Skinkan är griljerad. Granen är klädd. För en timme sedan började det snöa. Det blev en vit jul trots allt. Resterande delar av familjen är på väg till Vikingabo. Gött!
GOD JUL!
Fam. Ottosson önskar GOD JUL!
Svara
Kategoriarkiv: Mynt- & Medaljkonstnärer
En gyllene julklapp!
Idag anlände en tomte från Tyskland med en gyllene julklapp!
Det åttonde kända exemplaret av Petter Michelssons fantastiska medalj över kung Gustav II Adolf ca 1631. Att jag egentligen borde haft den redan i somras och att den nu blev dubbelt så dyr är petitesser i sammanhanget. Huvudsaken är att de två privatägda exemplaren nu hamnar i samma myntskåp. 😉
Detta gyllene (förgyllda) exemplar dök upp på Künkers sommarauktion 2014, som jag dessvärre missade att bjuda på. Obegripligt! Oförlåtligt! Efter att den värsta ilskan avtagit och svordomarna tystnat har jag försökt efterforska vart medaljen tog vägen … tills den helt oväntat dök upp i Stuttgart. Man vill ju inte göra samma miss två gånger, så denna gång bjöd jag både högt – och i tid! Nu blev den visserligen dubbelt så dyr – men ändå billig. – Julen är räddad! – Allt annat är bara gravy! 😉
Vi vill också passa på att önska alla kunder, läsare och kollegor en riktigt
Roligare än bankränta!
Igår sänkte Sveriges Riksbank reporäntan till noll!? (0%) … och idag är det på dagen 85 år sedan den stora depressionen inleddes med börskraschen i USA den 29 oktober 1929. Skall man ha pengarna på banken, i madrassen – eller kanske investerade i numismatik!?
Idag anlände brevbäraren punktligt med ”den dagliga skörden” från eBay och Tradera. Öppna paket! Julafton var och varannan dag! Härligt! Spännande! Och allt som oftast en både trevlig och lärorik upplevelse. Som mynt- och medaljsamlare har man i alla fall betydligt roligare för sina pengar, än de som bara sitter och stirrar på kontoutdrag & aktiekurser.
Att handla på eBay behöver ju inte nödvändigtvis betyda att objekten kommer ifrån USA, England, Frankrike eller Baltikum. De kan komma ifrån Mölndal också! 😉 Så var t.ex. fallet med den lilla fina gjutna bronsmedaljen över Karl IX av Frankrike och hans föräldrar Henrik II och Katarina av Medici, som anlände idag. Tyckte den såg trevlig ut – så jag köpte den … och nu har jag googlat och fått lära mig mer om denna medalj och konstnären bakom densamma. Tidigare kände jag varken till Antoine Brucher eller det faktum att han var inblandad i teknikutvecklingen i Frankrike. Han var verksam vid myntverket i Paris åren 1558-68 och utvecklade där skruvverkstekniken (”spindelpress” på tyska, ”balancier” på franska), som den tyske guldsmeden Max Schwab uppfunnit några år tidigare. Originalmedaljen är alltså präglad och mitt ex. följdaktligen en avgjutning av en dylik. Jämför med silverexemplaret ovan, som emellertid kostar 4.500 euro – och inte en femhundring. 😉 Den vaksamme upptäcker dock att silvermedaljen har en stampskada vid IX på åtsidan, vilket bronsexemplaret saknar. Detta betyder alltså att den är slagen senare än förlagan till min gjutna medalj.
Dagens skörd innehöll även en härlig Erik Lindberg-medalj. En sen sådan, formgiven och präglad i silver 1953. Utgivare är Svenska Akademien och föremålet för denna vackra minnespenning är ingen mindre än Johannes Schefferus (1621-1679). Åtsidan är inspirerad av Arvid Karlsteens medalj från 1679, medan frånsidan visar ett dekorativt stilleben av böcker, mynt och en brinnande oljelampa – symboler för lärda forskningar. Den latinska inskriptionen lyder i översättning: – ”Han banade nya vägar för forntidens studium i Sverige”. Silver 990/1000, 42,61 gram, Ø 45 mm. Upplaga: 122 exemplar! Personligen tycker jag den är väl så trevlig att ha … som 600 spänn på banken. 😉
CHRISTINA REGINA 1680
Ni som följer oss på FaceBook har redan noterat att Lennart på Sonesgården uppdaterat sin hemsida med ett par trevliga Kristina-medaljer. Kikade lite i min ”bildbank” och hittade en av dessa medaljer – Giovanni Hameranis medalj över drottning Kristina, 1680.
På åtsidan ses drottningens högervända bröstbild, med uppsatt lockigt hår, samt omskriften CHRISTINA REGINA. På frånsidan en stor jordglob med kartritning, samt omskriften NE MI BISOGNA NE MI BASTA – 1680. Medaljen återfinns som nr 114 på sidan 317 i del 1 av Bror Emil Hildebrands referensverk. Denna och en rad andra medaljer brukar rubriceras efter Hildebrands rubrik: ”Drottning Kristinas (ringaktning av det jordiska och) längtan efter något fullkomligare”. Åtsidan till denna medalj har för övrigt använts även till Hildebrand nr 100 – som är daterad 1675.
I verket ”Biographical Dictionary of Medallists” av L. Forrer, kan vi läsa följande om konstnären: – Giovanni Martino Hamerani (1649-1705) was one of a family of celebrated medallists and coin engravers who were employed for nearly two centuries at the Papal Zecca of Rome. Giovanni Hamerani was born in Rome, the son of Alberto Hamerani. Giovanni left behind two sons, Ermenegildo and Ottone and a daughter Beatrice, all three of whom distinguished themselves as noted medal engravers. After his father’s death, Giovanni Hamerani was appointed Medallist to Pope Clement X and later also to Innocent XI, Alexander VIII, Innocent XII, and Clement XI. In 1684 Hamerani was elected to be a member of the Academy of St. Luca. Bolzenthal remarks that this artist, in common with his father, possessed a pure artistic taste, and in style, expression and strength of execution, was much superior to the engravers of his time.
För Hästafvelns Främjande
I år är det ”Hästens år”, enligt den kinesiska kalendern (närmare bestämt från 2014-01-31 till 2015-02-18) … så varför inte passa på att visa några hästmedaljer! Ovan ett bildkollage med porträttyper och gravörsignatursvarianter av Sveriges allra vanligaste ”hästmedalj”, Kungliga Stuteriöverstyrelsen belöningsmedalj: ”För Hästafvelns Främjande”, utdelad från och med år 1875.
I Bror Emil Hildebrands verk återfinns ”ursprungsvarianten” på sidan 525 i del 2 (Hild. 32). Där kan man bl.a. läsa: ”I ändamål att bereda uppmuntran till hästafvelns förbättrande hade Kongl. Maj:t d. 1 Nov. 1872 förordnat att en särskild belöningsmedalj skulle präglas, att af Stuteri Öfverstyrelsen vid årliga besigtningsmöten utdelas i silfver eller brons till egare af uppvista unghästar, som ansetts förtjenta att prisbelönas.”
Medaljen är INTE avsedd att bäras (jämför Medalj.nu), så eventuella bäranordningar är gjorda i resp. pristagares egen regi. Här är till exempel en som fått ”hästsidans” (frånsidans) omskrift bortgraverad och försetts med nålmonering på ”kungasidan” (åtsidan). Allt gjort i efterhand och ingalunda ursprungligt.
Under Oskar II förekommer sex stycken varierande porträtt – fyra formgivna och graverade av Lea Ahlborn och två av Adolf Lindberg. Under Gustaf V finns det två olika porträtt – båda av den sistnämnde mynt- och medaljgravören. Den vanligaste av dessa åtsidor finns för övrigt med och utan punkter i omskriften.
Dessutom förekommer lite olika frånsidesvarianter med varierande typsnitt och gravör-signatur: Först utan signatur på frånsidan samt omskrift i samma storlek och typsnitt som på åtsidan. Sedan med LEA AHLBORN längs vänstra kanten och FÖR HÄSTAFVELNS FRÄMJANDE med större bokstäver. Därefter med endast L.A. och omskriften i ännu större och bredare bokstäver. När Adolf Lindberg tar över ökar han bokstavsstorleken ytterligare och sätter även punkter mellan orden samt återgår till A/H med rak tvärslå. Under Gustaf V ersätts LEA AHLBORN till vänster i fältet av L.A. till höger på sockeln, samtidigt som åtsidans omskrift får punker mellan orden.
Medaljkonstnären Gösta Carell har gjort och signerat porträttet till Gustav VI Adolfs hästavelsmedalj, men vem som ligger bakom den sista, osignerade upplagan är mer än jag vet. Och f.ö. det kan mycket väl finnas flera varianter än de ovan nämnda … kanske någon i läsekretsen vet mer … vem blir först med att komplettera variantlistan …? 😉
Myntfotografering med padda
Efter att ha lekt snickare och skruvat trall halva dagen, roade jag ikväll med en lite stillsammare – och för ryggen snällare – sysselsättning; nämligen att testa lite mynt- och medaljfotografering med ”nya paddan” (en Samsung Galaxy Tab S).
Ovan ett förstlingsverk taget i all hast. – Vad tycks …? 😉 Moderna mobiltelefoner och surfplattor har idag inbyggda kameror med förvånansvärt många inställningsmöjligheter. Så får man bara träna lite kan nog detta fungera väl så bra som en traditionell digitalkamera. Fotografering handlar ju mycket om att fånga ljuset – eller att ljussätta på lämpligt sätt – och det är väl egentligen detta som är nyckeln till ett gott resultat …
Den 1 september …
Måndag igen – och ny månad! Sommaren sjunger på sista versen och vi skriver alla redan september. Kräftskivor och valdebatter avlöser varandra – osäkert var det ljugs mest … 😉
När jag startade Myntbloggen.se för drygt två år sedan, skrev jag bland annat så här:
– ”Det finns numismatiska kontaktytor i det mesta! Historia, konst(historia), handel, ekonomi, geografi, släktforskning, arkeologi etc. etc.” … och … ”För mig är mynt och medaljer utmärkta illustrationer av vår historia. Mängder av historiska händelser kan åskådliggöras med hjälp av numismatik.”
Men vad i hela världen har då bildkollaget ovan med detta att göra!? Det kan väl inte finnas någon gemensam nämnare för dessa mynt och medaljer …? – Jodå! Är man bara tillräckligt långsökt/fantasifull kan man hitta numismatik och nya samlarområden i ALLT! 😉
Den 1 september … anno …
- 1526 – Katarina Jagellonica (1), drottning av Sverige 1568–1583 och gift med kung Johan III (1568-1592), föds i Krakow i Polen.
- 1625 (4) – En brand utbryter på Kåkbrinken i Stockholm och en stor del av Gamla Stan brinner ner. Detta utgör starten för 1600-talets stora omdaning av staden.
- 1715 – Ludvig XIV (5) av Frankrike dör efter en regeringstid på fantastiska 72 år – den längsta av alla större europeiska monarker.
- 1729 (3) – Huset Ruinart Maison de Champagne grundas och blir världens första specialiserade champagnehus.
- 1920 (2) – Fransmännen grundar staten Libanon med Beirut som huvudstad.
- 1939 (6) – Andra världskriget inleds då tyska trupper går över gränsen till Polen.
Nordstjärneordens instiftande
FREDRIK I (1720-1751). Minnesmedalj formgiven av den skicklige mynt- och medalj-gravören Daniel Fehrman (Hedlingers främste lärjunge – och efterträdare) och utgiven för att fira Nordstjärneordens instiftande 1748. Silver Ø 32 mm, 15,00 gram.
– Ett av höstsäsongens allra första Tradera-köp … så nu är det igång igen! 😉
P.S. Nu är kommenteringen, sent omsider, påslagen igen efter semestern. Så kom igen!
Då börjar andra halvlek
Idag vänder vi blad i almanackan och skriver juli månad. Halva 2014 har redan passerat. Jösses vad tiden går fort. Avståndet mellan nyårsafton och midsommarafton tycks krympa för varje år som går. 😉
POLEN-LITAUEN. Sigismund III (1587-1632). 3 Groschen 1593 präglad i Vilnius i Litauen.
För 445 år sedan … den 1 juli 1569 slöts unionen i Lublin mellan kungariket Polen och storfurstendömet Litauen. Det Polsk-Litauiska samväldet var bildat. De båda rikena hade redan varit i personalunion (d.v.s. haft samma regent) i nästan 200 år, men nu stärktes banden ytterligare. Under 1500- och 1600-talen är Polen-Litauen ett av Europas största och mäktigaste länder med en yta på en miljon kvadratkilometer och en befolkning på imponerande 11 miljoner innevånare, redan i början av 1600-talet.
SVERIGE. Johan III (1568-1592) med gemål. Kröningsmedalj 1569 tillskriven Willem Boy.
Bara en dryg vecka efter detta unionsbildande, den 10 juli 1569, kröntes den svenske kungen Johan III och hans polska drottning Katarina Jagellonica i Uppsala domkyrka av ärkebiskop Laurentius Petri Nericius. Deras lille son, Sigismund, var då just tre år fyllda. Det var säkert en mycket pampig ceremoni och som Bror Emil Hildebrand skriver ”man kan icke tvifla, att den praktälskande Konung Johan vid sin kröning, enligt vanlig sed, utdelat minnespenningar”. Hur dessa ”minnespenningar” i så fall såg ut kan vi i dag inte med hundraprocentig säkerhet veta. Förmodligen var de av olika ”dignitet” – anpassade för sina olika mottagare. En av de mest lyckade medaljerna som kan förmodas ha samband med kröningen är den som beskrivs av Hildebrand som nr 15 (se bild ovan). Medaljen är av 7:e storleken (ca 31 mm) och förekommer vanligen i förgyllt silver – sannolikt utförda (gjutna och ciselerade/uppgraverade) av samtida guldsmeder i Stockholm, efter en modell formgiven av mästaren Willem Boy (1520-1592).
På ovan avbildade (unika?) bly-exemplar är bilderna dock fullständigt ”rena” utan spår av ciselering! På detta ”provexemplar” kan man tydligt se med vilken skicklighet den ursprungliga medaljmodellen är utförd. Otvivelaktigt av en riktig mästare. Sannolikt Willem Boy (Guillaume Boyen) – som hade sin ateljé i Mechelen i södra delen av Nederländerna.
Mynttidningen 1997 – Innehåll
Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1997 hittar du nedan.
Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.
Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! 😉
Mynttidningen 1-1997
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.
- Auktionsvisning – Antikörens 20:e myntauktion.
- FIDEM 1998 – Internationella medaljkongressen.
- Drottning Margareta och Kalmarunionen 1397-1997.
- Sigismund – kung av Polen & Sverige. Porträttmynt 1588-1632 (av W. Morawski och U. Ottosson).
- Att samla mynt är som att resa i historien (av P. Carlgren).
- Fåglar på mynt, sedlar och medaljer!
- Mynttidningens rättelser (ang. 1 öre 1662) bekräftade!
- Avesta-liarden 1654 – ett tillägg.
- Sveriges krona och dess köpkraft 1873-1996.
- Olika svenska mynts värdeutveckling perioden 1953-1996.
- Raritetsbeteckningar.
- Eurotecknet.
- Sveriges 15 vanligaste mynt.
- Äkta och falska blodsklippingar 1568 (av U. Ottosson).
- Indiska tempelmynt (av F. Tufvesson).
- Pisanello – medaljkonstens förste mästare (av U. Ottosson).
Mynttidningen 2-1997
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.
- Vi har fått en ny inspirationskälla!
- Kungliga Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum.
- I. Den högtidliga invigningen den 11 juni 1997.
- II. Nyskapande, brett och spännande – i modern miljö.
- III. En halv miljon föremål har mycket att berätta!
- IV. Personal med visioner betyder stora möjligheter för framtiden!
- Blod, mynt och medaljer – eller Franska Revolutionen ur numismatisk synvinkel (av T. Dyrborn).
- Pseudo-mynt säljs via Internet och sanktioneras indirekt av både SNF och SMHF!??
- Ulf Nordlinds Mynthandel i nya lokaler.
- Kvalité betalades bra på Antikörens 20:e myntauktion i Göteborg!
- Världsrekord igen! $1,815,000 betalades för silverdollar 1804!
- Vasamuseet på Djurgården. Mynttidningen har sett mynten.
- Numismatisk kuriosa – för den teknikintresserade. Varianter, variationer, felpräglingar & präglingsdefekter (av U. Ottosson).
- Ytterligare några ”gamla godingar” för den teknikintresserade.
- Rättelse: Oskar I:s myntporträtt (av U. Ottosson).
Mynttidningen 3/4-1997
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.
- Efter fyra år och nästan 800 sidor – Mynttidningen byter skepnad!
- Godbitar från Kungl. Myntkabinettet i Stockholm.
- Fredrik I:s Avesta-slantar 1730-1750 – 8 öre täcker alla stiltyper!
- Fina provenienser (uppgift om tidigare ägare) kan ge ökat ”samlarvärde”.
- Storsamlare och konnässörer!
- Vapenstrid i nya storlänet.
- Göteborgs vapen – ingen slump! (av U. Ottosson).
- Praktmyntet över Karl IX:s Göteborg slaget på Hisingen 1610!? (av U. Ottosson).
- Stort utländskt intresse för svenska mynt!
- Nyupptäckt silvermynt från Karl IX:s Göteborg! (av U. Ottosson).
- Världens största myntklubb!
- Har ”Sveriges förnämsta guldmynt” anknytning till Göteborg?
- Myntskatten på den holländska ostindienfararen Akerendam som förliste utanför Norges kust år 1725.
- Standardiserade medaljformat – 18:e storleker = Ø 56 mm.
- Pafosfyndet (av I. Molander).
- Verkningsfull opinionsbildning! SNF tar bort länken till ”mynthandlaren” med den falska marknadsföringen.
- Samtida förfalskning anno 1700.
- Göteborgs Numismatiska Förening ställer ut på Bankmuseet.
- Tillåtet kopiera inom familjen?
- Tidigare obeskrivet 1500-talsmynt funnet! (av H. Widjestrand).
- Variantsamla ”Kalle dussins” nödmynt – massor att upptäcka!
- Görtzens gudar på snusdosa.
- Amerikansk och svensk kvalitetsstandard. Mynttidningen har jämfört.
- Mera exakta kvalitetsangivelser allt mera angeläget med dagens prisskillnader.
- Tilltalande ”garantipatina” eller glänsande blankskurad? Ett mynt med patina kan alltid rengöras, men ett rengjort mynt får aldrig sin patina tillbaka!
- Kopparleden (av T. Gustafsson).
- En ”torftig” medalj – präglad av våtkolad torv 1903!
- Johan III:s örtugar öppnar nya vägar för framtida forskning inom 1500-talsnumismatiken (av H. Widjestrand).
- Äkta eller falsk? Värdefull eller värdelös?
- Kommittén mot Myntförfalskning upphör? – efter att ha äkthetsbedömt en klumpig turistkopia …
- En tveksam souvenir i Kungl. Myntkabinettets museibutik.
- Sveriges Regenter (myntherrar) 995-1521. Ett porträttgalleri.
- Några iakttagelser kring klippingmyntningen 1624-27 (av H. Widjestrand).
- En av Sveriges första medaljer! – Johan III:s & Katarina Jagellonicas kröning 1569.
- Unik klipping: ”3/4 öre utan årtal” …?
- Kunglig(?) myntförfalskning anno 1614 (av U. Ottosson).
- Numismatiska medaljer – ett trevligt samlarområde!
