CHRISTINA REGINA 1680

Ni som följer oss på FaceBook har redan noterat att Lennart på Sonesgården uppdaterat sin hemsida med ett par trevliga Kristina-medaljer. Kikade lite i min ”bildbank” och hittade en av dessa medaljer – Giovanni Hameranis medalj över drottning Kristina, 1680.

På åtsidan ses drottningens högervända bröstbild, med uppsatt lockigt hår, samt omskriften CHRISTINA REGINA. På frånsidan en stor jordglob med kartritning, samt omskriften NE MI BISOGNA NE MI BASTA – 1680. Medaljen återfinns som nr 114 på sidan 317 i del 1 av Bror Emil Hildebrands referensverk. Denna och en rad andra medaljer brukar rubriceras efter Hildebrands rubrik: ”Drottning Kristinas (ringaktning av det jordiska och) längtan efter något fullkomligare”. Åtsidan till denna medalj har för övrigt använts även till Hildebrand nr 100 – som är daterad 1675.

I verket ”Biographical Dictionary of Medallists” av L. Forrer, kan vi läsa följande om konstnären: – Giovanni Martino Hamerani (1649-1705) was one of a family of celebrated medallists and coin engravers who were employed for nearly two centuries at the Papal Zecca of Rome. Giovanni Hamerani was born in Rome, the son of Alberto Hamerani. Giovanni left behind two sons, Ermenegildo and Ottone and a daughter Beatrice, all three of whom distinguished themselves as noted medal engravers. After his father’s death, Giovanni Hamerani was appointed Medallist to Pope Clement X and later also to Innocent XI, Alexander VIII, Innocent XII, and Clement XI. In 1684 Hamerani was elected to be a member of the Academy of St. Luca. Bolzenthal remarks that this artist, in common with his father, possessed a pure artistic taste, and in style, expression and strength of execution, was much superior to the engravers of his time.

För Hästafvelns Främjande

I år är det ”Hästens år”, enligt den kinesiska kalendern (närmare bestämt från 2014-01-31 till 2015-02-18) … så varför inte passa på att visa några hästmedaljer! Ovan ett bildkollage med porträttyper och gravörsignatursvarianter av Sveriges allra vanligaste ”hästmedalj”, Kungliga Stuteriöverstyrelsen belöningsmedalj: ”För Hästafvelns Främjande”, utdelad från och med år 1875.

I Bror Emil Hildebrands verk återfinns ”ursprungsvarianten” på sidan 525 i del 2 (Hild. 32). Där kan man bl.a. läsa: ”I ändamål att bereda uppmuntran till hästafvelns förbättrande hade Kongl. Maj:t d. 1 Nov. 1872 förordnat att en särskild belöningsmedalj skulle präglas, att af Stuteri Öfverstyrelsen vid årliga besigtningsmöten utdelas i silfver eller brons till egare af uppvista unghästar, som ansetts förtjenta att prisbelönas.”

Medaljen är INTE avsedd att bäras (jämför Medalj.nu), så eventuella bäranordningar är gjorda i resp. pristagares egen regi. Här är till exempel en som fått ”hästsidans” (frånsidans) omskrift bortgraverad och försetts med nålmonering på ”kungasidan” (åtsidan). Allt gjort i efterhand och ingalunda ursprungligt.

Under Oskar II förekommer sex stycken varierande porträtt – fyra formgivna och graverade av Lea Ahlborn och två av Adolf Lindberg. Under Gustaf V finns det två olika porträtt – båda av den sistnämnde mynt- och medaljgravören. Den vanligaste av dessa åtsidor finns för övrigt med och utan punkter i omskriften.

Dessutom förekommer lite olika frånsidesvarianter med varierande typsnitt och gravör-signatur: Först utan signatur på frånsidan samt omskrift i samma storlek och typsnitt som på åtsidan. Sedan med LEA AHLBORN längs vänstra kanten och FÖR HÄSTAFVELNS FRÄMJANDE med större bokstäver. Därefter med endast L.A. och omskriften i ännu större och bredare bokstäver. När Adolf Lindberg tar över ökar han bokstavsstorleken ytterligare och sätter även punkter mellan orden samt återgår till A/H med rak tvärslå. Under Gustaf V ersätts LEA AHLBORN till vänster i fältet av L.A. till höger på sockeln, samtidigt som åtsidans omskrift får punker mellan orden.

Medaljkonstnären Gösta Carell har gjort och signerat porträttet till Gustav VI Adolfs hästavelsmedalj, men vem som ligger bakom den sista, osignerade upplagan är mer än jag vet. Och f.ö. det kan mycket väl finnas flera varianter än de ovan nämnda … kanske någon i läsekretsen vet mer … vem blir först med att komplettera variantlistan …? 😉

Att misslyckas i affärer …

Ibland är det roligt nästan jämt. Brukar av rent principiella skäl inte bjuda på Svenska Numismatiska Föreningens (SNF:s) auktioner sedan ”den ideella föreningen” öppnat mynthandeln MISAB. I helgen gjorde jag ett undantag. Det skulle jag aldrig ha gjort. 😉

Budgivningen via NumisBids.com fungerade som väntat alldeles utmärkt. En mycket bra portal som erbjuder samlare en riktigt smidig tjänst. Rekommenderas varmt. Problemet var bara att MISAB denna gång lyckats ange OLIKA tidpunkter för anbudens deadline. I auktions-katalogen ”2014-09-17”, i nyhets-brev ”den 18 september kl. 21:00” resp. ”until Thursday September 18”. På portalen NumisBids.com angavs att ”Presale bidding closes: 18 September 2014 at 21:00” … men när klockan började närma sig 20.00 var det bara några få minuter kvar på nedräkningen. Fick endast iväg 39 bud innan den oväntade stängningen kl. 20.00 (istället för som annonserat 21.00).

Eftersom jag upplevde allt detta som lite otydligt, mejlade jag Dan Carlberg på MISAB (genom att svara på nyhetsbrevet från myntauktioner.se). Fick snabbt svar (från dan.carlberg@live.se) redan efter 20 minuter att ”du kan i lugn och ro planera din budgivning och skicka buden innan midnatt”. Sagt och gjort. Skickade ytterligare 118 bud (med ett sammanlagt värde av 326.350:- exkl provision) straxt innan midnatt.

Vid trekaffet på lördagen kikar jag in på myntauktioner.se för kolla resultatet. Noterar dels att jag fått en del poster och dels att några som jag bjudit på står som osålda!?? Mejlar omgående Dan Carlberg (20/9 14:57). Inget svar. Helgen passerar. Måndagen lider mot sitt slut … då svara Dan Carlberg (22/9 17:43): ”Detta verkar märkligt” …

Därefter följer en minst sagt krystad förklaring (fel mejladress!?) till att han slarvat bort de bud han visste var på väg ”innan midnatt”. För mig är det egentligen skit samma om jag lagt ner några timmars jobb i onödan. Eller om jag har eller mister 24-28 vunna auktioner. Eller om säljarna får sämre betalt. Eller om nio poster nu blev osålda p.g.a. detta slarv. Och hade Dan Carlberg haft kurage nog att medge att han gjort en miss, hade detta blogginlägg aldrig skrivits. Fel kan vi alla göra. – Till och med jag!? 😉 Men det som retar mig är den förhärskande ”von oben-attityden” inom SNF. Önskar jag fått ett annan bemötande än:

– ”En liten analys ger vid handen att du inte har skickat dina anbud till den anvisade adressen, vilket förstås är beklagligt. Vi önskar dig bättre lycka till nästa gång”.
– Nästa gång!?? Vad i hela världen får honom att tro att det blir en nästa gång? Varför skulle jag hjälpa MISAB:s inlämnare att få bättre betalt efter detta!?

P.S.  Ber att få gratulera SNF:s sekreterare till ”Garbo-medaljen” ovan (nr 984). Den såldes för utropet 500 kr … jag hade för övrigt 800 kr på min budsedel … 😉

Att lyckas i affärer …

Ibland är det roligt nästan jämt. Att sprätta upp den dagliga skörden av räkningar är väl inget man direkt gapskrattar åt … men idag var det faktiskt en riktigt trevlig upplevelse! Det visade sig att jag lyckats förvärva ett mynt som jag trodde att jag missat. 🙂

Som samlare är det ju kanske inte så ovanligt att man ”har många strängar på sin lyra”, d.v.s. att man parallellt ägnar sig åt olika typer av samlarområden. När det t.ex. är hopplöst att få tag i kopparmynt som platsar i samlingen, får man hitta på något annat. En myntsamling som jag, till och från, hållit på med i några år, är att försöka få ihop de mynttyper som hittades i ”grannruinen”, Gräfsnäs slottsruin, vid utgrävningarna där på 1930-talet. De svenska, danska och norska mynten var ganska lätta att hitta, men den nürnbergska räknepenningen 1589 med ”de tre gracerna” på, var knivig att finna. Men skam den som ger sig och till slut lyckades jag hitta den i Frankrike. När det gäller det praktfulla guldmyntet, dubbelsouvereignen från Tournai 1613, hade jag emellertid nästan gett upp hoppet. Har sett några från Brabant till salu (för hiskeliga summor), men jag ville helst ha en från samma myntort som fyndmyntet – staden Tournai i Flandern. För några veckor sedan fann jag en hos ett internationellt auktionshus … och nu är jag lycklig ägare till ett dylikt praktmynt! Blev först besviken när jag fick se resultatlistan. Myntet hade klubbats för dubbla utropet – d.v.s. exakt vad jag bjudit. Och eftersom jag i vanlig ordning bjöd sent, trodde jag att jag hade missat den … men icke! Enligt auktionisten hade mitt bud precis räckt till för att övertrumfa salen. Grattis på mig! 🙂

Vad skall man samla på …?

   

   

   

   

   

Antikens klassiska grekiska och romerska mynt? … och/eller … primitiva/premonetära betalningsmedel? Ettöringar genom tiderna? … och/eller … riksdalrar och porträttmynt? Guld-, silver- & kopparmynt? … eller endast svenska kopparmynt 1624-1654? Allt från en viss regent – exv. drottning Kristina … eller en person – exv. Olof Rudbeck d.ä.? Varför inte hela världens mynt!? – Eller det viktigast av allt … numismatisk litteratur!!

Sedan finns det ytterligare tusen samlarområden. – Allt är tillåtet! – och ”lika fint”. 😉

Myntfotografering med padda

Efter att ha lekt snickare och skruvat trall halva dagen, roade jag ikväll med en lite stillsammare – och för ryggen snällare – sysselsättning; nämligen att testa lite mynt- och medaljfotografering med ”nya paddan” (en Samsung Galaxy Tab S).

Ovan ett förstlingsverk taget i all hast. – Vad tycks …? 😉 Moderna mobiltelefoner och surfplattor har idag inbyggda kameror med förvånansvärt många inställningsmöjligheter. Så får man bara träna lite kan nog detta fungera väl så bra som en traditionell digitalkamera. Fotografering handlar ju mycket om att fånga ljuset – eller att ljussätta på lämpligt sätt – och det är väl egentligen detta som är nyckeln till ett gott resultat …

Inget FriMynt i Estocolmia

Det klingade just till i mobilen … och det var ett mejl från mässgeneralen för FriMynt, Mikael Johansson … som dessvärre meddelar att den tilltänkta myntmässan i Stockholm är inställd.

Meddelandet lyder kort och gott:

”Tyvärr måste vi meddela att mässan FriMynt 2014 den 22 november i Vasahallen i Stockholm är INSTÄLLD. Detta på grund av att för få handlare har visat intresse av att ställa ut. Vi ses i stället på FriMynt i Helsingborg lördagen 25.e april 2015”.

Både tråkigt och lite förvånande att myntintresset är såpass svagt att det inte går att rekrytera tillräckligt med mynthandlare till en mässa i kungliga hufvudstaden. Är det svarthandlarna (och/eller SNF?) som konkurrerat ut dem …?

Den 1 september …

Måndag igen – och ny månad! Sommaren sjunger på sista versen och vi skriver alla redan september. Kräftskivor och valdebatter avlöser varandra – osäkert var det ljugs mest … 😉

När jag startade Myntbloggen.se för drygt två år sedan, skrev jag bland annat så här:
– ”Det finns numismatiska kontaktytor i det mesta! Historia, konst(historia), handel, ekonomi, geografi, släktforskning, arkeologi etc. etc.” … och … ”För mig är mynt och medaljer utmärkta illustrationer av vår historia. Mängder av historiska händelser kan åskådliggöras med hjälp av numismatik.”

Men vad i hela världen har då bildkollaget ovan med detta att göra!? Det kan väl inte finnas någon gemensam nämnare för dessa mynt och medaljer …? – Jodå! Är man bara tillräckligt långsökt/fantasifull kan man hitta numismatik och nya samlarområden i ALLT! 😉

Den 1 september … anno …

  • 1526 – Katarina Jagellonica (1), drottning av Sverige 1568–1583 och gift med kung Johan III (1568-1592), föds i Krakow i Polen.
  • 1625 (4) – En brand utbryter på Kåkbrinken i Stockholm och en stor del av Gamla Stan brinner ner. Detta utgör starten för 1600-talets stora omdaning av staden.
  • 1715 – Ludvig XIV (5) av Frankrike dör efter en regeringstid på fantastiska 72 år – den längsta av alla större europeiska monarker.
  • 1729 (3) – Huset Ruinart Maison de Champagne grundas och blir världens första specialiserade champagnehus.
  • 1920 (2) – Fransmännen grundar staten Libanon med Beirut som huvudstad.
  • 1939 (6) – Andra världskriget inleds då tyska trupper går över gränsen till Polen.

Nordstjärneordens instiftande

FREDRIK I (1720-1751). Minnesmedalj formgiven av den skicklige mynt- och medalj-gravören Daniel Fehrman (Hedlingers främste lärjunge – och efterträdare) och utgiven för att fira Nordstjärneordens instiftande 1748. Silver Ø 32 mm, 15,00 gram.

– Ett av höstsäsongens allra första Tradera-köp … så nu är det igång igen! 😉

P.S. Nu är kommenteringen, sent omsider, påslagen igen efter semestern. Så kom igen!

Tillbaka i verkligheten …

Så var man då tillbaka på kontoret igen efter dryga fem veckors semester. Det kändes lite ovant med mynt, så jag tog halva måndagen ledigt. – Säkrast att mjukstarta. 😉

Vi tyckte Gotland var så trevligt i juni, att vi åkte dit igen nu i augusti. Och det var minst lika trevligt. Tycker vi hann med att se en hel del, bland annat två vändor på Medeltidsveckan (med och utan ”kostym”) … och en och annan rauk blev det naturligtvis också.

Det närmaste jag kom numismatiken under denna resa var ett kort möte med två ”unga” gotländska myntsamlare (läs: långt under 80 år!), som hade köpt lite mynt och nu ville komplettera sina numismatiska bibliotek. En IKEA-kasse myntlitteratur fick nya ägare. 🙂