Ottossons OTHO-medalj

Idag, den 9 april, har Otto namnsdag – och har så haft sedan 1772 (då Otto-dagen flyttades från den 4 november). Så vad kan passa bättre än att redovisa lite uppdateringar av ”forskningsläget” kring den mystiska OTHO-medaljen (Ø 42 mm), med omskrifterna IMP OTHO CAES AVG P M COS II – MATVRA CELERITAS, som jag skrev om för ett par-tre veckor sedan.

Tack vare ett hett tips från, den uppenbarligen skicklige googlaren, Mikael Runsten här på Myntbloggen, fick jag nys om en för mig okänd medalj över Achille Bocchi med samma frånsida som min Otho-medalj! Achilles Bocchius (1488-1562) var historiker verksam i Bologna och kanske mest känd som författare av emblemboken Symbolicarum quaestionum de Universo genere, 1555.

Bocchi-medaljen (Attwood #1186, översta bilden t.v.) är gjuten och dateras till 1550-talet. Som Attwood påpekar ser åt- och frånsida inte riktigt ut att passa ihop. Åtsidan har en högervänd bröstbild samt omskriften:
ACH. BOCCHIVS. BONONIENSIS. HISTORIÆ. CONDITOR … vilket väl på svenska betyder ungefär; Achille Bocchi, uppbyggare/tecknare/grundare av Bolognas historia.

Nästa steg blev att kontakta Philip Attwood, ”Keeper of Coins and Medals at The British Museum in London” … och författare av referensverket; P. Attwood, Italian medals, c.1530-1600, in British public collections. Sagt och gjort. Iväg med ett e-mail … och redan efter några timmar(!) fick jag svar. Internet är fantastiskt. Det visade sig att Philip Attwood aldrig sett eller hört talas om OTHO – MATVRA CELERITAS-medaljen och därför var mycket tacksam över att få se den. – Vilken tur att jag publicerade den. Philip skriver bland annat så här:

– ”In my catalogue of Italian medals, c.1530-1600, in British public collections (where it appears as no. 1186), I point out that differences in style and size suggest that the reverse does not appear to belong with the obverse, although of course Bocchi had adopted the symbol of moderation for himself. Now seeing the Otho medal, I think it possible that this reverse was created along with the Otho obverse and was then subsequently borrowed by the creator of the Bocchi medal, who perhaps took a cast from an example of the Otho piece”.

Eftersom denna och en del andra renässansmedaljer har en nära koppling till antikens romerska mynt, samt det faktum att ”Otho-medaljen med S-C och soldater”  (nederst på första bilden) av experter tillskrivits Giovanni Cavino (1500-1570) i Padua, var Philip Attwood vänlig nog att vidarbefordra mina frågeställningar till kollegan Richard Abdy … som han presenterar med orden; ”our curator of Roman coins, who will be able to tell us whether the Otho obverse (or indeed obverse and reverse) is known – perhaps the work of Giovanni da Cavino, who was working in Padua at around the same time?”

Det visar sig att även Richard Abdy var tacksam över att ha fått kännedom om denna okända(!) medalj och att han tidigare endast sett åtsidan. Han skriver: ”Many thanks for showing this. Our usual go-to source for Paduans (Klawans* – see attached info sheet) only has the Otho obverse (for the fantasy sestertius type) I’m afraid. The reverse is un-Roman though”.

*  Klawans, Zander H.; Imitations and inventions of Roman coins: Renaissance medals of Julius Caesar and the Roman Empire.

Så då befinner vi oss i läget att en expert på romerska mynt har sett OTHO-åtsidan och experten på italienska renässansmedaljer är förtrogen med MATVRA CELERITAS-frånsidan … men ingen av dem känner till kombinationen. Och hur skulle de kunna göra det? Att Mikael och jag hittat (sidan 445) i boken A Collection of Voyages and Travels, beror ju på att vi hade något att googla på. Annars hade det varit svårt att finna denna kombination. Hur som helst ger uppgifterna i denna bok belägg för att medaljen fanns redan på 1500-talet i det så kallade Amerbach Kabinettet, som idag finns inrymt i Konstmuseet i Basel. (”Amerbach Cabinet”, Kunstmuseum Basel). Det finns t.o.m. ett porträtt av Bonifacius Amerbach (1495-1562), målat i olja av Hans Holbein 1519.

Eftersom jag inte riktigt tycker att Otho-medaljen stämmer överens med det jag sett av Giovanni Cavinos (Giovanni di Bartolommeo dal Cavino eller Giovanni da Cavino) medaljer och sestertie-imitationer, ställde jag ett par djärva frågor till Philip Attwood strax före påsk:  – ”About the Otho-medal … what would you say if I suggested Leone Leoni (1509–1590) …?? It seems that the thin traces of helplines around the legends, can be found on almost all of his medals? Could perhaps Charles V, Duchy of Milan, have ordered a medal over emperor Otho (earlier governor of Lusitania) …??
– Otho > Lusitania (Extremadura) > Aquileia, Brixellum, Cremona …
– Charles V of Spain > Duchy of Milan >  Monastery of Yuste (Extremadura)”.

Har ännu inte fått något svar ang. detta … han kanske fortfarande är i chock …?  ;o)

Medaljkonstnären Giovanni Cavino (1500-1570) producerade tillsammans med (eller på uppdrag av?) historikern och numismatikern Alessandro Bassiano, ett stort antal präglade samlarkopior och fantasipräglingar (s.k. paduaner eller Paduans) av romerska sestertier (stora bronsmynt). På Bibliothèque Nationale i Paris lär det finnas inte mindre än 122 st. bevarade stampar som påstås ha använts till denna produktion.

På bilden här till vänster ses en medalj med dubbelporträtt av Bassiano och Cavino (Ø 36 mm), samt en präglad kopia av en sestertius (i ungefär samma storlek) från kejsar Caligula (37-41 e.Kr.). Nederst en av Cavino-stamparna (kejsar Aelius eller Lucius Aelius).

Cavinos paduaner är idag mycket sällsynta i originalpräglingar – men desto vanligare i senare avgjutningar. Nästan allt man ser till salu inom denna genre är avgjutningar av högst skiftande kvalitet. – Allt ifrån charmigt slitna gamla kopior till klumpiga turistkopior. Fenomenet med avgjutningar gäller i princip lejonparten av alla renässansmedaljer – gjutna som präglade. Original är extremt sällsynta och ofta rent museala. Inget större problem om man är medveten om saken … och att prisskillnaderna är enorma på original och kopior.

Ovan en uppsättning av ”de tolv kejsarna” (The Twelve Caesars) i form av avgjutningar av Cavinos präglade ”medaljer” (sestertie-imitationer). Storlek ca Ø 33-36 mm. Cavinos Otho-sestertius/-medalj är nr 8 ovan och ser ut så här när den lösgjorts ut gjutformen.

Avslutningsvis har jag hittat en medalj som ser ut att ha vissa ”släktdrag” med de båda Otho-medaljerna med ”MATVRA CELERITAS” resp. ”S-C och soldater” på frånsidan (se bild 2 längst ner). Det rör sig om en liten (Ø 33 mm) ”fantasi-sestertie” över kejsar Aelius (jämför Cavino-stampen ovan). Både stilen och frånsides motivet påminner om de omskrivna Otho-medaljerna … och en detalj som mantel är i det närmaste identisk. Notabelt är också att ”min Otho” har spår av hjälplinjer kring båda sidors omskrifter … medan ”Otho – SC” och ”Aelius – SC” har en betydligt mindre frånsida – med pärlkant.

Det finns alltså en del som talar för att medaljen med IMP OTHO CAES AVG P M COS II – MATVRA CELERITAS är ett original … som sedan på olika sätt kopplats ihop med andra medaljer. Frågan är bara VEM som kan vara upphovsman till dessa …?

Tips & idéer mottages tacksamt. Gärna under kommentarer – så får flera ta del av dem.

Pegasus Auctions AB

Nu har Pegasus Auctions AB (La Galerie Numismatique) lagt ut auktionskatalog nr 1, innehållande Orders and Decorations, d.v.s. ordnar och dekorationer, på sin webbplats. Auktionen hålls på Hotel Sheraton i Stockholm lördagen den 4 maj och omfattar 1.667 nummer. Katalogen finns även tillgängligt via Sixbids.com (under rubriken ”La Galerie Numismatique in collaboration with Pegasus Auctions AB”).

Inom kort kommer dessutom auktionskatalog nr 2, innehållande ”Coins and Medals” (mynt och medaljer) att presenteras. Denna auktion hålls på samma plats dagen efter den förutnämnda. Några smakprov finns illustrerade och kortfattat beskrivna på Pegasus Auctions FaceBook-sida.

Antikören på eBay & Tradera

Idag har vi återigen börjat lägga ut nytt material på auktionssajterna eBay.com och Tradera.com

Under de närmaste dagarna kommer vi även att fylla på med färskt material till fasta priser på vår egen sajt Antikören.se …  – Önskemål …?

Hittar Du något spännande går det givetvis bra att få allt skickat i samma försändelse – oavsett inköpskanal … liksom att komplettera med något annat som Du kanske letar efter? Maila oss gärna Din önskelista! Det går naturligtvis också alldeles utmärkt att få kostnadsfri leverans till FriMynt i Helsingborg den 27 april – om Du så önskar.

Har Du frågor om något objekt eller funderingar över hur eBay/Tradera fungerar, så är det bara att maila och fråga. Skandinaviska köpare på eBay kan t.ex. få rabatter genom att betala via bank istället för PayPal.  – Vi är flexibla och uppskattar nöjda kunder.

Tillbaka på kontoret

Hoppas ni har haft en lika skön och avkopplande påskhelg som jag har haft. Tillbringar man mycket tid framför datorn är det rena semestern att få vara ute i friska luften och riva ett tak … och börja snickra på ett nytt. ;o)

Fick Svenska Numismatiska Föreningens tidskrift SNT 3-2013 idag och noterade bland annat att antalet ”årligen betalande yngre medlemmar”  (d.v.s. under 20 år) i SNF har sjunkit med 44% från nio (9) stycken 2011 till fem (5) stycken 2012. En både oroande och ofattbart låg nivå.
Även antalet ”årligen betalande äldre medlemmar” har minskat … med 30 personer – till 688 medlemmar 2012.

Samtidigt hittade lite drygt 6.000 unika besökare till Myntbloggen.se under mars månad … så förmodligen har de flesta uppkopplade SNF:are varit här … ;o)

Skärtorsdagen – Maundy Money

– ”Idag är det skärtorsdag, en dag som i vissa länder, dessvärre inte i Sverige, räknas som arbetsfri helgdag. Men vad betyder egentligen skärtorsdag?” … ja, så lyder dagens frågeställning på Dick Harrisons Historieblogg. Där diskuteras bl.a. begreppet Maundy Thursday … något som myntsamlaren naturligtvis genast associerar med Maundy Money … och de små myntset (uppsättningar) av ”miniatyrmynt” av silver i valörerna 1 penny samt 2, 3 och 4 pence, som utgavs i England fr.o.m. 1662 …

… och faktiskt utges än idag! The Royal Mint har t.o.m. en speciell webbsida där man kan läsa med om denna gamla fina tradition.

Kungliga Maundy, som företeelsen kallas, är en gammal ceremoni som har sitt ursprung i det bud Kristus gav efter att ha tvätt sina lärjungars fötter dagen före långfredagen.

Så här berättas det på The Royal Mint:
– ”It seems to have been the custom as early as the thirteenth century for members of the royal family to take part in Maundy ceremonies, to distribute money and gifts, and to recall Christ’s simple act of humility by washing the feet of the poor. Henry IV began the practice of relating the number of recipients of gifts to the sovereign’s age, and as it became the custom of the sovereign to perform the ceremony, the event became known as the Royal Maundy”.

Innan man, under Karl II:s regering började prägla speciella Maundy-mynt, fanns redan under dynastierna Tudor och Stuart, en tradition att ge bort reguljära ”silver pennies” på Maundy Thursday, d.v.s. skärtorsdagen. År 1662 slogs en odaterad Maundy-serie, men från och med 1670 präglas varje år daterade uppsättningar om fyra små silvermynt i valörerna fourpenny, threepenny, twopenny och enpenny.  – Ett stort samlarområde.

Maundy-mynten är t.o.m. så välkända att de hamnat på mynt! På ett 10-dollarsmynt från Eastern Caribbean States 2003, utgivet med anledning av 50-årsminnet av drottning Elisabeth II:s kröning 1953, avbildas nämligen en Maundy-serie 2003.  – Mynt på mynt, så att säga … kanske ett spännande samlarområde i sig …?

Carl XVI Gustaf 1973-2013

I år firar kung Carl XVI Gustaf
40-årsjubileum som statschef.
Närmare bestämt den 15 september. Igår meddelade Sveriges Riksbank att man uppmärksammar detta genom att utge en specialdesignad enkrona 2013, dock tidigast i november. Riksbanksfullmäktige har som motiv valt ett förslag av den flitigt anlitade Ernst Nordin. Frånsidesmotivet visar kungens monogram ”krönt” av valspråket FÖR SVERIGE I TIDEN samt däröver en jättelik kunglig krona.

I de kvarvarande utrymmena har man ”klämt in” 1 krona – S / SI på ömse sidor om kronan och 1973 – 2013 på ömse sidor om monogramet, samt SVERIGES KONUNG I 40 ÅR längs myntets nedre kant. Åtsidan (eller ”framsidan”, som Riksbanken säger) uppges få oförändrat utseende – d.v.s. 2001 års form. Någon reguljär enkrona kommer inte att utges under 2013, utan jubileumspengen blir årets krona.

Riksbanken skriver:  – ”Mynten kommer ut tidigast under november 2013 eftersom utgivningen av bruksmynt styrs av efterfrågan i samhället. Därför kan det dröja innan mynten kommer ut i cirkulation”.

Förhoppningsvis skall de väl ändå hinna komma ut innan den nya myntserien, med både en tvåkrona(!) och den lite komiska valören ”1 ENKRONA”, lanseras år 2015 …

Nå?  – Vad tycker ni om jubileumskronan och dess formgivning …?

Personligen tycker jag nog inte att den ”sprudlar av nyskapande” direkt … utan mera att den är ganska ”plottrig”.  – Inte ”överlastad” som en barockmedalj … men … plottrig!

Werners Wiktiga Wisdomsord

Idag landade en trevlig överraskning i brevlådan. Katalog nr 2 från ”unge herr Stensgård i Strängnäs” … eller Werners Mynt & Tryck för att vara mera korrekt.

Detta är på intet sätt någon tung eller voluminös publikation – utan ett mycket trevligt ”inspirationspiller”, omfattande endast 38 nummer numismatisk litteratur – och 9 mynt … men förtjänstfullt presenterade i en exklusiv trycksak – utgiven blott i 40 ex. (jag fick #21 – ostraffbart! ;o)).

Som så många erfarna numismatiker före honom, lyfter Werner Stensgård fram nyttan och nödvändigheten av god och omfångsrik numismatisk litteratur – och erbjuder samtidigt hugade spekulanter ett trevligt smörgåsbord av detta. Katalog 2 bjuder också på en föredömlig kronologi, då den inleds med viktig nyttolitteratur – och avslutas med mynt.  – Just i den ordningen bör man förvärva sina numismatiska kunskaper.

Avslutningsvis några visdomsord från Werners förord, värda att begrunda:
”Att bedriva numismatik utan mynt är som att segla utan sjökort.
Att bedriva numismatik utan böcker är som att inte ge sig ut till sjöss alls”.

Tradera kraschade totalt

Läste på Ingemars Myntsida att Tradera lyckats med konststycket att samtidigt stänga ner inte mindre än sju annonser för falska mynt. Kan bara instämma: Bravo Tradera!

Men tydligen blev det lite för mycket på en gång, för på fredagskvällen kraschade hela sajten totalt. Går inte att komma in på sida hur man än bär sig åt. Ingenting fungerar.

Och eftersom Traderas kommunikation med omvärlden numera sker via FaceBook … har man ju ingen annat val än att söka information där. Traderas egen information är innehålls-mässigt knapphändig:

– ”Vi har problem med tradera.com. Våra tekniker tittar just nu på det. Vi uppdaterar med information så snart vi vet mer. Tack för ert tålamod! ….. Sidan är nu uppe igen. Våra tekniker fortsätter med felsökning och bevakning. ….. Vi har fortfarande problem med sidan, våra tekniker fortsätter jobba på det. Under tiden förlänger vi alla annonser som skulle avslutats mellan 21.45 och 22.45 med 24 timmar. Tack för visat tålamod!”

Återkommer med mera när vi fått lite mera information om vad som hänt …

Tillägg 2013-03-23, 11:30:
Auktionssajten Tradera.com ligger fortfarande nere … åtminstone för en del / de flesta? Jag kommer t.ex. inte in på sajten oavsett vilken browser jag använder. Enligt FaceBook befann sig Tradera för ungefär en timme sedan ”i närheten av Östersund, Jämtlands Län” … så det kanske är del av problemet? ;o)  Tradera skriver så här:
Nu fungerar Tradera.com igen. Våra tekniker jobbar fortfarande med felsökning. Om ni upplever problem så rekommenderar vi att ni avvaktar en stund och sedan testar igen.

Tillägg 2013-03-23, 13:20:
Nu lyckades i alla fall jag logga in på Tradera.com igen! Att sajten kraschat och sedan legat (mer eller mindre?) nere i hela 17 timmar(!) är naturligtvis allvarligt. Även det faktum att sajten verkar ha fungerat för vissa – men inte för alla, gör ju att både säljare och köpare drabbas av problem … som säkert inte kommer att kompenseras.

Uppskjutna auktionsavslut är ju vanligt på Tradera, men som någon påpekat via FaceBook-inlägg (där Tradera tråkigt nog bedriver censur!?) är det ju många som lägger upp auktioner för avslut på söndagar – dessa förefaller nu bli förskjutna och avslutas istället på måndag? – en betydligt sämre tidpunkt med mycket färre köpare. Något Tradera tydligen helt ignorerar. Senaste budet från Tradera-ledningen är:
– Sidan är nu igång igen, vissa verkar fortfarande ha problem med att komma in vilket är något som är mycket olyckligt. Våra tekniker jobbar för fullt med att finna en lösning, och vi återkommer igen så fort vi har mer information om detta.

Och förmodligen är det då på sajten FaceBook.com som man som kund skall söka denna information … för på Tradera.com finner man under rubriken ”senaste nytt på Tradera” endast lite gammal reklam från sommaren 2012!? … och under ”hjälp”  (någon sida för driftstatus verka inte finnas?) … blir man inte mycket klokare.

De första mynten i Sverige

Tro det eller ej, men i måndags utkom ”en ny tidskrift” om mynt … Roman Denarii. Denna utges av Numismatiska Forskningsgruppen (NFG), som finansieras av forne storsamlaren Gunnar Ekströms Stiftelse för numismatisk forskning. ”Tidskriften finns endast tillgänglig i pdf-format och avsikten med denna serie är att publicera denar-fynden i Sverige. Varje nummer kommer att omfatta en eller flera skatter eller lösfynd”, skriver man på sin hemsida och premiärnumret finns här (PDF 3,65 MB).

I första numret illustreras 50 stycken romerska denarer (denarius/denarii) som är funna ”i svensk jord”, d.v.s. inom Sveriges nuvarande gränser. Samtliga funna på Gotland – och samtliga mycket, mycket hårt slitna. En av dem anges vara en s.k. barbarisk imitation, som vi tidigare haft uppe här på Myntbloggen.se.

Tidsmässigt spänner de omskrivna silvermynten från kejsar Nero till Commodus, d.v.s. ca 54-192 e.Kr. – Men när de sedan hamnat här uppe i Norden, är en helt annan fråga. Då hårt slitna romerska silver-denarer ibland hittas tillsammans med senromerska och bysantinska guld-solidus (plural solidi) från 400-talet e.Kr. kan de mycket väl ha kommit hit tillsammans med dessa. Generellt kan man kanske säga att dessa denarer oftast återfinns i kusttrakterna runt södra Sverige och Danmark. På fastlandet i bättre skick är på Gotland, där de regelmässigt är blankslitna. På vilka vägar de hittade hit är en annan mycket spännande frågeställning.

Ute i stora världen finns dessa silver-denarer i enorma mängder! Så den som är road av att ”plocka ihop en liten silverskatt” av de äldsta mynttyper som cirkulerat i Sverige … hänvisas till eBay.com. Helst vill man ju då ha de riktigt skönt slitna exemplaren, utan alltför mycket korrosion. Roade mig med att göra en snabbsökning på eBay och fick då över 800 träffar, trots att jag begränsade mig till prisintervallet mellan $10 och $30. Noterade dessutom i bara farten att många av ”de allra skönast slitna” mynten som sålts, härstammade från länder som Slovenien, Ungern och Ukraina. Om detta tyder på att de gotländska fynden har påbörjat sin resa i dessa trakter … det får andra sia om.

Ha en trevlig helg!