Illojal konkurrens på Tradera

Den amerikanska jätten eBay har tvingats sanera sajten från de talrika kinesiska myntkopior (silverdollar etc.) som fullkomligt översvämmade handelsplatsen för några år sedan. Nu är det hög tid att Tradera med Gyllenhammar i spetsen tar sitt ansvar och gör samma sak. Att seriösa säljare och köpare tvingas överge sajten p.g.a. att Tradera undlåter att städa bort uppenbara bedrägerier, gynnar INTE vår fantastiska hobby.

Förutom att nya, potensiellt värdefulla, samlare blir lurade på pengar – och kanske också på en mycket givande och trevlig hobby!? … är det faktiskt illojal konkurrens gentemot seriösa aktörer, när Tradera låter dessa bedrägerier fortgå. De stackars slantar Tradera tjänar på detta förlorar man tusenfalt på sitt allt sämre rykte. Tradera har dessvärre blivit skojarnas marknadsplats.

Bedragarna illustrerar ömsom sina annonser med egna urusla kinakopior och ömsom med stulna bilder från eBay etc. Det enda man kan vara säker på är att det som landar i brevlådan är 100% tvärfalskt och helt utan silverinnehåll. Det som kan köpas i Kina för max en dollar, kostar på Tradera åtskilliga hundralappar. Verksamheten har dessutom påtalats upprepade gånger utan att Tradera reagerat.

Senast i raden av säljar-alias som på Tradera saluför Kina-kopior som äkta vara är hamid_teh som i skrivande stund har bud på sammanlagt 3.319 kr för tolv kopior. Kikar man på avslutade auktioner över amerikanska silverdollars märks bl.a. alias jasemrh och semen2012 bland de notoriska falskmyntförsäljarna. Och i förrgår lade alias XL-5 upp 27 stycken falska Morgan Dollar i kategorin ”Utländska Mynt > USA”. Helt moderna Kina-kopior alldeles utan silverinnehåll – men i detta fall diskret märkta ”copy”. Kanske tycker Tradera att säljaren ”är duktig” när han skriver ”LÄS BESKRIVNINGEN INAN BUD” … och ”DÄT ÄR EN KOPIA” …? Själv anser jag inte att detta skräp hör hemma på Tradera överhuvudtaget – och definitivt INTE i kategorin ”MYNT” (det ÄR inga mynt). Skall Tradera nödvändigtvis tjäna pengar på detta skräp, bör man lägga skiten i en egen kategori och inte utsätta seriösa säljare och köpare för denna illojala konkurrens. Tradera skrämmer ju, genom sin inkompetens, faktiskt bort myntkunderna från sajten!

Konstantin den Store

Den 27 februari år 272 e.Kr. föddes Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus, mera känd som Konstantin den Store (eller Constantine the Great), i staden Naissus (Nis i nuvarande Serbien). Efter att hans far, Constantius I, Chlorus, hastigt avlidit i engelska York (Eboracum) år 306 e.Kr. utropade trupperna Konstantin till kejsare.

Han är mest känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket – vilken på hans födelsedag(!) år 380 e.Kr. (under Theodosius I) blev statsreligion i det Romerska riket. Konstantins andra stora bedrift var att han grundade den nya romerska huvudstaden Nova Roma – som efter hans död år 337 e.Kr. döptes om till Konstantinopel (Constantinople – Istanbul).

Mynten på bilden ovan är alla präglade under Konstantin den Store. A och B är officiella mynt slagna i Rom 315 e.Kr. respektive Siscia (Sisak i Kroatien) 318 e.Kr. Slantarna på nedre raden (C och D) är imitationer (samtida förfalskningar, präglade i Romarrikets gränsområden). Att stilen är avvikande syns ju genast och tittar man lite närmare ser man att omskrifterna är illitterata – helt obegripliga. Ändå kan man tack vare spegelvänt ZIZ på C och det korsade altaret på D, fastslå att man haft Siscia-mynt (B) som förlaga.

Mynttypen brukar bland kännare kallas VLPP… efter frånsidans omskrift: VICTORIAE LAETAE PRINC(ipium) PERP(ertua)  = Välförtjänt seger till den eviga prinsen.

Mynt C härstammar f.ö. från min pojksamling och är inköpt i en fyndlåda någon gång i början av 1970-talet. Minns inte exakt … men jag tror inte att jag spenderade mer än en tia av veckopengen på detta lilla mynt. Allt jag visste då var att det var gammalt.  ;o)

Finn Fem Fel …

Idag fanns det alldeles för mycket att välja mellan. Skrivkramp!  ;o)  Den 26 februari …

  • 1577 avled förre kungen Erik XIV på Örbyhus slott.
  • 1658 slöts freden i Roskilde mellan Sverige och Danmark.
  • 1719 begravs den stupade Karl XII i Riddarholmskyrkan.
  • 1814 avled skulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel.
  • 1815 flydde Napoleon från sin fångenskap på ön Elba.

Naturligtvis skulle man lätt kunna hitta lite trevliga numismatiska objekt att illustrera alla dessa händelser med … men, som sagt, idag råder skrivkramp … så det får bli något helt annat. – Varför inte en gammal klassiker?  – FINN  FEM FEL!

Kanske för lätt för den specialiserade variantsamlaren? Hur som helst: FINN FEM FEL!

LYCKA TILL!  – Facit kommer så småningom …

Antikörens nya webbplats

Som Du kanske upptäckt genom Mynthandeln.com eller bildlänkarna i myntbloggens högerspalt, ”smyglanserade” vi vår nya webbplats Antikören.se häromdagen. Än så länge har vi mest lagt upp ramverket, men nytt material – MYNT, MEDALJER, SEDLAR och ÖVRIGT – kommer fortlöpande att publiceras – så håll ögonen öppna!

Vi vill gärna ha Dina synpunker på upplägget, då det än så länge finns alla möjligheter att anpassa och justera detta. Även önskemål om vilken typ av material Du vill se på sajten välkomnas. Vi kommer aldrig att kunna lägga ut hela lagret – men ett trevligt urval hoppas vi succesivt kunna erbjuda. – Med Din hjälp kan vi göra webben bättre!

Välkommen till mynthandeln! – ANTIKÖREN Mynt & Medaljer!

Silvermynt på Tradera

Idag har vi så smått börjat lägga ut nytt material på auktionssajten Tradera.com. Denna vecka blev det mestadels stora utländska silvermynt – några snygga Morgan-dollars och lite gott och blandat. För att göra det lätt att hitta dit har vi fixat till ett litet bildgalleri med snabblänkar till ANTIKÖREN på Tradera.com under vecka 8 …

          IF     IF     IF IF     IF     IF IMG_3736-1     IMG_3736-2     IF IF     IF     IF

 Bilderna ovan är klickbara till respektive Tradera-auktion.  – LYCKA TILL!

Kort om myntfotografering

Myntsamlare har i alla tider velat dokumentera och illustrera sina samlingar. Elias Brenner gjorde kopparstick redan på 1600-talet. Mina egna första myntavbildningar gjordes genom att placera ett mynt på bordet och lägga ett papper över detsamma, för att sedan med hjälp av en kraftigt lutande blyertspenna ”gnugga fram” ett motiv. – Typ som TV-deckarna gjorde för att läsa texten på det bortrivna bladet i anteckningsboken – om ni förstår vad jag menar? ;o)  Därefter följde ”fotografering” medelst fotokopiator och lite senare med farsans gamla kamera – påbyggd med en lupp(!) för närbildsfotografering. När man så fick en egen systemkamera – med mellanringar! – var ju detta ren science fiction!  ;o)

Idag kan man inhandla en digital kamera (förslagsvis med bra närgräns!) för några ynka hundralappar – och sedan är det bara att köra igång. Nja, för att det skall bli bra krävs nog en hel del experimenterande också. För att spara tid: Nyckeln är ljussättningen!

Medaljen ovan (Birger Magnusson, Hedlingers regentlängd nr 29) är fotograferad med helt olika ljussättning. Den vänstra bilden är tagen med släpljus och den högra med reflekterande ljus nästan rakt uppifrån. Vilket som är bäst är lite av en smaksak och beror mycket på vad bilden skall användas till, hur stor den skall vara etc. I dagens auktionskataloger brukar man oftast välja den senare fototekniken, då denna helt enkelt blir tydligare i ett litet bildformat (1:1). Skall man däremot visa förstoringar som täcker hela skärmen, kan nog den förra metoden vara att föredra. Med denna är det lättare att få fram rätt färger och resultatet kan därför upplevas som mera naturtroget.

Hur som helst – idag är ju allt digitalt och i stort sett gratis! … så det är bara att pröva sig fram. Övning ger färdighet! – och de hutlösa läropengar en annan spenderat på film och manuell framkallning, är numera blott minnen av en svunnen tid …  ;o)

2 Daler SM 1673 Garpenberg

För tre veckor sedan såldes det ett falskt plåtmynt på Tradera. Inget konstigt med det, då detta är vardag på denna marknadsplats. Det som var lite speciellt med denna kopia var dels att säljaren beskrev den korrekt! (vilket är väldigt ovanligt) och dels att den var av ”den luriga sorten” – en skickligt utförd avgjutning av en originalplåt. En typ av förfalskning som många gånger kan vara svår att skilja från en korroderad originalplåt.

Så hade det inte varit för säljarens uppgifter: – ”DETTA ÄR EN KOPIA. Karl-Axel Lindblom lär ha ägt originalet till denna. Innan han sålde den så lät han gjuta en exakt kopia.”
… hade det varit mycket lätt att förväxla denna kopia med ett lätt korroderat original.

Plåtmyntkopian saknade märkning och är följaktligen förbjuden att sälja enligt Traderas regler – men med detta brukar de ju allt som oftast ”se mellan fingrarna”.

Kan man då lita på dessa uppgifter från säljaren? – Ja, det verkar faktiskt så! – Tack vare att falskmyntaren själv(!) skrivit en artikel i boken ”Samlad glädje”, utgiven av Numismatiska Klubben i Uppsala 1999. Där kan man läsa att Lindblom beställt en kopia av en icke namngiven konstgjutare, som enligt uppgift då också skall ha gjutit ”en kopia åt sig själv – som hans änka för några år sedan erbjöd till Mynthuset”. – Något som naturligtvis fick ”Mr PlateMoney” himself, Bertel Tingström, att reagera och kontakta Lindblom och fråga om plåten blivit stulen. Om den gode gelbgjutaren passade på att gjuta flera exemplar är okänt.

Nu är inte detta enda gången som Garpenbergs-plåten om 2 Daler SM 1673 blivit utsatt för förfalskningar. Förutom denna lömska avgjutning (de två översta stämplarna t.h.) har det även tillverkats präglade kopior (de två nedersta stämplarna t.h.) av denna plåt. Den senare ingår i en mycket omfattande ”serie” som spänner från ½ till 10 Daler SM och sannolikt härstammar från Småland.

I ett gammalt tidningsklipp (tyvärr odaterat – sent 1960-tal?) från Göteborgs-Posten kan man bl.a. läsa om den småländske bysmeden som ”tillverkade mynt av koppar från kyrktak” och att ”ryktet spred sig snabbt – köpare ända från Tyskland”. Det hela uppdagades efter att en köpman från Göteborg hade vänt sig till Kungl. Myntkabinettet i Stockholm för att få några plåtmynt bedömda. – Bland annat en 12 kilo tung 8 Daler SM. Där konstaterades att mynten var falska och det hela blev omgående en polissak. Köpmannen förklarade att han fått dem genom en bytesaffär med en präst i Småland, något som senare skulle visa sig stämma. Han hade fått förfalskningarna av predikanten Målle Lindberg.

Enligt G-P-klippet var tillverkaren en smed i Småland som ”hade som hobby att tillverka kopior av gamla mynt och brännvinsmått”. Han lär ha varit mycket skicklig och ”tillverkade de gamla historiska mynten för hand , smidde och hamrade och ordnade fina stämplar i dem”.

När polisen hämtade honom till förhör, tog han detta mycket hårt, ”ty han trodde inte att hans hobby att göra souvenirer skulle leda till tråkigheter”. Han hade ju inte sålt plåtarna som äkta och på varje mynt hade han klistrat en lapp med ordet ”KOPIA” – och angett samma sak på sina kvitton. Dessvärre var ju denna märkning knappast permanent och någon dylik kopia med originallappen kvar, har då åtminstone aldrig jag sett.

Så vad lär vi oss av detta? – Tja, skall man nödvändigtvis göra kopior av samlarmynt, så skall de naturligtvis vara ordentligt och permanent märkta med KOPIA eller COPY.

Teaterkriget 1788

Som medaljsamlare – och göteborgare av födsel och ohejdad vana – är det ju extra roligt när man stöter på något numismatiskt med göteborgsanknytning. – Göteborgiana alltså! – Men vem minns egentligen det så kallade Teaterkriget …?  – När Gustav III räddade staden Göteborg från danska krigshärens anfall i oktober 1788 …

Jodå, tack vare att Gustav själv gärna ville föreviga sin tid och sina gärningar, finns det faktiskt en vacker medalj som minner om denna händelse. Medaljen är formgiven av mynt- och medaljgravören Carl Gustaf Fehrman (son till Daniel Fehrman) och på frånsidan kan vi se krigsguden Mars, stående med ett lätt draperi, försvarande en sittande kvinna (Göteborg), som håller ett spjut, ett antikt skeppsroder och staden Göteborgs vapensköld.

En dansk krigshär om cirka 7.000 man, under befäl av prins Karl II av Hessen-Kassel (1744-1836), hade i slutet av september gått över gränsen från Norge och trängt fram ända till Vänersborg, Uddevalla och Kungälv. Så snart Gustav III fått underrättelse om danskarnas fredsbrott, skyndade han från sin armé i Finland till Dalarna och Värmland, vars innevånare på hans uppmaning samlades till landets försvar. Den 3 oktober kom han till Göteborg, där trupper och allmogens frivilliga i all hast inkallats och även borgerskapet deltog i fästningsverkens förstärkning och försvar. Den danska anförarens förhandlare, generaladjutanten Frederik Gottschalck Haxthausen (1750-1825), som hade begärt staden Göteborgs kapitulation, fann till sin bestörtning att Gustav III redan anlänt och återvände med avslag. Den 8 oktober slöts under engelsk och preussisk medling en vapenvila, vilken efter hand förlängdes tills slutligen kungen av Danmark, Christian VII (1766-1808), förmåddes att sluta fred och dra tillbaka sina trupper.

Minnespenningen bekostades av Göteborgs borgerskap och överlämnades till kung Gustav III den 2 december 1790. Graverad av Carl Gustaf Fehrman (1746-1798). Diameter Ø 56 mm (19 linjer eller 18:e storleken).

Åtsidan: GUSTAVUS III. D(ei). G(ratia). REX SVECIAE (= Gustav III, med Guds nåde Sveriges konung). Kung Gustav III:s bröstbild sedd från höger sida, med långt utslaget och kring halsen uppkastadt hår. Nedanför gravörens signatur: C. G. FEHRMAN.
Den nedre medaljen på bilden ovan visar en variant med en åtsida av Carl Enhörning.

Frånsidan: AUGUSTI PRAESIDIO TUTA  (= Trygg under majestätets beskydd). Krigsguden Mars stående naken med kask och ett lätt draperi, hotfullt blickande åt sidan, med ett spjut i högra handen, i den vänstra hållande en sköld tecknad med Gustav III:s krönta namnchiffer, skyddande en sittande kvinna (Göteborg), som bär tornkrona och håller i högra handen ett spjut, i den vänstra ett antikt skeppsroder. Vid hennes sida en antik sköld i vilken ses staden Göteborgs vapen. I avskärmningen nedan, CIVITATS GOTHOB(urgensis) MCDCLXXXIII (= Göteborgs stad 1788). Vid kanten på fältet, gravörens signatur: F (= C. G. Fehrman).

Fritt efter Bror Emil Hildebrand 1875.

Pontifex Maximus = Påven?

I måndags nåddes vi av den överraskande nyheten att påven Benedictus XVI beslutat abdikera (avsluta sitt pontifikat – sin ämbetstid), något som inte hänt på närmare 600 år. Idag skriver Dick Harrison om titeln Pontifex Maximus … som återfinns både på romerska mynt (då ofta som P. M.) och på mynt från Vatikanstaten. Så därför tänkte jag idag helt enkelt visa några gamla mynt från Vatikanstaten.

Vatikanstaten. Pius V (1566-1572). AR-Giulio U.år, slagen i Ancona. Silver Ø 28 mm, 2,86 gram.
Åtsida: PIVS V PO-NT MAX, Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad oval vapensköld med tre balkar. Frånsida: S PETRVS ANCONA, S:t Petrus stående framåtvänd, hållande nyckel och evangeliebok.

Vatikanstaten. Urban VIII, Barberini (1623-1644). AR-Testone 1631, slagen i Rom. Silver Ø 30 mm, 9,05 gram. Åtsida: VRBAN VIII – PON. M. A. VIII (år 8), Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin. Frånsida: AVCTAAD METAVRVM DITIONE, i exergen ROMA, Roma sittande åt höger hållande Peterskyrkan (Basilica di San Pietro in Vaticano) och spjut.

Vatikanstaten. Urban VIII (1623-1644). AR-Barberino 1632, slagen i Avignon. Silver Ø 24-28 mm, 2,75 gram. Åtsida: VRBANVS VIII – PONT. M. 1632, Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin.
Frånsida: S. PETRVS – AVENIO, Midjebild av S:t Petrus med nyckel och evangeliebok, ovanför vapensköld.

Vatikanstaten. Urban VIII, Barberini (1623-1644). AR-Grosso 1641. Silver Ø 20-21 mm, 1,29 g. Åtsida: VRBAN VIII – PONT. M. A. XVIII (år 18), Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin.
Frånsida: EGO SVM VIA VERITAS ET VITA (= Jag är vägen sanningen och livet), Frälsarens vänstervända axelbild.

Vatikanstaten. Urban VIII (1623-1644). AR-Halv Grosso 1632.
Silver Ø 14 mm, 0.88 gram.
Åtsida: VRBAN – VIII P. M., Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin. Frånsida: S. PETRVS A ROM, i exergen 1632, S:t Petrus stående.

Önskar du förvärva något av mynten är det bara att maila mig (e-postadressen finns i högerspalten). Avslutar med att visa några moderna turistsouvenirer (medaljer) också.

Mynttidningen 1994-1997

För en vecka sedan hade vi barmark … men sedan dess har det varit snöfall och snöskottning dagligen – tills i förrgår.  – Så nu räcker det – man måste ju få lite tid över till numismatik, mynt och medaljer också … ;o)

Trots att det är femton år sedan utgivningen av Mynttidningen slutade, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast idag faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning hittar du på Mynthandeln.com.

Mynttidningen (”kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … ”mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg skrev för NKU:s räkning 2004) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer. Totalt blir detta över 2,5 kg – eller bortåt 700 sidor myntläsning!

Önskar du förvärva något eller några nummer av Mynttidningen är det bara att skicka mig ett email (adressen finns i högerspalten), så går jag ut på lagret och plockar ihop det du vill ha. Porto tillkommer (ett enkelnummer = 24 kr). – Flera brukar bli billigast att skicka med Postens förfrankerade gröna påsar (upp till 2 kg A4-format = 69 kr).