Tre pionjärer inom svensk numismatik, utöver Elias Brenner (1647-1717), var onekligen de tre herrarna i rubriken. Samtliga återfinns för övrigt i Myntbloggens vinjett ovan. Mynt- och medaljgravören Arvid Karlsteen (1647-1718) var samtida med myntsamlaren och miniatyrmålaren Brenner. Den tolv år yngre Nils Keder (1659-1735) blev student vid Uppsala Universitet 1676. Efter studieresor till Danmark, Tyskland, Böhmen, Italien, Estland och Ryssland fick han tillsammans med Brenner (”den svenska numismatikens fader”), i uppdrag att ordna den i Kungliga Biblioteket förvarade samlingen av gamla mynt och medaljer – ”Dessa förträffliga ålderns minningslefvor och sagoljus”, som han själv så vackert och poetiskt uttryckte det.
Det var för övrigt genom Nils (Nicolas) Keders försorg som ”Sveriges första myntbok”, Brenner 1731, postumt kom till stånd. Keder var också en stor främjare av medaljkonstens utveckling i Sverige och försåg både Karlsteen och Hedlinger men idéer och förlagor till olika medaljfrånsidor. Konceptet för en minnesmedalj var ju redan från renässansen att åtsidans porträtt skulle ackompanjeras av en frånsida med en, gärna klurig, sinnebild över vederbörandes liv och gärning. Keder var mannen bakom många av dessa gestaltningar. Så att säga att denne man haft stor betydelse för såväl numismatiken som mynt- och medaljsamlandets utveckling i Sverige, är minsann ingen överdrift.
Nils KEDER (1659-1735). Berömd numismatiker och fornforskare. Minnesmedalj graverad av ”de svenska medaljkonstens fader”, Arvid Karlsteen år 1697 i samband med att Keder utnämndes till assessor vid Antikvitetsarkivet (Antikvitetskollegium).
Åtsidan visar Keders högervända bröstbild utan klädnad, införd tidstypisk peruk. Omskriften: NICOL. KEDER. HOLM. ANTIQVAR. (Nils Keder, Stockholm, Antikvarie). Frånsidan en strålande femuddig stjärna. Omskriften lyder: IN TENEBRIS LVCEM (”I mörkret, ljus” eller ”Ljuset i mörkret”), nedtill årtalet 1697. Litteratur: Hyckert I:154:5a.
Nästan 40 år senare skulle Arvid Karlsteens efterföljare på chefgravörsposten i Stockholm, Johan Carl Hedlinger (1691-1771), hedra den då nyligen bortgångne Nils Keder med ytterligare en liten medalj. Med ett åldrat, mycket karaktärsfullt, porträtt som sannerligen inte är tandlöst ur konstnärligt synvinkel.
Nils KEDER (1659-1735). Berömd numismatiker och fornforskare. Minnesmedalj graverad av Johan Carl Hedlinger efter Keders bortgång år 1735. På frånsidan ser vi Fågel Fenix, omgiven av den latinska inskriptionen: VITAM MIHI MORS RENOVABIT (”Döden ska ge mig nytt liv”). Litteratur: Hyckert I:157:14. Felder 151. Ovan fyra olika exemplar enligt beskrivning nedan.
A.) Koppar, med rutad rand. Vikt 13,16 gram. Lätt (4%) oval Ø 33,75/32,45 mm.
Präglad på randskyddad Avesta-blinda (myntämne, plants) till 1 Öre SM 1730-1735.
Det kan vara värt att notera att även medaljer ur ”Hedlingers regentlängd” (1734)
då och då präglades på Avesta-plantsar av samma storlek och med rutad rand.
B.) Koppar, med slät (ej filad) rand. Vikt 13,46 gram. Lätt (4%) oval Ø 33,60/32,45 mm. Förmodligen präglad på Avesta-blinda (myntämne, plants) till 1 Öre SM 1730-1735.
C.) Silver, med (efter präglingen) slätfilad rand. Vikt 11,47 gram. Cirkelrund Ø 33,25 mm. Präglad med rostangripen åtsidesstamp, minimala spår efter rost även på frånsidan.
D.) Koppar/Brons, med slätfilad rand. Vikt 12,38 gram. Lätt (2%) oval Ø 33,35/32,70 mm. Präglad med rostangripna stampar (senare än föregående silverexemplar).
*