Kategoriarkiv: Sedlar

Nytt nummer av SNT

Publicerat av
3

Idag landade ett nytt nummer av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT 1-2013) i brevlådan. – Alltid lika trevligt med lite myntläsning! Detta nummer innehåler bl.a. en artikel med titeln ”Nytt från falskmyntarverkstaden i Suceava (Suczawa)” … översatt från tyska av Lars O. Lagerqvist. Denna industriella falskmyntning har som hastigast omnämnts i en kommentar på detta blogginlägg här på Myntbloggen. Nu fick man lära sig att den skedde under dryga 20 år (1662-1683) och omfattande 10 miljoner mynt!

Ian Wiséhn skriver om ”Märken för lojala, troende och patriotiska” och Ingemar Svensson (ett föredrags-referat) om ”1-ören från Karl IX:s tid”. Gemensamt för dessa (s. 7-8 resp. s. 20) är att man blandat ihop Göta lejon (folkungavapnet) och Göteborgs vapen. Så för att även stockholmarna ;o) skall få det rätt nästa gång, bjuder jag på en illustrativ bild, som ju brukar säga mer än tusen ord. Göteborgs vapen till vänster och götalejon till höger.

En annan bloggkollega har skrivit ett frejdigt auktionsreferat från MISAB 7 som gick av stapeln i början av september förra året. Även detta har avhandlats här på Myntbloggen i några inlägg från i höstas; MISAB vs Tradera och Arbogaklipping på Tradera.

Sist men inte minst har MGL (Monica Golabiewski Lannby) författat en läsvärd artikel med titeln ”Moder Svea och andra kvinnor på våra sedlar”. Ytterligare ett ämne som tangerats här på Myntbloggen alltså – i blogginlägget: ”Årets första namnsdagsbarn”. Som kompletterande upplysning kan nämnas att den mycket skicklige mynt- och medaljgravören Arvid Karlsteen (1647-1718) redan 1679 formgav två Karl XI-medaljer med Moder Svea på frånsidan; Hildebrand 76 och 79 (eller Stenström 38-39).

Avslutningsvis ett klokt citat från en bloggkollega:  – Att lägga ut en numismatisk bok i pdf-format på nätet tillgänglig för alla och en var är ett mycket bra initiativ.
Ett sätt att ytterligare sprida kunskapen om numismatik både innanför och utanför den begränsade krets som vi myntsamlare trots allt är. Påverkar digitalisering av mynt-böcker försäljningen negativt? Jag tror inte att så är fallet, kanske är det tvärtom.

– Kanske något för Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) att tänka på …? Maj-numret 2012 känns lite uttjatat vid det här laget ;o) och hemsidan skulle må väl av att uppdateras någon gång då och då.  – Internet är snabbt!  – Tänk på det!

Uppsala-öre 1523!

Publicerat av
Svara

Lördagen den 1:a december arrangerar Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper sin 66:e auktion på Kungliga myntkabinettet, Slottsbacken 6.

Med redan i morgon tisdag är det sista anbudsdag för de som önskar lämna skriftliga bud. Min ”mynt- och bloggkollega” i Strängnäs, Werner Stensgård skriver bl.a. så här om den stundande auktionen:

– Den innehåller en sällan skådad blandning av mynt, sedlar, aktiebrev, litteratur och kul kuriosa. Jag tycker det blev en rolig blandning med allt från sällsyntheter som Uppsala-öret från 1523 till pärmar med hela samlingar av mynt.

Auktionen inleds med något av ett nytt grepp för s.k. offentliga/publika myntauktioner. Under rubriken; UTROP EN KRONA säljs lite smått och gott i bästa Tradera-stil. ;o)  Därefter följer; Mynt och medaljer, Litteratur, Medaljer, polletter, kuriosa och övrigt. Auktionskatalogen är utarbetad av Werner Stensgård och finns att ladda ner på föreningens webbplats: Historiskavardepapper.com – i tre PDF-delar … där den 2:a och 3:e avdelning ägnas åt sedlar och aktiebrev. Totalt omfattar auktionen 230 nr.

Auktionens toppobjekt när det gäller mynt, är det klassiska Uppsala-öret 1523 (SM 7). Ett (som vanligt) perforerat exemplar som uppges väga 4,19 gram och troligen härstammar från Oldenburgs samling? Stampställningen 20 grader. Utrop 35.000:-.

Selma Lagerlöf-medaljer

Publicerat av
1

Jaha, vad skall man blogga om idag då?  – Kanske att Diocletianus valdes till romersk kejsare denna dag för 1728 år sedan – anno 284 e.Kr. – Eller att ”de svenske” under Karl XII:s ledning besegrade ryssarna i slaget vid Narva år 1700. Nja, jag tror det får bli några Selma Lagerlöf-medaljer istället. Idag är det nämligen 154 år sedan vår berömda författarinna föddes – 1858 … samma år som kung Gustaf V kom till världen.

         

Selma Lagerlöf (1858-1940) behöver väl ingen närmare presentation, så jag nöjer mig med en länk till Wikipedia och ägnar istället några rader åt några medaljer över henne. Till vänster ovan en, nästan lite karitatyrartad, stor gjuten järnmedalj (Ø 71,5 mm) formgiven av den autodidakte skulptören Alfred Ohlson (1868-1940).

Plaketten i mitten är något så ovanligt som en ”planoplastisk porträttrelief”, utförd av Alice Nordin (1873-1948). Den är galvaniskt framställd i koppar som försilvrats och lackats (114 x 162 mm). Lite av ett tekniskt experiment skulle man kanske kunna säga. Liknade plaketter finns även över Ellen Key, Oscar Levertin och Gustaf Janson. Dessutom har göteborgaren Otto Strandman (1871-1970) utfört en dylik plakett över August Strindberg – se SNT 4-2012 (pdf) . . . och NNÅ 1961, sidorna 163-166.

Den högra medaljen är kanske en av de allra vanligaste över Selma. Utförd strax efter hennes bortgång 1940 av Tore Strindberg (1882-1968) . . . som för övrigt var kusin till August Strindberg. Finns i både silver och brons och dessutom i en nyprägling, gjord av Sporrong & Co 1978 (randmärkta med ”NYPRÄGLING 1978 – BRONS MAX. 1000 EX.” Medaljens frånsida visar Nils Holgersson flygande över Sverige på sin gås.

För att anknyta till detta och kanske även glädja sedel-samlarna? får vi väl avsluta dagens blogginlägg med ”en Selma” – i form av en ”origami-skjorta”.  ;o)

Fixar du att göra en sådan?  – Med gåseslips och allt!  ;o)

Swedbank för kontanter!?

Publicerat av
Svara

Denna vecka har Swedbank framför två mycket starka argument FÖR kontanter!   – Och det är man ju inte riktigt van vid!  ;o)

I måndags framkom att det svenska bankmonopolet (”de fyras gäng”), genom sina samarbetspartners VISA och MasterCard, har synpunkter, inte bara beträffande storleken på sina kunders veckopeng, utan även på vad de handlar för ”sina pengar”. Moralens väktare tillåter t.ex. inte ”olämpliga produkter och kulturformer”.

– Det är ett ganska kort, allmänt formulerat stycke. Vissa saker är inte olagliga, men ändå stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hålla på med dem, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks kortbetalningslösningar.

Och idag var det dags för ytterligare ett starkt argument FÖR kontanter. Strax efter trekaffet kraschade Swedbanks internetbank, mobilbank och telefonbank. Enligt bloggen Teknikgrottan använder Swedbank s.k. IP-telefoni, vilket innebär att telefoner och internet går på samma ledningar, något som i sin tur i praktiken innebär att när webben havererar, så drabbar det även telefonin. Under den perioden som telefonin låg nere kunde varken Swedbanks personal ringa ut eller besvara samtal från sina kunder. Även kortbetalningar låg nere under en period.  – Informationen på Swedbanks hemsida? – Totalt obefintlig!?

Swedbank verkar ha tagit efter Traderas strategi när det gäller information till sina kunder. Deras lösning stavas FaceBook och är ett mycket effektivt sätt att exkludera stora kundgrupper. Och om man inte har så mycket till övers varesig för kunder, valfrihet eller effektiv informationsspridning är väl FB en utmärkt ”driftinformationssida”.  ;o)
Efter omkring fem timmar!? hade banken löst de värsta problemen. Man kan fråga sig hur ett ”betalningsmedel” som kraschar en vanlig torsdag skulle klara sig under en naturkatastrof, cyberattack eller i krigstid?

För övrigt klarar jag mig utmärkt bra utan varesig FaceBook eller ”butiker” (typ Telia och Kungsängen etc.) som vägrar ta emot Sveriges Riksbankens ”giltiga” valuta. Vill de inte ha mina pengar, så skall jag inte krusa.  – Cash (& konsumentmakt) is King!  ;o)

Det där var blogginlägg #100!  Sedan den 20 juli 2012 (knappt fyra månader) har det dessutom blivit nästan 300 bilder – och drygt 70 kommentarer!

Inte snål – men vetgirig!

Publicerat av
Svara

Det är sparsmakat med svensk numismatik, mynt och medaljer på internet. – Men det finns! Under dagens sökande hittade jag t.ex. sajten Vetgirig.nu  – Frågesport, allmänbildning och tävling.
Här finns alla möjliga ämnen, och jag hittade t.o.m. ett par med numismatisk anknytning; Mynt med mera och Svenska mynt. Gå in och testa! Det var kul! Under rubriken Historia finns en lång lista över ämnen man kan testa sitt kunnande på. Har jag förstått saken rätt skall man även kunna konstruera och lägga upp egna frågesporter – eller quiz som det tydligen heter nu för tiden.

Till och med dagstidningarna har börjat med quiz. På Svenska Dagbladets quiz-avdelning fann jag t.ex. denna: Vilken nuna på vilken sedel? Ganska varierande frågor och kanske inte alltid så lätt? – Testa och se hur det går!

Hittade även sajten RoyalQuiz.se och en frågeserie om Sveriges Regenter. Det som jag tyckte var kul med denna sajt var tidspressen. Ju snabbare du svarar (rätt) desto fler poäng får du.  – Vem slår 6 rätt av 6 möjliga och 7852 poäng …?  ;o))  Också på denna sajt skall det tydligen vara möjligt att skapa egna frågesporter. – Vem hinner först? Vad blir ämnet?  OBS! Glöm inte att ge oss här på Myntbloggen.se länken till din quiz! Lycka till!

Ekonomisk = snål?

Publicerat av
Svara

Tittade in på Myntkabinettet.se för att se om det hänt något.  – Nja, inte direkt. Toppnyheten var att man förra veckan målat om museibutiken. Klickade istället vidare till Kungliga Myntkabinettet på FaceBook. Har inte mycket till övers för FaceBook, men det kunde ju vara kul att se vad KMK har för sig på nätet. Fann att ekonomi och kontanthandelns vara eller icke vara, med bred marginal var favoritämnet på KMK FB. Numismatik, mynt och medaljer fanns det märkligt nog knappast ett spår av. Utbudet av detta var i högsta grad sparsamt, snålt – eller kanske ekonomiskt?

Tillbaka till Kungl. Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum för en sökning på ”numismatik”. – En hög plåtmynt och rubriken ”Vad är numismatik?”  – Men den hade jag sett många gånger förut. Provade att söka på  ”myntsamlande” istället.  Då fick jag veta att man arrangerat en utställning kallad Numismatik och myntsamlande under 500 år – för nästan 40 år sedan, anno 1973!?  Sista chansen; en sökning på och ”myntsamlare”. Resultatet blev sidan ”Samlat i kabinett” med informationen att 1873 bildades Svenska Numismatiska Föreningen som ett organ för Sveriges myntsamlare … och den sidan var senast uppdaterad 2012-10-02 …

Återstår att se hur länge det dröjer innan man lockas till KMK nästa gång …

Tradera ”Mynt & Sedlar”

Publicerat av
4

Håller guld- och silvertackorna på att ta över Tradera ”Mynt & Sedlar”…?  Varför säljs det massor av metaller till höga priser – men väldigt få samlarmynt i samma prisklasser?

Har roat mig med att utforska Traderas sökfunktion och gjorde då bland annat en sökning på sålda objekt (auktion + fast pris) inom kategorin ”Mynt & Sedlar”, sorterade efter fallande pris. Av de femtio dyraste objekten hittade jag endats sju (14%) numismatiska samlarmynt – samtliga svenska och präglade mellan 1562 och 1885. Prisnivåerna låg på mellan 15.600 och 79.100 kr. Det sistnämnda priset noterades för en ”Dala-dukat 1810” (och betydde att Tradera-säljaren fick drygt 25% mer än säljaren på MISAB 6 i våras). Resterande 43 objekt var guld-, platina- och silvertackor eller s.k. bullion (d.v.s. mynt och medaljer där det ekonomiska värdet = metallvärdet).

Bland de hundra dyraste objekten var andelen samlarmynt lite högre – närmare bestämt 7+21/100 = 28%. Fördelningen mellan svenska och utländska mynt inom denna grupp var 97%-3% (förvånandsvärt lite utländska mynt alltså) och prisintervallet från 9.950 till 79.100 kr. Lite förenklat kan man alltså säga att objekt över 10.000 kr inom kategorin ”Mynt & Sedlar” till drygt 70% utgörs av metallskrot.  – Kanske är det dags att börja se över kategoriindelningen på Tradera Mynt & Sedlar …?

Från framtiden till KMK

Publicerat av
Svara

Idag inleddes fjärde veckan på jobbet för Kungliga Myntkabinettets nya chef, Eva Ramberg. Hon tillträdde tjänsten den 1 oktober 2012 och ersatte då Ian Wiséhn som styrt KMK sedan 1998. Eva Ramberg kommer från Dalarna och har närmast varit chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Dessförinnan har hon jobbat som konservator.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som rör både den utåtriktade verksamheten samt föremål och bevarande. KMK är ett väldigt fint museum med unik specialistkompetens. Jag hoppas kunna förvalta det som är uppbyggt och samtidigt vara drivande i en positiv utveckling, säger Eva Ramberg.

Det skall bli väldigt spännande att följa KMK:s utveckling framöver. Nytt blod och nya idéer är självfallet mycket viktigt för att verksamheten inte skall gå i stå. Nivån, och även omfattningen, av det KMK av idag presenterar på webben är t.ex. alldeles för dåligt. Det fantastiska material som den nationella myntsamlingen innehåller förtjänar faktiskt betydligt bättre än så här. Man måste kunna nå ut till många fler – och det gör man via internet!  – Vilken man borde insett för länge sedan. Uppsala Universitets Myntkabinett är t.ex. (sedan länge!) ett föredöme vad gäller att fotografera och publicera sina samlingar. Här har KMK mycket att lära.

På Myntkabinettets sida om ”Sveriges Mynt” kan man bl.a. läsa rena faktafel, som exv. De första kopparmynten präglades i Nyköping år 1624 *, men även en del annat som inte är speciellt välformulerat (år 1066 präglades t.ex. inga mynt alls i Sverige).
*  Nix!  Det skedde i Säter i Dalarna under myntmästaren Gillis Coyet d.y. De första kopparmynt i Nyköping tillkom året därpå under ledning av myntmästaren Hans Kroll.

Men när vi nu fått en ”dalkulla” som ny chef för KMK kommer det säker inte dröja länge förrän dylika fadäser plockas bort och ersätts av korrekta fakta, intresseväckande artiklar och mynt- och medaljbilder i massor!  – Varför inte starta en blogg!?  ;o))

500.000.000 Mark 1924

Publicerat av
Svara

Skaraborgs Enskilda Bank, Stockholm den 30 april 1924.

     Enligt meddelande från våra tyska bankförbindelser hafva dessa för sina bokföringskostnader tillgodogjort sig de medel, som vi hos dem haft innestående såsom täckning för våra kunders tillgodohavanden å s.k. Riksmarkkonto hos oss. Då vi med anledning däraf icke längre äro benägna att hålla Riksmarkkonti i våra böcker för allmänheten, tillåta vi oss att till utjämnande af Edert tillgodohafvande å nämnda konto stort … M. 4.071:67 … härmed öfversända kontant M. 500.000.000, hvarigenom vi betrakta kontot såsom afslutat.
Vi utbedja oss inneliggande kvittoblankett behörigen underskriven i retur och teckna

Högaktningsfullt
Skaraborgs Enskilda Bank.

Ja, så kunde det låta 1924 när den tyska inflationen totalt hade spårat ut.  – Ett brev och en totalt värdelös SEDEL på 500 miljoner mark blev vad Fru Märta Löfdahl fick för de 4.071 mark och 67 pfennig som hon hade på sitt bankkonto. Hon sparade uppenbarligen både brev och sedel … kanske som en påminnelse om hur det kan gå? Tänk om hon lagt 4.000 guldmark i madrassen istället … ;o)

Idag är det 81 år sedan Sverige övergav guldmyntfoten för pappersmyntfot.  Från och med den 27 september 1931 gällde inte längre det som stod att läsa på Riksbankens sedlar (f.ö. enda fram till 1963):  ”Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 5 – 10 – 50 – 100 – 1000 Kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1873”.

Apropå banker och Skaraborg … så skriver Sveriges Radio idag att Swedbank slutar helt med kontanter. Swedbanks skäl påstås vara: ”dels för att öka säkerheten på bankkontoren, och dels för att det är mer miljövänligt”.  – Någon som går på detta!?
– Nja, det verkar i alla fall inte vara många av de tillfrågade kunderna som köper detta. Och enligt tesen om konsumentmakt är väl svaret enkelt för de som ogillar dessa nymodigheter: Byt bank! Handelsbanken lär vara mera vänligt inställd till pengar … ;o)

Härav styrka och säkerhet?

Publicerat av
2

Idag toppar Svenska Dagbladets nätupplaga med rubriken: ”Bankomater kan stå tomma i två veckor”. Och samtidigt kan vi läsa att ”Bankernas snålhet har bäddat för skandalen”. Det hela handlar om Panaxias konkurs och dess följder.  – Men kan man lita på Riksbankens pengar – eller bankernas penninghantering – nu för tiden?

Sveriges Riksbank är världens äldsta centralbank, grundad 1668. Riksbankens motto är så gammalt att det är skrivet på latin: ”Hinc robur et securitas” – d.v.s. ”Härav styrka och säkerhet” på svenska.

Wikipedia: ”Alla sedlar från 1890-talet och fram till och med 1963 års sedelserie har devisen. Mellan 1963 och 1986 var det bara hundralappen och tusenlappen som hade devisen. Numera är det endast femhundra-lappen och detta i form av mikro-skrift. Syftet med devisen är att inge förtroende för de pengar Riksbanken tryckt. Riksbanken är den yttersta garanten för dessa pengars värde”.

Men har pengarna egentligen något värde när man inte längre kan sätta in dem på banken? – eller ens få ut dem i bankomaten? För att ytterligare krångla till det för sina kunder och försöka undvika kontanter har ”den svenska bankkartellen” kommit överens om att helt enkelt ändra EU-direktivet om misstänkt penningtvätt från belopp över EURO 15.000:- (= ca SEK 133.000:-) … till SEK 15.000:- !? Jämför detta med vår högsta sedelvalör: 10.000 Kronor 1939, vars köpkraft motsvaras av SEK 269.470:- i dagens SEKiner. Med några sådana i bröstfickan kunde man säkert ha rätt skoj. ;o)

Sveriges första sparbank öppna-de år 1820 i Göteborg. För 80 år sedan fanns det närmare 500 spar-banker + nästan 800 ”jordbruks-kassor” i Sverige. Idag saknar drygt 80% … ja, just det, 80%!! … av Swedbank / Sparbankerna insättningsautomater för både mynt och sedlar. Du kan alltså räkna med att besöka fyra olika Swedbankkontor UTAN att hitta ett som ”jobbar med pengar”!? Swedbank säger själva att man har 4.000.000 privatkunder + 264.000 företagskunder.
I Sveriges tio största städer (med en befolkning på drygt 2,7 miljoner) har Swedbank 8 (åtta) kontor med insättningsautomater. Allt som saknas är egentligen en skylt på entrédörren med texten:  ”Kundjävlar – far åt h-vete!”  ;o)

I SvD:s artikel ”Bankernas snålhet har bäddat för skandalen” kan vi bl.a. läsa:
– ”Under det förra århundradet var kontantförsörjningen något som var samhällets, Riksbankens och bankernas ansvar. Sedan dess har det hänt mycket. I dag ägnar sig Riksbanken i princip bara åt nyproduktion, slutförvaring och makulatur av sedlar och mynt. All hantering av kontanter mellan butikskassor och plånböcker sköts i huvudsak av tre företag: Nokas, Loomis och Panaxia (i konkurs)”. *

– ”Allt detta vore gott och väl om det inte hade varit för att den ena ändan av kedjan har bestämt sig för att flytta kostnaderna för kontanthanteringen till den andra ändan. Enkelt uttryckt: en kartell av banker sänker sina egna kostnader och det blir handeln (läs konsumenterna) som får betala”.

* Konkurs = Bankrutt = Banco Rotto … det vill säga italienska för växlarens / bankirens ruttna / sönderslagna bänk / bord.

Bankerna skyller på säkerhetsrisker (som då istället drabbar privatpersoner) när man gör allt för att jävlas med kontantkunderna. I själva verket är det naturligtvis ekonomi som styr. Bankerna tjänar helt enkelt mera pengar om vi sitter hemma vid datorn och (mot en avgift!) gör deras jobb! Och varje gång vi handlar med betal-/kreditkort tickar det in nya sköna pengar till bankerna – som vi får betala genom högre konsumentpriser och diverse kortavgifter. Bankerna vill helt enkelt inte ha med Riksbankens pengar att göra. För ju fler de ”kan lura” att använda kort och internetbank, desto mer tjänar de.

Av Swedbank / Sparbankernas 312 kontor har följande 62 kontor (19,9%) insättningsautomater för både mynt och sedlar. (Hur många av dessa som fungerar är emellertid osäkert … 50%?):
Alingsås (Sparbanken Alingsås), Bollnäs, Borlänge, Bromölla (Ivetofta Sparbank), Eskilstuna (Sparbanken Rekarne), Falkenbergs Sparbank, Falun, Flen (Sörmlands Sparbank), Gamleby (Tjustbygdens Sparbank), Gråbo (Sparbanken Alingsås), Gävle (Nygatan), Göteborg (Heden), Halmstad, Haninge, Helsingborg (Järnvägsgatan), Herrljunga (Sparbanken Alingsås), Hässleholm (Sparbanken 1826), Järna, Kalmar, Karlskrona, Katrineholm (Sörmlands Sparbank), Kisa (Kindra-Ydre Sparbank), Kristianstad (Sparbanken 1826), Landskrona, Leksands Sparbank, Lidköping (Sparbanken Lidköping), Linköping (Storgatan), Luleå, Lyckeby, Malmköping (Sörmlands Sparbank), Märsta, Norrtälje (Roslagens Sparbank), Nykvarn, Nyköping (Sörmlands Sparbank), Nynäshamn, Olofström (Sparbanken 1826), Oskarshamn, Oxelösund (Sörmlands Sparbank), Rimforsa (Kinda-Ydre Sparbank), Ronneby, Sala Sparbank, Sandviken (Hyttgatan), Skellefteå, Sollebrunn (Sparbanken Alingsås), Stockholm (Rålambsvägen), Sundsvall, Söderhamn, Torshälla (Sparbanken Rekarne), Trelleborg, Trollhättan, Uddevalla, Umeå (Västra Rådhusgatan), Uppsala (Gränby centrum + Stora torget), Vingåker (Sörmlands Sparbank), Vårgårda (Sparbanken Alingsås), Värnamo, Västerås (Vasagatan), Västervik (Tjustbygdens Sparbank), Växjö, Åhus (Sparbanken 1826), Östersund (Prästgatan).