oförändrad sedan 1926. Fastigheten har en intressant och komplicerad byggnadshistoria. År 1917 köptes tomten, tidigare disponerad av Hotell Munthe, av AB Skånska Handelsbanken, som planerade att bygga ett stort bankpalats. Som arkitekt utsågs stockholmaren Ernst Stenhammar. Kort därefter uppfördes en mindre del av byggnaden, men sedan avstannade bygget av olika skäl. År 1919 gick de båda Handelsbankerna samman med Bank AB Södra Sverige, under namnet AB Svenska Handelsbanken. Eftersom Bank AB Södra Sverige redan hade ett ståtligt bankpalats på andra sidan torget, nuvarande Handelsbanken, skrinlades planerna på byggande av det nya bankpalatset. Vid samma tid rådde en skriande brist på hotell i Helsingborg, något som stadens styrande tänkte sig kunna lösa genom byggande av ett kombinerat konserthus och hotell. Innan detta bygge blev av löstes hotellbristen då det planerade bankpalatset omvandlades till Grand Hotel. I dag ingår hotellet i den internationella Clarionkedjan.

Tänk vad mycket ett gammalt mynt kan berätta. – Och vad kul, spännande och lärorikt det är att efterforska sina objekt och försöka lära sig mer. Med internet är det enklare än någonsin … för vissa saker hittar man inte ens i +50 hyllmeter numismatisk litteratur.

Lyckopengen får man väl överväga att ta med söderut i slutet av april … då årets höjdpunkt för alla myntsamlare går av stapeln, FriMynt i Helsingborg, som i år faktiskt  arrangeras för 39:e! gången, lördagen den 27 april 2013.  – Missa inte detta!

Prisad med tvåkrona

Publicerat av
Svara

De första snödropparna tittar fram … och igår åt vi årets första våfflor – i trädgården! Härligt, det går åt rätt håll nu. Våren är i sikte …

Fixade Du att finna fem fel i förra veckan …? Några gjorde det i alla fall – det har jag mejl-bevis på. Hur som haver skall vi väl visa de rätta svaren:

  • GUSTAV med V istället för F
  • S:t Eriks-märket upp-och-ner
  • FOLKE istället för FOLKET
  • Spegelvänd hjärtsköld
  • Utan punkt under Kr

Blev det alla rätt …?  ;o)

När vi ändå är inne på ”tvåkroningar”, tänkte jag dagen till ära bjuda på några dylika av det lite udda slaget … några som ”fått ett nytt liv” – i form av pris- och minnesmedaljer.

På den tiden, för inte så länge sedan, som vi hade äkta silver och guld i våra mynt, var det inte ovanligt att en blank tvåkrona – eller rentav en gyllene guldfemma – gavs bort som present. (Ibland upplimmad på ett gratulationskort … något som långt senare fått myntsamlare att förväxla dem med felpräglingar – som dock försvinner med aceton).

En variant på detta är mynt som gjorts om, för användas som priser etc. En större modell av s.k. ”love-tokens” (småmynt med graverade namn, använda som berlocker) skulle man kanske kunna säga. Här följer några Oskars-tvåkronor i denna genre.

Oskar II. 2 Kronor 1876-1880.
Frånsidan nedslipad och graverad med texten: Af Segelsällskapet Vettern till … för utmärkt segling inom en prydlig kantbård.

En snabb sökning på nätet gav vid handen att detta segelsällskap bildades år 1885 och fortfarande existerar!  – Segelsällskapet Vättern – Vadstena.

– Segelsällskapet Vättern är en gammal anrik klubb som bildades redan 1885. SSV är ett av de äldsta segelsällskapen i Landet och det äldsta i Vättern. Klubben har i alla tider haft ett brett intresse av kappsegling.

Oskar II. 2 Kronor 1890. 
Frånsidan nedslipad och graverad med texten: Skjutskolan 1890 längs övre kanten och 9:de Pris i mitten.

Har dessvärre inte hunnit efterforska vilken skjutskola som kan tänkas vara självskriven som ”Skjutskolan” i bestämd form, men det kanske någon i läsekretsen kan upplysa om …?  Eftersom tvåkronan är av den typ som introducerades år 1890 och gravyren lämnar samma uppgift, får man väl i alla fall anta att årtalet stämmer.

Oskar II. 2 Kronor 1900-1904.
Frånsidan nedslipad och graverad med texten: 1:sta Pris K.F.G.A.R. 1902 på tre rader, allt inom en enkel kantbård.

Även här går jag bet. Vad kan förkortningen K. F. G. A. R. stå för? Kungl. någonting (militärt?) …? Kamrat Föreningen …??  – Vem löser denna gåta …?

Oskar II. 2 Kronor 1900-1904. Frånsidan (utom pärlkanten) nedslipad och graverad med texten: Till Minne af Ludvig Kockum
19-2/4-05 på fyra rader, allt inom myntets pärlkant.

Ludvig Kockum (1835-1905) var svensk godsägare, skånsk kommunalpolitiker och riksdagsman i första kammaren. Han var även ordförande i Malmöhus läns hushållningssällskap åren 1897–1903. Datumet på tvåkronan stämmer överens med Kockums dödsdag – och kanske har den delats ut vid begravningen?  – Det är kanske ”ett privat kastmynt” vi har med att göra …?  ;o)

Uppdateringar på Antikören.se

Publicerat av
Svara

Har tagit mig tid att pyssla lite med webbsidan ANTIKÖREN.se idag. Förutom att lägga ut ytterligare några trevliga historiska medaljer, (ett par från greve Bondes samling!), har jag småfixat lite med upplägget och gjort diverse smärre justeringar, kompletterat med Order# etc.
Bland annat har jag lagt till ett par s.k. widgets för ”en snabbkoll” av våra eBay- och Tradera-auktioner. En ruta för beställning av ”Gratis NYHETSBREV via e-mail” lade vi till redan tidigare i veckan … och på lite sikt hoppas vi kunna utveckla detta betydligt – så gå gärna in och knacka in Din e-postadress. Hittar Du något trevligt objekt att införliva i Din samling är det bara att skicka ett e-mail. Villkoren är mycket enkla; ”först till kvarn”, betalning efter orderbekräftelse – och givetvis snabba leveranser!

FRÅGOR & BESTÄLLNINGAR:

Numismatik i brevlådan

Publicerat av
Svara

Idag anlände senaste numret av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT 2-2013). Där finns bl.a. ett fem sidor långt auktionsreferat av Hagander-auktion nr 4, författat av nestorn Lars O. Lagerqvist. Flera av mynten som Lars omnämner har behandlats här på Myntbloggen.se redan i höstas! – exv. de båda sällsynta besittningsmynten från Gustav II Adolf; 4-dukaten 1634 Wolgast och Riga-thalern 1631. Även den förmodade provpräglingen av 1829 års riksdaler i specievikt refereras i artikeln. Att ett och annat falskt mynt ibland kan slippa igenom även ”de stora elefanternas” granskning, är väl kanske ingen direkt nyhet. Nu får vi en av våra tidigare framförda teorier bekräftad av Lagerqvist; ”2½ öre 1661 (7260) är gjuten och togs bort” … en misstanke som faktiskt framfördes här på Myntbloggen.se redan för ett halvår sedan.

Största nyheten för mig var dock att lilla Alingsås har en egen myntklubb!?  – Det var det jävligaste, det hade jag ingen aning om!  ;o)  Alingsås Numismatiska Förening skall enligt SNT hålla till på Roslagsgatan 27 … och, visar det sig, har funnits till ända sedan 1986! – Med inregistrerat organisationsnummer och allt! Söker man runt lite på nätet får man fram två alternativa (gamla?) adresser; Knektegårdsgatan 43A och Högalund 1 … men dessvärre ingen hemsida!?  – Något man kanske borde överväga?  – Lite reklam skulle nog inte direkt skada. Visste i och för sig om att många myntklubbar för en anonym och tynande tillvaro … men det här tog ändå priset! Nog för att jag ”en gång i forntiden” hört herrar Ljunglöf och Brommesson prata om ”alingsåsklubben” – men att den fanns kvar än idag!?  – Vilken skräll! ;o)  Får man besvära om en trevlig helg!?

Illojal konkurrens på Tradera

Publicerat av
4

Den amerikanska jätten eBay har tvingats sanera sajten från de talrika kinesiska myntkopior (silverdollar etc.) som fullkomligt översvämmade handelsplatsen för några år sedan. Nu är det hög tid att Tradera med Gyllenhammar i spetsen tar sitt ansvar och gör samma sak. Att seriösa säljare och köpare tvingas överge sajten p.g.a. att Tradera undlåter att städa bort uppenbara bedrägerier, gynnar INTE vår fantastiska hobby.

Förutom att nya, potensiellt värdefulla, samlare blir lurade på pengar – och kanske också på en mycket givande och trevlig hobby!? … är det faktiskt illojal konkurrens gentemot seriösa aktörer, när Tradera låter dessa bedrägerier fortgå. De stackars slantar Tradera tjänar på detta förlorar man tusenfalt på sitt allt sämre rykte. Tradera har dessvärre blivit skojarnas marknadsplats.

Bedragarna illustrerar ömsom sina annonser med egna urusla kinakopior och ömsom med stulna bilder från eBay etc. Det enda man kan vara säker på är att det som landar i brevlådan är 100% tvärfalskt och helt utan silverinnehåll. Det som kan köpas i Kina för max en dollar, kostar på Tradera åtskilliga hundralappar. Verksamheten har dessutom påtalats upprepade gånger utan att Tradera reagerat.

Senast i raden av säljar-alias som på Tradera saluför Kina-kopior som äkta vara är hamid_teh som i skrivande stund har bud på sammanlagt 3.319 kr för tolv kopior. Kikar man på avslutade auktioner över amerikanska silverdollars märks bl.a. alias jasemrh och semen2012 bland de notoriska falskmyntförsäljarna. Och i förrgår lade alias XL-5 upp 27 stycken falska Morgan Dollar i kategorin ”Utländska Mynt > USA”. Helt moderna Kina-kopior alldeles utan silverinnehåll – men i detta fall diskret märkta ”copy”. Kanske tycker Tradera att säljaren ”är duktig” när han skriver ”LÄS BESKRIVNINGEN INAN BUD” … och ”DÄT ÄR EN KOPIA” …? Själv anser jag inte att detta skräp hör hemma på Tradera överhuvudtaget – och definitivt INTE i kategorin ”MYNT” (det ÄR inga mynt). Skall Tradera nödvändigtvis tjäna pengar på detta skräp, bör man lägga skiten i en egen kategori och inte utsätta seriösa säljare och köpare för denna illojala konkurrens. Tradera skrämmer ju, genom sin inkompetens, faktiskt bort myntkunderna från sajten!

Konstantin den Store

Publicerat av
Svara

Den 27 februari år 272 e.Kr. föddes Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus, mera känd som Konstantin den Store (eller Constantine the Great), i staden Naissus (Nis i nuvarande Serbien). Efter att hans far, Constantius I, Chlorus, hastigt avlidit i engelska York (Eboracum) år 306 e.Kr. utropade trupperna Konstantin till kejsare.

Han är mest känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket – vilken på hans födelsedag(!) år 380 e.Kr. (under Theodosius I) blev statsreligion i det Romerska riket. Konstantins andra stora bedrift var att han grundade den nya romerska huvudstaden Nova Roma – som efter hans död år 337 e.Kr. döptes om till Konstantinopel (Constantinople – Istanbul).

Mynten på bilden ovan är alla präglade under Konstantin den Store. A och B är officiella mynt slagna i Rom 315 e.Kr. respektive Siscia (Sisak i Kroatien) 318 e.Kr. Slantarna på nedre raden (C och D) är imitationer (samtida förfalskningar, präglade i Romarrikets gränsområden). Att stilen är avvikande syns ju genast och tittar man lite närmare ser man att omskrifterna är illitterata – helt obegripliga. Ändå kan man tack vare spegelvänt ZIZ på C och det korsade altaret på D, fastslå att man haft Siscia-mynt (B) som förlaga.

Mynttypen brukar bland kännare kallas VLPP… efter frånsidans omskrift: VICTORIAE LAETAE PRINC(ipium) PERP(ertua)  = Välförtjänt seger till den eviga prinsen.

Mynt C härstammar f.ö. från min pojksamling och är inköpt i en fyndlåda någon gång i början av 1970-talet. Minns inte exakt … men jag tror inte att jag spenderade mer än en tia av veckopengen på detta lilla mynt. Allt jag visste då var att det var gammalt.  ;o)

Finn Fem Fel …

Publicerat av
Svara

Idag fanns det alldeles för mycket att välja mellan. Skrivkramp!  ;o)  Den 26 februari …

  • 1577 avled förre kungen Erik XIV på Örbyhus slott.
  • 1658 slöts freden i Roskilde mellan Sverige och Danmark.
  • 1719 begravs den stupade Karl XII i Riddarholmskyrkan.
  • 1814 avled skulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel.
  • 1815 flydde Napoleon från sin fångenskap på ön Elba.

Naturligtvis skulle man lätt kunna hitta lite trevliga numismatiska objekt att illustrera alla dessa händelser med … men, som sagt, idag råder skrivkramp … så det får bli något helt annat. – Varför inte en gammal klassiker?  – FINN  FEM FEL!

Kanske för lätt för den specialiserade variantsamlaren? Hur som helst: FINN FEM FEL!

LYCKA TILL!  – Facit kommer så småningom …