Som du kanske har märkt har bloggandet denna vecka haft ett tema – eller åtminstone en röd tråd. Det har handlat om Alingsås. Men hav förtröstan, nästa vecka blir det sannolikt något helt annat . . . ;o)
Tänkte ”toppa” alingsåsveckan med att berätta lite om det sensationella guldmyntfyndet som gjorders i Gräfsnäs Slottsruin vid utgrävningarna där på 1930-talet. Då fann man nämligen en Vallonsk guldpeng i valören ”Double soverain d’or”, präglad i staden Tournai i Flandern (i nuvarande Belgien) år 1613 under Albert & Isabella av Spanska Nederländerna (1598-1621). Detta är ett stort och pampigt guldmynt med en diameter av omkring Ø 41 mm och en vikt på drygt 11 gram – d.v.s. gott och väl över tre dukater … eller omkring 6½ riksdaler!
Myntets åtsida visar Albert (Albrekt) VII av Österrike och Isabella Clara Eugenia av Spanien sittande på en gemensam tron. Och på frånsidan en krönt vapensköld omsluten av en ordenskedja (Gyllene skinnets orden). Mynttypen slogs på fem olika myntorter (i tre provinser) åren 1612-1621. I provinsen Brabant fanns tre myntorter; Bryssel (Ängel), Antverpen (Hand) och Maastricht (Stjärna). Flandern hade myntortsmärke Lilja och Tournai hade ett Torn – sist i åtsidans omskrift.
I N. L. Rasmussons (1904-1973) fynd-rapport beskrivs myntet så här:
Guldmynt, Spanska Nederländerna, Tourney. Albert och Isabella, Tourney. Double soverain d’or 1613. Myntet funnet i raslager på botten i rum E. Det låg ungefär i rummets mitt, strax söder om dörröppningen till rum F. Omedelbart ovanpå stenläggningen i portgången (rum E; västra halvan av portgången). Ovanför stenläggningen hade vid en senare omändring av slottets norra del inlagts ett plankgolv, vilande på längsgående bjälkar. En av bjälkarna, som uppburit det nämnda plankgolvet, fanns ännu kvar i läge. Guldmyntet har i fyndförteckningen n:r 179.
Fyndet finns i korthet omnämnt i Nordisk Numismatisk Årsskrift 1937.
Enligt Wadbring togs slottet 1613 över av Johan Casimir Lewenhaup (1583-1634) efter att Sten Axelsson Leijon-hufvud flytt till Eliass! Efter att Christian IV intagit Älvsborg 1612, slöts freden i Knäred med det jättelika skadeståndet på 1 miljon riksdaler. Man undrar om Johan Casimir medvetet ”planterade” en lyckopeng för fredens bevarande – eller om någon helt enkelt tappade bort klenoden? Några år senare fick man för övrigt celebert besök på Gräfsnäs Slott, då självaste kungen, den blott 24-årige Gustav II Adolf … och troligtvis också hans ständige följeslagre Axel Oxenstierna … kom på visit.