Gladiatorn Maximus

Idag fyller den australiensiske skådespelaren Russel Crowe 50 år! 

För den historiskt intresserade myntsamlaren är han kanske mest känd för som roll som general Maximus i filmen Gladiator från år 2000, där han för övrigt fick en Oskar för bästa manliga huvudroll.

Även om filmens handling inte riktigt överens-stämmer med verkligheten, känner samlaren av romerska mynt säkert igen flera av personerna i filmen – t.ex. kejsar Marcus Aurelius, Commodus Lucius Verus, Lucilla och Lucius Verus Junior.

Bland folk i allmänhet är det inte många som känner till att man, för en ganska billig penning, kan köpa genuina romerska silver- och kopparmynt från denna tid. – Ja, till och med guldmynt faktiskt! Antalet samlare på detta område är förhållandevis litet i Sverige – men jättestort internationellt. Där har man samlat de klassiska romerska myntet sedan renässansens dagar. Nedan några exempel på vad man just nu kan hitta på portalen V-Coins … när det gäller ”gladiators-mynt”… 😉

Den långfingrade museichefen

För fem månader sedan skrev vi här på Myntbloggen.se om den före detta museichefen som togs på bar gärning när han stal samlarfrimärken på en auktionsvisning i Stockholm. Stölderna hade skett vid flera tillfällen och myntsverige frågade sig naturligtvis hur länge detta pågått och hur omfattande det egentligen var? Kunde även KMK ha drabbats?

Nu möts vi ånyo av feta rubriker. Skall vi blint tro på dessa? – Nja, vi skall nog i varje fall ta dem med en nypa salt. Min erfarenhet av media är nog att de i högsta grad är affärs-drivande – och då kan många gånger sensationella rubriker sälja bättre än sanningar.
Men ”ingen rök utan eld”  brukar man ju också säga … så vi får väl avvakta och se …

När man läser om hur det kan gå till bakom stängda dörrar i museivärlden, får man än mindre förståelse för den vulgärpropaganda mot privat ägande och samlande som vissa arkeologer/museifolk med jämna mellanrum driver emot antikvitets- och mynthandeln.

Har man ingen som helst självkritik? – Lever man i en liten bubbla, helt utan kontakt med omvärlden? Tycker nog det är hög tid för dessa ”övervintrade stalinister” att lyfta blicken från lergropen och inse att våra museum faktiskt är uppbyggda m.h.a. privat samlande!

Så där ja! Det var artikel (blogginlägg) nummer 350! sedan starten den 16 juli 2012. Och 836 illustrationer har det också blivit. Tänk var tiden går fort nu för tiden.

Künkers vårauktioner 2014

Idag avslutades Künkers vårauktioner som avhållits i tyska Osnabrück i denna vecka. Totalt omsattes 8,75 miljoner euro … vilket med en Forex-kurs på 9,40 och en tillkommande köparprovision på 23% innebär motsvarande lite drygt 101 miljoner SEK. Slutresultaten på auktion 245-248 låg i snitt 50% över de estimerade utropspriserna.
Mera detaljerade uppgifter finns naturligtvis på Künkers webbplats.

Mängden fantastiska mynt och medaljer på dessa auktioner är så enorm att ”det är svårt att se skogen för alla träd”… 😉  – så vi för nöja oss med några axplock:
Den sällsynta Erik XIV-klippingen om 16 öre 1563 av typ I (tidigare om-skriven här på Myntbloggen (se blogg-inlägget ”Olofsson & Hoenauer”), såldes ganska billigt för 1.000 EURO + provision (ca 11.500 SEK). Kanske lite p.g.a. att man missat att nämna det där med ”typ I”…? 😉
Hjältekonungen Gustav II Adolf i guld … klubbades för fantastiska 12.000 EURO + provision (ca 139.000 SEK) … eller nästan 4.800 kr per gram!
Denna medalj är egentligen inte speciellt ovanlig – men detta var dels en originalgjutning med spår av emalj (Originalguß mit Resten von Emaille), dels i äkta guld! (29,01 gram). Flertalet utbjudna exemplar av denna medalj är däremot senare avgjutningar (d.v.s. kopior), oftast i förgylld brons. Alltså ett bra exempel på vilka enorma prisskillnader det kan vara på något man, vid första anblicken, kan tycka är ”samma medalj”… 😉
På sin hemsida framhåller Künker själva att de kinesiska mynten gick mycket bra, liksom den imponerande medaljsamlingen som tillhört Georg Baums. Så här skiver man t.ex.
– ”The results of the series of coins from China were unbelievable: it reached more than triple of the estimate. The Malta collection brought more than twice of the estimate. The Georg Baums collection sold for impressive 1,8 Mio Euros”.

Mynt på FaceBook …?

Idag tänkte jag bara påminna om att jag kontinuerligt uppdaterar FaceBook-sidan med nya länkar (se ”status”, ”flöde” och under ”gillar”) till mynt, medaljer och annan numismatik från hela världen. Mycket är engelspråkigt – men också mycket större och mer varierat än här hemma i ”ankdammen”. 😉

YouTube-klippet ovan hittade jag t.ex. via American Numismatic Association’s (ANA:s) Money Museum. En mycket informativ tvåminutersbeskrivning om myntprägling förr i tiden.

Det finns säkert mycket att upptäcka ute i världen – och jag kommer garanterat att med ljus och lykta fortsätta leta efter numismatiken! På så sätt kan du ta genvägen via Myntbloggen.se och FaceBook! – Och har du inget FaceBook-konto, är det hög tid nu!

Passa gärna på att ”gilla sidan” (vi har på kort tid ökat från 8 till 19 myntsamlare i Sverige!). Och ”dela” gärna sådant som intresserar dig. Vi måste hjälpas åt att sprida kännedomen om vår fantastiska hobby … om vi vill se ytterligare en generation myntsamlare …?

The Saddle Ridge Treasure

Ni som hänger med på FaceBook har väl redan läst om den fantastiska guldmyntskatten som hittades av ett par i Kalifornien förra våren. Tänk att hitta 1.427 guldmynt på sina ägor.

När jag läser lite vidare om denna fantastiska historia stöter jag på ett namn jag känner igen:

– ”After some initial research, they contacted Donald Kagin and David McCarthy of the numismatics firm of Kagin’s in Tiburon, California, who is representing the owners”.

Ha!, där ser man. It’s a small world!
Honom har jag suttit och snackat mynt med på hans kontor i utkanten av San Francisco. Det var i samband med ett besök hos min emigrerade moster Marianne och hennes man Jack, i Lafayette utanför San Francisco 1998, som Jack tyckte vi skulle ta en tur och hälsa på ”Don Kagin, Phd”. Han var nog lite imponerad både av mynthandlaren, hans titel och det anrika familjeföretaget! Dessutom hade de två träffats några år tidigare då mina föräldrar varit på besök. Den gången hade jag skickat med några amerikanska mynt – bl.a. en serie trevliga s.k. ”California Fractional Gold Coins”, som var en av Kagin’s specialiteter – så dem köpte han mer än gärna.

Och när så ”Ottosson junior” dök upp undrade Kagin naturligtvis om jag hade fler – vilket jag dessvärre inte hade. Vi pratade både om det ena och det andra, men speciellt förtjust blev han över att få några nummer av Mynttidningen … trots att han naturligtvis inte begrep ett ord svenska. 😉  Han tyckte de såg väldigt proffsiga ut och rekommenderade mig att ta kontakt med någon internationell tidskrift – typ World Coin News eller Coin World. Han undrade också om jag kunde fixa fram ett 8- eller 10-dalers plåtmynt? 😉  – Tack för komplimangen! När jag sa att en 8-daler SM klubbats för 630.000 SEK, blev han inte det minsta förskräckt. Tvärtom! Han berättade att för honom var det många gånger lättare att sälja något ”unikt och/eller spektakulärt” än en massa dussinvaror. Han sökte toppar.

Hur som helst fick jag ett avbrott i golfandet och en väldigt trevlig pratstund med en av höjdarna inom den amerikanska mynthandeln. En lättsam och opretentiös man.

  

 

 

 

 

Guldmyntskatten har nu konserverats, katalogiserats och ”slabbats”. Don Kagin har som sagt fått uppdraget att hjälpa upphittarna med rådgivning, marknadsföring och försäljning. Toppobjektet är ett 20-dollars guldmynt (Double Eagle) 1866-S (San Francisco Mint) av typen utan mottot ”IN GOD WE TRUST” ovanför örnen på frånsidan. Bara denna värderas till en miljon dollar! Hela samlingen till omkring 10 miljoner dollar. Här följer en lista på de finaste mynten i ”The Saddle Ridge Treasure of U.S. Gold Coins”:

  • 1866-S $20 Double Eagle, no motto valued at around $1 million
  • 1866-S $20 Double Eagle, with motto PCGS MS62+ (finest known)
  • 1873 $20 Double Eagle (Closed 3) graded MS62 (tied finest known)
  • 1877-S $20 Double Eagle PCGS MS65 (tied finest known)
  • 1888-S $20 Double Eagle (four) PCGS MS64 (tied for finest known)
  • 1889-S $20 Double Eagle (two) graded PCGS MS65 (tied for finest known)
  • 1894-S $20 Double Eagle PCGS MS65 (tied for finest known)

Mynthandlare i Sverige …

Jag tycker faktiskt INTE att myntbranschen i Sverige är så helig att den helt skall undgå all granskning, kritik eller ifrågasättande. Man måste få ha åsiker även om mynthandlare.

Det finns emellertid en mynthandel i Sverige som det tydligen är tabu att recensera – eller ens omtala i fel tonfall? … nämligen MISAB, eller ”Björks Mynthandel” som en del lite skämtsamt brukar säga. Nu är ju inte jag den som är rädd för att säga vad jag tycker, så likt Magnus Uggla anser jag att det är helt OK att ”slå åt alla håll” och öppet (inte anonymt!) kritisera även de mest überpretentiösa inom vårt lilla skrå. Har aldrig förstått ”SNF-filosofin” att ”vi måste verka för att det blir fiiint och exklusiiivt att samla mynt”. Det är nästan så att de allra mest fisförnäma yttrandena sporrar en att ”balansera vågen” lite. 😉

Kommer mycket väl ihåg när min mor, på FriMynt i slutet av 80-talet, höll på att sparka Bjarne på smalbenet, p.g.a. av hon uppfattade honom som arrogant och dryg när han stod där med näsan i vädret och tuggade på glasögonskalmen – så ”upptagen” att han inte kunde kosta på sig att hälsa. 😉

Nu har ju ”Björks Mynthandel” inte ens hållit på i fem år, men ändå jämför man sig gärna med Henryk Bukowski (1839-1900), den legendariske mynthandlaren T. G. Appelgren (1872-1950) eller vår meste myntauktionist genom tiderna, Bjarne Ahlström. Den sistnämndes kataloger upptar bortåt en meter i bokhyllan och sammanfattar en 33-årig auktionsverksamhet, åren 1972-2004. – Så kom igen om 28½ år, MISAB! 😉 – För 75 år av stencilerade föreningsblad, gjorda av andra, är trots allt mest ett marknadsföringstrix.

– ”Vårt ursprung i den ideella och vetenskapliga sfären gör, att vi värderar kunskapsspridning högt”, skriver man. Av detta och mycket annat får man lätt intrycket att ”Björks MISAB” är lite förmer och finare än andra mynthandlare. De är både ”vetenskapliga” och handeln med mynt sker rent ideellt. Här är det alltså inte alls frågan om att ge en kompis ett jobb med 490.000 kr i lön – eller en annan kamrat en välkommen och kanske rent av lönsam beställning på kontinuerlig katalogproduktion? – Och tanken på att någon annan, utanför denna fiiina sfär!?, skulle kunna sprida kunskap om numismatiken, är naturligtvis lika absurd som onämnbar … precis som 20-25 år gamla forskningsrön som gjorts av ”fel” personer … 😉

Ja, ja, alla har väl sin syn på myntsamlandets tjusning och vedermödor. Och vill man vara snål och missunnsam skall man naturligtvis få vara det. Själv kommer jag aldrig att ”stå och sippa champagne med direktörerna i föreningen för inbördes beundran” … helt enkelt därför att jag ogillar såväl champagne som lismare och skvallerkärringar … 😉
– Jag föredrar istället en wirre och två pilsner! – SKÅL! – och trevlig helg på er!

MYNTSNACK – Frågor? & Svar!

På förekommen anledning har jag idag lagt upp en ny sida på Myntbloggen.se …

Har valt att kalla den nya sidan för “MYNTSNACK – Frågor? & Svar!” … och tanken är att man här skall kunna ställa allmänna frågor, diskutera, svara på frågeställningar eller helt enkelt “chatta” om mynt, medaljer, sedlar, polletter och annan numismatik.

Tycker det är både kul och stimulerande när Myntbloggens läsare på olika sätt deltar (interagerar på internetspråk) och därmed gör bloggen bredare och, i mitt tycke, mera intressant. Ställ gärna frågor, lägg er i och tjôta emot!  😉  – Mångfald är bra!

Kan detta vara något bra, månne …?  – Länken till nya sidan MYNTSNACK – Frågor? & Svar! hittar du längst till höger i vinjetten ovan. – Vi får testa och se … ORDET ÄR FRITT …

Vet inte om det finns några myntsamlare som använder FaceBook, men i så fall kan jag rekommendera denna numismatiska FB-sida. Där lägger vi då och då upp diverse spännande myntlänkar samt ”delar” och ”gillar” sådan som vi tycker förtjänar detta. Titta in och kolla läget, vet ja! 😉

P.S.  Och snälla!! – Kan ni inte passa på att ”gilla sidan” också! – Det måste väl ändå fortfarande finnas fler än åtta!? myntsamlare kvar i Sverige …?  😉

Karl XII:s nödmynt 1715-1719

Igår bloggade jag om justitiemordet på baron von Görtz och en liten rar medalj med anknytning till Karl XII:s nödmynt (mynttecken) 1715-1719 … så idag tänkte jag spinna vidare på detta … så får vi se var vi hamnar till slut … 😉

Min första ”nödmyntserie” inköptes i det gamla trärucklet (brandmyndighetens fasa) där de första Skara-mässorna hölls. Det bör väl ha varit någon gång under 70-talets senare del. Säljare var Paul Levin med firma Ticalen i Göteborg och priset var (efter min fars gedigna prutande) 650 kr för en komplett serie (tio mynt) i kvalitet 1/1+ med jämn mellanbrun färg.

Långt senare, i lunchpausen på en Ahlström-auktion i kungliga hufvudstaden, hittade jag den ovan avbildade tobaksdosan av koppar, i en antikaffär i Gamla stan. Den var relativt dyr, men jag kunde bara inte motstå den. Kanske lite ”fartblind” och påverkad av ”auktions-djävulen”? 😉

På dosans lock har man monterat tretton gamla svenska kopparmynt. I mitten en Kristina-ettöring från Säter (1638-41) och omkring denna en komplett nödmynt-serie 1715-19 plus en sessling (1/6 Öre SM) 1718. I utrymmena mellan mynten finns en sirligt graverad text, som tillsammans med namnen på nödmynten bildar en känd ramsa:

MARS med MERCURIUS samt SATURNUS som inbillade sig vara lika god som JUPITER gör dig FLINK OCH FÄRDIG med WETT OCH WAPEN att strida med den store hjelten PHOEBUS efter de så illa handterat PUBLICA FIDE och understått sig att sälja KRONAN för 1 DALER SM hvarmed HOPPET tog en ända genom C(ARL) XII R(EX) S(VECIAE) 1718. Omkring Kristina-öret i mitten finns gravyren: 1718 – Då Svealand i krig och örlig djupast låg, man då på kopparmynt slikt bilder präglat såg.

Dosan mäter Ø 17 cm och är 5,5 cm hög. Den är invändigt förtennad (locket till och med förgyllt!) och i botten finns en stämpel som säger: ”ALB. ANDERSSON, UPSALA”. Enligt antikhandlaren har den en gång stått på Värdshuset Rullan i Uppsala (se bild t.v.). På 1820-talet öppnade traktören Mathias Walström ett sommarvärdshus med en kägelbana, där det tidigare varit humlegård. Eftersom det även fanns ett Pariserhjul på tomten, fick inrättningen snart namnet ”Rullan” i folkmun. År 1852 köptes värdshuset av italienaren Antoni Tadei, som tidigare drivit en vinhandel i staden. Efter en konkurs och ytterligare en ägare, såldes Rullan år 1870 till källarmästare Emil Mellgren … som senare efterträddes av sin son med samma namn.

I kopparburken med nödmynt på locket ligger det numera (inte när den inköptes) en kopparpollett i valören ”10” (öre) med ett EM-monogram i oval stämpel. Kanske står detta för Emil Mellgren? … och kanske har den använts på Värdshuset Rullan i Uppsala? I skrivande stund kan jag inte lokalisera min ”NM XII” … så vi får återkomma … 😉

Jaha, gårdagens ”von Görtz-jetong” ledde, via Karl XII:s nödmynt och en tobaksdosa från Gamla stan, fram till ett värdshusbesök och en 10-öres pollett. Outgrundliga äro numismatikens krokiga vägar. 😉

Den s.k. ”Stenkilska ätten”…

Idag skriver Dick Harrison om ”Kung Filip av Sverige” … ”en av de mest okända svenska kungarna överhuvudtaget”, på sin Historieblogg på Schibsted / Svenska Dagbladet.

Därför tänkte jag påpassligt visa några medaljer ut Hedlingers regentlängd, där kungarna Stenkil, Inge den äldre, Halsten, Håkan Röde, Filip och Inge den yngre avbildas, såsom mynt- och medaljgravören Daniel Fehrman (Hedlingers efterträdare) såg dem. Porträtten är naturligtvis helt fria fantasier och saknar allt källvärde, men inskriptionerna (författade av Erik Benzelius den yngre och Carl Reinhold Berch) är ganska intressanta. Här följer fyra medaljer med de latinska inskriptionerna i svensk översättning:

Stenkil, Sveriges konung.
Son till Ragnvald, västgötarnas jarl, och styvson till Emund, Sveriges konung. From furste och fosterlandets fader. Naturlig död 1066.

Inge den äldre & Halsten, Sveriges konungar.
Söner till Stenkil. Regerade gemensamt omkring år 1081. Inge motsatte sig Blotsven, som ville återinföra hednaoffer, och rev ned templet i Uppsala. Halsten undsatte Knut, Danmarks konung.

Håkan Röde, konung.
Ingemunds son. När Ingo och Halsten var konungar, styrde han i 13 år i Västergötland och Värmland.

Filip & Inge den yngre, Sveriges konungar.
Söner till Halsten. Försvarade Värmland mot Magnus, Danmarks konung. Filip dog en naturlig död 1118. Inge dog en våldsam död 1129.

Kungliga säkerhetsnålar

Om du missade Vetenskapens värld, om blodbadet på Öland på 400-talet, tidigare ikväll, så finns avsnittet nu tillgängligt på Svt Play. Rekommenderas varmt!

– ”Utgrävningar på Öland avslöjar ett svenskt Pompeiji”, skriver man på Svt och fortsätter:
– ”Redan när guldskatten hittades vid den öländska fornborgen Sandbyborg talade man om en arkeologisk sensation. När forskarna nu grävt vidare har de snubblat över spåren av en blodig tragedi. Vem slaktade de förmögna invånarna i borgen och varför har ingen grävt upp dyrgriparna under de 1500 år som gått?

Vid utgrävningarna har man bl.a. hittat fem stycken så kallade fibulor (reliefspännen) från folkvandringstid, daterade till omkring 460-490 e.Kr. Med tanke på dessa fibulors funktion, skulle vi idag kanske kalla dem för säkerhetsnålar? … men mycket exklusiva sådana. – Kungliga!  😉

På bilden ovan ses den mittersta i sin rätta funktion, medan de två inlagda bilderna (ej skalenliga) föreställer andra fyndexemplar från Sverige. Den mindre i nedre högra hörnet omnämns som ”Ostrogoth style – Northern Germanic, late 5th – early 6th century AD”.

Så vitt jag förstår är de tillverkade av förgyllt silver, där man har anledning att misstänka att guldet i den gyllene förgyllningen kommer ifrån nedsmälta solidi – romerska guldmynt. – Silvret kanske från romerska denarer? Vad vet jag? Hantverksskickligheten och kvalitén på dessa arbeten är kort och gott förbluffande. – Småkungligt!  😉

Och alla dessa dyrbarheter lämnades tydligen kvar efter den blodiga massakern som arkeologerna beskriver. Skall bli mycket spännande att följa fortsättningen. Programmet innehåller även en del bilder ifrån Kungliga Myntkabinettet i Stockholm, där docenten i arkeologi och runolog vid Uppsala universitet, Svante Fischer, förevisar romerska solidi.