Går det så går det …?

Världens genom tiderna vackraste (och mest förfalskade) antika mynt till salu på Tradera!? Utropspris: 120.000 kr.  – Vad skall man tro om det?

Till höger två olika genuina exemplar av staden Syrakusas berömda dekadrachmer, signerade av de båda mästergravörerna Kimon (signerad på nedersta delfinen) respektive Euainetos (signerad under nedersta delfinen). Två skönheter – var och en på sitt sätt. Vilken konstnärlig stil man tycker bäst om är naturligtvis en smaksak, men Kimons arbeten värderas generellt högre. Exemplaret till vänster såldes nyligen på Numismatica Ars Classica (NAC) i Zürich för CHF 170.000 +18% provision +8% moms = drygt 1,6 miljoner SEK.

Signerade exemplar av dessa fantastiska mynt är betydligt dyrbarare än osignerade. Kimons arbeten kan dels ha en partiell mikrosignatur vid åtsidana avskrärningslinje, dels en s.k. ”full signatur” på frånsidans nedersta delfin. Samma firma som sålde myntet ovan sålde tidigare i år ett osignerat exemplar, tillskrivet Euainetos, slaget med ”trött åtsidesstamp” (f.ö. en vanlig defekt på dessa mynt) för mera överkomliga CHF 8.000.

Men Tradera-exemplaret då?  – Tja, det blir nog ganska svårt att övertyga någon om det rör sig om ett äkta mynt. Ingen proveniens. Okänd säljare som tidigare försökt sälja moderna tjeckiska kopior (även S-märkta repliker) av gravören Petr Sousek med webbplatsen AntiquaNova.com (som f.ö. jobbar i samma stil som den mer skygge, men berömde, bulgariske föregångaren Slavey Petrov alias ”The Nightingale”). Säljarens bilder visar dessutom ett ”mynt” som har allt annat än tidstypisk rand/kant – långt ifrån originalens oregelbundna plantsar och karakteristiska kantsprickor (dessa mynt slogs i upphettat tillstånd och har därför mer eller mindre ”sprucken rand”). Hade hoppats hitta en identisk kopia, men p.g.a. det enorma antalet förfalskningar av denna typ har jag (ännu) inte lyckats.

Swedbank för kontanter!?

Denna vecka har Swedbank framför två mycket starka argument FÖR kontanter!   – Och det är man ju inte riktigt van vid!  ;o)

I måndags framkom att det svenska bankmonopolet (”de fyras gäng”), genom sina samarbetspartners VISA och MasterCard, har synpunkter, inte bara beträffande storleken på sina kunders veckopeng, utan även på vad de handlar för ”sina pengar”. Moralens väktare tillåter t.ex. inte ”olämpliga produkter och kulturformer”.

– Det är ett ganska kort, allmänt formulerat stycke. Vissa saker är inte olagliga, men ändå stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hålla på med dem, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks kortbetalningslösningar.

Och idag var det dags för ytterligare ett starkt argument FÖR kontanter. Strax efter trekaffet kraschade Swedbanks internetbank, mobilbank och telefonbank. Enligt bloggen Teknikgrottan använder Swedbank s.k. IP-telefoni, vilket innebär att telefoner och internet går på samma ledningar, något som i sin tur i praktiken innebär att när webben havererar, så drabbar det även telefonin. Under den perioden som telefonin låg nere kunde varken Swedbanks personal ringa ut eller besvara samtal från sina kunder. Även kortbetalningar låg nere under en period.  – Informationen på Swedbanks hemsida? – Totalt obefintlig!?

Swedbank verkar ha tagit efter Traderas strategi när det gäller information till sina kunder. Deras lösning stavas FaceBook och är ett mycket effektivt sätt att exkludera stora kundgrupper. Och om man inte har så mycket till övers varesig för kunder, valfrihet eller effektiv informationsspridning är väl FB en utmärkt ”driftinformationssida”.  ;o)
Efter omkring fem timmar!? hade banken löst de värsta problemen. Man kan fråga sig hur ett ”betalningsmedel” som kraschar en vanlig torsdag skulle klara sig under en naturkatastrof, cyberattack eller i krigstid?

För övrigt klarar jag mig utmärkt bra utan varesig FaceBook eller ”butiker” (typ Telia och Kungsängen etc.) som vägrar ta emot Sveriges Riksbankens ”giltiga” valuta. Vill de inte ha mina pengar, så skall jag inte krusa.  – Cash (& konsumentmakt) is King!  ;o)

Det där var blogginlägg #100!  Sedan den 20 juli 2012 (knappt fyra månader) har det dessutom blivit nästan 300 bilder – och drygt 70 kommentarer!

Se upp för falska guldmynt!

Allt är inte guld som glimmar!  Amerikanska 20-dollars guldmynt är (jämte brittiska sovereign) förmodligen världens mest förfalskade guldmynt. Båda typerna av s.k. Double Eagles, d.v.s. Coronet Head 1849-1907 och Saint-Gaudens 1907-1933, har förfalskats – oftast i 14-karatigt guld (d.v.s. 585/1000 Guld, istället för originalens 900/1000 Guld = 21,6 karat). De vanligaste årgångarna är också de mest utsatta. Morton Andreasson listar redan 1977 (GNF:s småskriftserie nr 13) följande förfalskade årgångar: 1882, 1894, 1895, 1897, 1901, 1903, 1904, 1907 och 1924. – Men det finns flera! Och då skillnaden mellan en äkta och en falsk är bortåt 11 gram finguld (vilket idag motsvarar nästan 4.000 kr), kan det vara klokt att dubbelkolla dylika mynt.

Förfalskningarna avslöjas bl.a. genom att präglingen är oskarp / diffus och inte alls lika distinkt som på äkta mynt. Äkta mynt har en helt plan bottenyta, en vass kant och karakteristiska s.k. bagmarkes.
Guld är ett mjuk material och originalen hanterades ganska omilt redan innan de lämnade banken. Dessa mynt SKALL ha s.k. bagmarkes (hanteringsmärken). – Saknas detta, är prägligen diffus och bottenytan inte riktigt plan … ja, då är det något skumt.

Eftersom 14-karatigt guld är lättare än 21,6-karatigt dito, har falskmyntarna tvingats göra förfalskningarna något tjockare än originalen för att få vikten någorlunda rätt. Många gånger har man gjort dem lite väl tjocka (+ 1-2 gram), så om du hittar ”en för tung 20-dollar” (rätt vikt = 33,436 gram) är det GARANTERAT falsk! Falskmyntarnas ”affärsidé” var från början, d.v.s. på 1970-talet, att producera falska 20-dollars med omkring 35% mindre guldinnehåll (585/900 = 0,65) än de äkta mynten – och sedan prångla ut dessa på pantbanker, auktioner och samlarmarknader. Många av dessa bedrägliga präglingar har sedan snurrat runt och bytt ägare åtskilliga gånger.

Ovan två förfalskningar med årtalen 1897 resp. 1904 som har präglats med samma frånsidesstamp! Notera detaljerna som pilarna markerar. Av repan till vänster och kanthacket kl. 4 (d.v.s. exemplarspecifika defekter) kan man sluta sig till att tekniken för dessa förfalskningar varit liknande den som använts för de s.k. Gävle-kopiorna från 1970-talets början. Double Eagle-kopiorna är emellertid skickligare utförda.

För en 15-20 år sedan gick en kollega igenom ett parti med 360 stycken amerikanska 20-dollars guldmynt … 18 stycken (5%) var äkta!  Kanske något att tänka på när man jagar fynd på Tradera? Den vise handlar naturligtvis av seriösa handlare som kan sin sak – den våghalsige av vilken okänd traderare som helst. ;o)

Att samla polletter

Igår kväll fick jag en förfrågan om göteborgspolletter. En samlare av dylika hade snubblat över blogginlägget om den alingsåstillverkade färjepolletten för Lindholmens Varv i Göteborg, och undrade om jag hade något annat skojigt från Götet. Så idag har jag letat efter ”göteborgare” i pollettlådorna och försökt skapa lite ordning och reda.
Ja, ja, jag hann i alla fall en bit på vägen. ;o)  Fick t.o.m. fotat 125 bilder, så varför inte försöka ”göra flugorna på smällen” ;o) och knåpa ihop ett blogginlägg också, tänkte jag.

Vad är en pollett?  Ja, eftersom det numera (sedan 2009) finns en numismatisk förening som specialiserat sig på polletter, ligger det väl nära till hands att låta Svenska Pollettföreningen svara på detta. På föreningens hemsida kan man  även få en liten inblick i hur det går till att samla polletter. En del samlar brukspolletter och andra samlar städer, landskap eller olika kategorier som färjepolletter, spårvagnspolletter, mjölkpolletter – eller polletter i olika material.

Polletter har generellt betraktats som ett förhållandevis billigt samlar-område, men i takt med att kunskap sprids via illustrerade auktions-kataloger och internet har allt fler fått upp ögonen för polletter. Äldre och sällsynta polletter har på senare år faktiskt noterat det ena prisrekordet efter det andra. Tidigare i höst såldes t.ex. en dagsverkspollett från 1600-talet för över 26.000 kr! Lejonparten av alla polletter som förekommer inom mynthandeln är dock fortfarande högst överkomliga i pris och man får väldigt mycket för pengarna – jämfört med mynt.

De som läser denna blogg har ju tillgång till internet och söker man polletter denna väg hamnar man eventuellt på Traderas avdelning Polletter & Spelpenningar. Men eftersom webben är internationell kan det kanske också vara lärorikt med ett besök på motsvarande kategori på eBay.com – där man hittar polletter (tokens på engelska) under huvudrubriken Exonumia (d.v.s. polletter, medaljer etc.). Det mesta här är naturligtvis amerikanska s.k. Hard Times Tokens och Civil War Tokens – men vem har sagt att man måste samla svenska polletter? Innan man fastnar för ett samlarområde måste man ju botanisera runt lite och se vad som finns … och det finns verkligen en hel del att välja mellan … Lycka till!

På allmän begäran

Tack vare en kommentar här på Myntbloggen.se fick jag i helgen uppdatera mig lite beträffande arabiska årtalsmynt och konsten att slå i Krauses World Coins. Håller man inte på med dessa mynt så ofta blir man lätt lite ringrostig. Av någon anledning har siffrorna 0, 1, 2, 3 och 9 med arabisk-turkiska tecken fastnat – medan jag allt som oftast blandar ihop de övriga. Det är heller inte alltid så enkelt att skilja de osmanska mynten från Turkiet ifrån de som tillhör Egypten. Under helgens sorterande fann jag även att Sudan slog liknande mynt och att man på den grekiska ön Thassos lät kontramarkera turkiska mynt för lokal cirkulation. – Tänk vad man lär sig när man börjar kolla upp saker och ting. – Fler önskemål, tack!  ;o)

Så här skriver Wikipedia om det Osmanska riket:
Osmanska riket var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923. När det var som störst omfattade det stora delar av Mellanöstern, sydöstra Europa och norra Afrika. Rikets stormakt-status befästes genom dess erövring av Konstantinopel år 1453, en händelse som innebar det definitiva slutet på Bysantinska rikets tusenåriga historia.

Kanske finns det fler än jag som behöver repetera de arabiska årtalssiffrorna? Har satt ihop en lite övning för den som är road.
Kan du identifiera siffrorna på översta bilden? Det rör sig om valörer, tillträdesårtal (accession year) och regeringsår (regnal year) – lite huller om buller. Nederst på bilden finns facit … och mynten finns att köpa på eBay och Tradera.  Lycka till!  ;o)

Numismatik, musik & tåg

Inom ”myntsamleriet” finns ju närmast oändligt många samlarområden – och därför är det inte så lätt att veta vad man skall välja ut till auktionssajterna eBay och Tradera. Fyndjägarna brukar tycka att säljarna bör prioritera sällsynta och vackra objekt till lägsta möjliga pris, d.v.s. utrop 1 krona. – Och det kan väl även jag tycka … som köpare. ;o)

         

Det optimala hade väl varit att man kunde lägga ut allt man har, men detta låter sig dessvärre inte göras – i en hast. Så man nödgas ofta göra ett urval. Och denna vecka blev det numismatik, musik och tåg på medaljer. Tre trevliga samlarområden. Det är bara att klicka på bilderna för att komma till respektive auktionsobjekt.

         

Problemet (eller snarare ett av problemen) med Tradera och eBay har blivit att material som inte är väldigt ”mainstream” har fått en tendens att variera något fruktansvärt i pris. Det kan lätt skilja tio gånger i pris från en vecka till en annan. Anledningen till detta har förmodligen med antalet samlare att göra och att skillnaden mellan en och två spekulanter på auktion … kan vara skillnaden mellan succé och fiasko.

          

Så då ställs man inför valet att uteslutande köra med ”säkra kort” (typ svenska mynt som finns i Myntboken) eller försöka erbjuda en varierad palett inom numismatikens mångfasetterade värld – men då med utrop så att man slipper förlora alltför mycket pengar. Eller måste man välja? Nej, naturligtvis inte! En spännande blandning av objekt kan självfallet kombineras med en lika blandad miniprisnivå. Just nu ligger det t.ex. många ”enkronasobjekt i pipelinen” som jag hoppas få ut inom kort.

Har du synpunkter på vilken typ av material vi ”borde” lägga ut på eBay och Tradera, eller söker du kanske något speciellt? … är du självfallet hjärtligt välkommen att höra av dig med ett litet mail – eller en lång önskelista.  – Vi har ett stort (osynligt) lager. ;o)

Tradera ”Mynt & Sedlar”

Håller guld- och silvertackorna på att ta över Tradera ”Mynt & Sedlar”…?  Varför säljs det massor av metaller till höga priser – men väldigt få samlarmynt i samma prisklasser?

Har roat mig med att utforska Traderas sökfunktion och gjorde då bland annat en sökning på sålda objekt (auktion + fast pris) inom kategorin ”Mynt & Sedlar”, sorterade efter fallande pris. Av de femtio dyraste objekten hittade jag endats sju (14%) numismatiska samlarmynt – samtliga svenska och präglade mellan 1562 och 1885. Prisnivåerna låg på mellan 15.600 och 79.100 kr. Det sistnämnda priset noterades för en ”Dala-dukat 1810” (och betydde att Tradera-säljaren fick drygt 25% mer än säljaren på MISAB 6 i våras). Resterande 43 objekt var guld-, platina- och silvertackor eller s.k. bullion (d.v.s. mynt och medaljer där det ekonomiska värdet = metallvärdet).

Bland de hundra dyraste objekten var andelen samlarmynt lite högre – närmare bestämt 7+21/100 = 28%. Fördelningen mellan svenska och utländska mynt inom denna grupp var 97%-3% (förvånandsvärt lite utländska mynt alltså) och prisintervallet från 9.950 till 79.100 kr. Lite förenklat kan man alltså säga att objekt över 10.000 kr inom kategorin ”Mynt & Sedlar” till drygt 70% utgörs av metallskrot.  – Kanske är det dags att börja se över kategoriindelningen på Tradera Mynt & Sedlar …?

Arbogaklipping på Tradera

Arboga-klippingen 1627 som såldes på SNF:s Myntauktioner i Sverige (MISAB) i september bytte åter ägare på Tradera idag. I september klubbades den för minimipriset, 10.000 kr, vilket betyder att köparen fick betala 11.875 kr, medan säljaren fick ett netto på 8.500 kr. Mynthandlaren som köpte på MISAB 7 sålde nu den vidare till en samlare av Arbogiana. Priset blev denna gång 15.655 kr vilket alltså är vad köparen får betala. Handlaren klarar sig undan med en hundralapp i provision till Tradera och gör följaktligen en vinst på knappt 3.700 kr. Skillnaden mellan MISAB-säljarens netto och dagens Tradera-notering är emellertid hela 7.155 kr!  Den här gången var alltså Tradera en betydligt bättre försäljningskanal.

Kort om kvalitetsbedömning

Kikade i vanlig ordning in på Tradera för att ”kolla läget”. Kunde snabbt fylla på bildarkivet med ett tiotal bilder av uppenbart falska mynt. Detta är tyvärr vardag på fyndjägarnas Tradera av idag. Hos en av dessa falskmyntförsäljare noterade jag också att samtliga (nja, men 128 stycken av 129 möjliga i alla fall ;o)) salubjudna mynt och sedlar, var betecknade med ”Rare!” (= sällsynt). Inte mindre än 120 av dessa anges t.o.m. vara ”Very Rare!” (= mycket sällsynta). Dessutom fick jag mig en helt ny kvalitetsbeteckning till livs: ”EXF+” (kanske en kombination av EF och XF?). Så varför inte blogga lite kort om kvalitetsbedömning och olika kvalitetsbeteckningar, tänkte jag.

Letade lite i datorn och hittade en bild med monterade silverdollar i olika kvalitéer och dessutom fotograferade med olika ljussättning. Kanske kan detta ge lite vägledning till myntklassning på nätet?

För de flesta säger nog en bild mer än tusen ord, men det finns också många som ”med hull och hår” köper diverse mindre nogräknade säljares högst fantasifulla varudeklarationer. Idag har det gått inflation i superlativ som ”spegel, lyx, toppex, very rare” etc. Och har man aldrig sett ”ett perfekt mynt” är det naturligtvis inte så lätt att veta hur det skall se ut. Övning ger färdighet och någonstans måste man ju börja. Att lära sig kvalitetbedöma mynt är inte gjort i en hast. Det tar lång tid att utveckla ett skarpt öga för denna ädla konst. Men det är inte desto mindre en kunskap som är mer eller mindre nödvändig att behärska. För den som köper ett överklassat mynt kan göra en riktigt dålig affär, medan den som köper ett underklassat dito kan göra en bra.

På bilden ovan ses åt- och frånsidor av tio olika exemplar av den berömda amerikanska s.k. Morgan-dollarn, en typ som utgavs åren 1878-1921. Från ett blankslitet exemplar till ett praktex! Varje mynt är fotograferat med två olika ljussättningar (ovan och nedan respektive kvalitetsbeteckning), vilket illustrerar att ett mynt kan upplevas på olika sätt beroenda av hur ljuset faller. Bilderna är egentligen alldeles för små för att man skall kunna jämföra detaljerna ordentligt … men å andra sidan illustrerar även detta hur det brukar se ut på nätet. ;o)  Se även Mynthandeln.com – Kvalitet & Värde, där det finns klickbara jämförelsebilder … i något större skala.

Tänk vad tiden går …

På onsdag i nästa vecka är det 14 år sedan Mynthandeln.com lanserades – lördagen den 10 oktober 1998. Då var internet förhållandevis nytt och många trodde det var en fluga – en dagsslända. Idag kan vi knappast tänka oss ett liv utan internet. En av alla roliga grejer som finns på nätet är The Wayback Machine som drivs av Archive.org (Internet Archive). Där kan man söka upp historiska webbsidor och se hur de såg ut vid en viss tidpunkt. Den äldsta arkiveringen av Mynthandeln.com var 1999. Kommer du ihåg hur det såg ut? Och minns du hur andra numismatiska hemsidor såg ut då? Har roat mig med att kika på hur bl.a. Tradera, SNF och eBay såg ut Anno Domini 1999.  ;o)

         

Som du kanske märker har Tradera ännu inte köpt upp MrBid.se (det skedde först 2001) och Svenska Numismatiska Föreningen låg fortfarande på den lite anonyma domänen ”users.wineasy.se/snf”. Numismatik.se registrerade SNF först 2003. eBay.com har också utvecklats en del under åren. ;o)  Myntkabinettet.se såg för övrigt ut så här 1999.

År 2000 sprack den så kallade IT-bubblan samtidigt som MrBid.se startades. På kort tid blev detta samlingspunkten för de myntsamlare som var aktiva på nätet. Året därpå blev man uppköpta av Tradera.com som tog över teknik och kunder. Ett team bestående av Jonas Nordlander och Mattias Danielsson från Tradera och Daniel Larsson och Tobias Adolfson från MrBid inledde nu ett fruktbart sam-arbete med landets samlare för att utveckla den nya sajten. Debattforum och kategorivärdar, rak kommunikation och utbyte av tankar och idéer mellan användarna och sajtens konstruktörer, ledde fram till ett allt bättre Tradera.

I april 2006 blev Tradera uppköpta av eBay.com för 365 miljoner kronor. Då försvann lyhördheten och kommunikationen med användarna. I september 2009 tog Gustav Gyllenhammar över som VD. Då började resan utför på allvar. Ny och ogenomtänkt teknik blev på modet, liksom ständiga designförändringar. Grundläggande funktioner sattes på undantag och en palett av tekniska problemen blev vardag. Samlarna som varit med och byggt upp sajten ignorerades helt. Förfalskningar och bedrägeriförsök eskalerade lavinartat.  – Men Tradera tackade inte nej till dessa provisionsintäkter.
Utan egen (eller inköpt) fackkunskap nonchalerade man medlemmarnas anmälningar och skyllde fortsatta bedrägerier på ”långa handläggningstider”. Provisionerna tickade in lika snabbt som ryktet försämrades. VD:s princip ”handla först och tänk sedan” ledde till ett växande missnöje och ordet ”förbättringar” ;o) är numera ”Tradera-slang” för inkompetens och försämringar.  – Så nu väntar vi bara på nästa ”förbättring”… ;o))