Gustaf Ekwalls Gravyranstalt

Igår bloggade jag lite om Gustaf Ekwalls Gravyranstalt i Alingsås (1914-1920) och de färjepolletter för Lindholmens Varv som denne tillverkade. Även några silvermedaljer av Gustaf Ekwalls hand kom med. Och för några veckor sedan skrev jag i förbifarten om att min första medalj faktiskt var ”en aluminium-medalj, graverad av Gustav Ekwall (1858-1920)” som morfars far, Nils-Herman Hjelmqvist, järnhandlare i Alingsås, lär ha fått (köpt?) på industriutställningen i Göteborg 1891. Så därför tänkte jag komplettera detta med några rader om Gustaf Ekwall och Göteborgsutställningen 1891.

Den vita aluminium-medaljen på bilden t.v. (Ø 42 mm) är densamma som den jag en gång fick av mormor Märta, eftersom jag var intresserad av mynt (dock inte detta exemplar). Den större av medaljerna brukar anges vara slagen i ”vitmetall” och är normalt just vit i färgen. Jag har emellertid två exemplar i original-askar som mera ser ut som ljus brons (vilket det, av klangen att döma, dock inte är). Kanske präglades den i olika legeringar? Båda dessa medaljer är utgivna med anledning av Industriutställningen i Göteborg 1891 – även omnämnd som Göteborgsutställningen 1891. Detta var en stor nationell utställning, där det presenterade en rad olika verksamheter kopplade till industri och hantverk. Inte mindre än 1.100 utställare var placerad främst på Heden, men då inte ens detta område räckte till fick man även hålla till på Chalmers och Valand.

Så här såg den tillfälliga utställnings-byggnaden ut. Den återfinns även på frånsidan av Gustaf Ekwalls stora medalj (Ø 52,5 mm) över Göteborgs-utställningen 1891 (se bild nedan). Industriutställningen invigdes den 1 juli 1891 av landshövding Gustaf von Snoilsky och pågick till den 15 september. Kung Oscar II besökte utställningen och utbrast:  – Att det skulle vara så storartadt! Detta hade jag inte väntat.  I anslutning till utställningen arrangerades även en välbesökt konstutställning samt det 17:e Svenska Lantbruksmötet, som invigdes 15 augusti och som varade i åtta dagar.

Ohejdad snickarglädje, skulle man kanske kunna säga om arkitekturen? Byggmästare var Abraham Pehrson. Gustaf Ekwall tillverkade också små bärbara jetonger (Ø 21,5 mm) till minne av utställningarna. Även dessa har omskriften: KUNSKAP OCH ARBETE samt en delad vapensköld med Sveriges tre kronor och Göteborgs vapen. Ekwalls stora medalj har mycket strora likheter med en danska medalj från 1888; Den Nordiske Industri- , Landbrugs- og Kunstudstillning i København 1888, ritad av H. Olrik, graverad av F. Schmahlfelt och utgiven av V. Christesen. Både stilen och flera detaljer, såsom exv. kvinnan och pedistalen, är mer eller mindre kopierade.

Och det är ganska uppenbart att båda bröderna Ekwall ”lånade” ganska friskt från andra samtida medaljkonstnärer. Kanske främst från de skickligaste – d.v.s. Lea Ahlborn och Adolf Lindberg. Sista bilden illustrerar detta med en jämförelse mellan Gustaf Ekwalls respektive Adolf Lindbergs båda belöningsmedaljer för Göteborgs Hantverks- och Industriförening. Lindbergs medalj (från 1880) finns även med en annan frånsida. Den här avbildade är speciellt gjord för Göteborgsutställningen 1891. Den krönta vapenskölden på sistnämnda medalj är f.ö. i princip identisk med den på den osignerade medaljen över Hortikulturens Vänner i Göteborg 1874. Kanske Adolf Lindberg ligger bakom den också?

Pollettillverkning i Alingsås

Idag tänkte jag skriva några korta rader om en liten pollett i mässing som finns i min samling. Den är tillverkad för Lindholmens Varv AB i Göteborg och användes av företagets arbetare och tjänstemän för att morgon och kväll ta sig över älven med färja (ångbåt). Från Masthuggskajen över till Lindholmen på Hisingen – och tillbaka. Åtsidan ser ut som den brukar med LINDHOLMEN * * * samt valören 3 ÖRE . . . men frånsidan är, mig veterligen, inte tidigare beskriven. Den är nämligen stämplad med en rund stämpel med texten: ”GUST. EKWALL’S GRAVYRANSTALT. – ALINGSÅS”.

Polletten är åttkantig med insvängda sidor och mäter 26 x 26 mm. Normalt skall denna pollett ha en tillverkarstämpel med texten: ”GUST. EKWALL – GÖTEBORG”. Hans Lundberg (1931-2012) har noggrant beskrivit Gustaf Ekwalls polletter i SNT 7-2006, s. 170-172, men där saknas denna.  Det är känt att Gustaf Ekwall flyttade till Alingsås 1914 och levde där fram till sin död 1920. Enligt Lundbergs artikel skall fiman ha avregistrerats 1914 … men tydligen fortsatte alltså tillverkningen även i Alingsås.  Finns det någon läsare som vet mer?  – Maila mig!

Gustaf Ekwall (1858-1920) var yngre bror till Ernst Hugo Ekwall (född 1854, emigrerade till USA 1888). Båda bröderna var verksamma som medaljgravörer, Ernst Hugo från 1874 (i Jönköping och Göteborg) och Gustaf från 1882 i Göteborg. På bilden till vänster ses tre silvermedaljer graverade av Gustaf Ekwall; 1) Kronprins Gustavs (blivande Gustav V) 24-årsdag 1882, 2) Örgryte Idrottssällskap (ÖIS), Balders Hage, Göteborg (utdelad till John Nilsson,1:a pris i brottning 1901), 3) Handtverks-, Industri- och Slöjdutställningen i Halmstad (utdelad till N. E. Erlandsson, 1:a pris för matsalsskänk 1890). Enligt Kungl. Myntkabinettet (KMK) lär det finnas omkring 30 kända medaljer utförda av Gustaf Ekwall och ca 25 av brodern E. H. Ekwall.

Mer om Göteborgs färjepolletter finns att läsa i skriften ”Trafikpollettter från hamnarna i Göteborg, Kungälv och Marstrand”, författad av herrar Lundberg, Skårman och Tufvesson och utgiven av Göteborgs Numismatisk Förenings småskrifter, nr 14, december 1979. Även Sällskapet Ångbåten har mycket information i ämnet.