I helgen som gick såldes, bland mycket annat, en fantastiskt fin samling svenska mynt på auktion i Oslo. En samling av en kaliber som t.o.m. renderat katalogmakarna på Oslo Myntgalleri i Norge att förgylla omslaget med såväl svenska mynt som en svensk drottning. Vackert!
I egenskap av kopparmyntentusiast blev detta, i vanligt ordning, en billig tillställning. Hur mycket fina guld- och silvermynt som helst, men inga kopparslantar av klass. På ”klippingfronten” var det emellertid bättre – men även där, endast i ädla metaller. Så personligen klarade jag av att hålla plånboken intakt även där. Men för den som samlar guld- och silverklippingar fanns ett par riktigt fina möjligheter till nyförvärv.
Som göteborgare av födsel och ohejdad vana, noterade man ju genast nr 591, Sven Svenssons, i privat ägo unika, ”Göteborgstvåöre 1610”, såld för 20 år sedan på SNF auktion 150, nr 32 (utrop 15.000 kr), för 29.000 kr +10% provision. Denna gång blev slutpriset 100.000 NOK + 20% (ca 112.000 SEK) vilket var dubbla utropspriset.
Och en guldklipping är ju aldrig fel. Gustav II Adolfs enda dylika bär årtalet 1626 och valören 10 Mark (X-M). Oslo Myntgalleris exemplar, nr 594, klassat 1+/01, härstammar från Bertel Tingströms samling (Ahlström auktion 3, 1973) och klubbades för 170.000 NOK +20% (ca 190.000 SEK). Trevligt att katalogförfattarna noterat ”Preget med lett korrodert adversstempel”, en för kronologin viktig uppgift – se vidare Myntbloggen.se.
Myntningen i Karl IX:s Göteborg på Hisingen inleddes 1609 med präglingen av 2-ören (1/4 Mark) i 8-lödigt silver (500/1000). Typ I med mindre diameter (Ø 21 mm) och Göteborgs-sköld med kupol upptill (SMB 88, SM 87a) är unik och kan sägas vara av provmyntskaraktär då den tämligen omgående ersattes av Typ II med större diameter (Ø 23 mm) och ett lite större stadsvapen (SMB 89, SM 87b). Delzanno beskriver dessa på ett korrekt sätt som två olika typer (nr), medan Carlberg & Co (inkl. Falkensson) felaktigt kategoriserar dem som varianter (a-b). Detta samtidigt som man delar upp dito 1-ören i inte mindre än fem olika typer!? I högsta grad inkonsekvent alltså. Tyvärr har Delzanno senare (MÅB 2025, 89b), låtit sig luras av Falkensson och felaktigt listat ”varianten CALVS”, en ren tillfällighetsprägling, varken variant eller typ, som ”en raritet, XR”. Något som vi redan för tre år sedan kunde vederlägga här på Myntbloggen.se.
Senare under 1609 präglades även 1-öringar, först med MONETA PRIMA, som året därpå ersattes med MONETA NOVA (1610-1611). År 1610 kom man igång på riktigt i Karl IX:s Göteborg. Då slogs förutom praktmyntet till Göteborgs grundläggning i guld och silver, även reguljära 6-marker i guld (med samma sköld som 2-öret 1609, Typ I). Dessutom är en unik ½-öring 1610 känd i Uppsala Universitets Myntkabinett.
I det klassiska referensverket Sveriges Mynt 1521-1977 finns ”1610 års Göteborgs-tvåöre” upptagen såväl som vanlig 2-öring och som ”slagen på fyrkantig plants” (SM 79a, 79b). Men några exemplar av den reguljära 2-öringen 1610 existerar inte. Denna årgång finns endast slagen på rombiska ämnen. Detta är korrigerat i SM 2022.
Men VARFÖR lät man slå klippingar – av väldigt olika vikt!? – med runda stämplar avsedda för 2-öringar? Fenomenet förekommer även på kontinenten (exv. i Zürich, Basel och Strasbourg). När Björn Helmfrid för 80 år sedan skrev om Norrköpings Mynt (NNÅ 1946), funderade han på om de kunde röra sig om gåvomynt?
Dagens katalogmakare tiger däremot som muren. Man betraktar dem tydligen som vanliga 2-öringar trots att de tre kända exemplaren väger 18,18 gram, 14,20 gram och 4,58 gram. Att jämföras med myntordningen av 1604 som stipulerar en vikt på 1,88 gram. Märkligt nog verkar det heller inte som någon undersökt eller ens funderat över halten i dessa klippingar? Tvåöringarna slogs alltså normalt i 8-lödigt silver (500/1000) medan ettöringarna endast innehöll 4-lödigt silver (250/1000). Markmyntet däremot skulle hålla 820/1000 silver.
Kan dessa rombiska ”presentationsmynt” vara slagna i markvalörer …?
2 Öre (1/4 Mark) = 1,88 gram, 500/1000 silver, 0,94 gran finsilver.
1 Mark = 4,94 gram, 820/1000 silver, 4,05 gram finsilver.
4 Mark = 19,75 gram, 820/1000 silver, 16,20 gram finsilver.
Tja, skulle det visa sig att de är 14-lödiga (875/1000 silver) så visst!
18,18 gram … om halten är 891/1000 silver = 16,20 gram finsilver (= 4 Mark).
14.20 gram … om halten är 856/1000 silver = 12,15 gram finsilver (= 3 Mark).
4,58 gram … om halten är 884/1000 silver = 4,05 gram finsilver (= 1 Mark).
Återstår att se om/när någon får den briljanta idén att testa halten …
Ulf Ottosson, Myntbloggen.se
*