För drygt en vecka sedan delade ANTIKÖREN på sin FaceBook-sida nyheten om den stora medeltida myntskatten som nyligen hittades vid en sommarstuga av en sportfiskare som letade mask i 08-området.
Då rapporterades att skatten innehöll inte mindre än 20.000 mynt – idag revideras detta till ”fler än 24.000 mynt”, som alla förefaller vara präglade senast på 1220-talet (gotländska kvartspenningar med ”kyrkgavel”/stadsport). Idag fick vi också veta att det fanns ett mindre antal vikingatida mynt i skatten. Eller mynt och mynt, kanske snarare smycken gjorda av mynt. Det rör sig om halvtannat dussin mynt som sammanlänkats i en flerradig kedja. Två kufiska (islamiska samanid-dirhamer) från 900-talets slut, två tyska Otto-mynt från millennieskiftet och 14 stycken engelska Ethelred-penningar av CRUX- (förebilden till Sveriges första mynt) och LongCross-typ (991-1003).

Av skattens sex kilogram silver uppges ca 80% av vikten bestå av mynt, totalt ca 4,7 kg. Utöver mynten innehåller skatten också ett hundratal andra föremål i form av bland annat hängen, pärlor, skålar och spännen. Cirka två tredjedelar av de drygt 24.000 mynten (d.v.s. ca 16.000 mynt) är präglade på Gotland. Små tvåsidiga (ca 0,16 gram) s.k. fyrslagsmynt (”quadratum supercusum” på latin eller ”vierschlag” på tyska) som troligen är präglade i Visby (men eventuellt också i Lettland?).

Den resterande tredjedelen (ca 8.000 mynt) utgörs av ensidiga brakteat-präglade halvpenningar (ca 0,30 gram) eller Sigtuna-brateater om man så vill (ibland felaktigt kallade ”Svealands-penningar”, trots att Svealand inte omnämns förrän 1442). Dessa halvpenningar är förmodligen slagna i Sigtuna under kung Knut Eriksson (1167-1196) och ärkebiskoparna i Gamla Uppsala (Stefan, Johannes, Petrus, Olof). Av hittills presenterat bildmaterial kan vi konstatera att i alla fall ett dylikt mynt är av en avvikande tidigare inte känd typ.
Värt att notera är också att minst 1.400 av dessa brakteater (ca 18%) är halverade redan på myntverket, d.v.s. utgivna som kvartspenningar (ca 0,15 gram), totalt 210 gram (1 mark). Den nya skatten innehåller även enstaka utländska mynt från samma tidsperiod, men inga från Sveriges tredje myntort vid tiden, Lödöse vid Göta älv. Att fördelningen mellan hela och halva mynt verkar vara omkring 5:1 är intressant. Tydligen var behovet av huvudvalören ca 5 gånger större än behovet av ”växelpengar”, som ju dessutom lätt kunde fixas på ”det gamla hederliga viset” – genom delning – precis som i antiken.

Det skall bli väldigt spännande att följa fortsättningen. När Riksantikvarieämbetet skall ”värdera” och lösa in fyndet för skattebetalarnas räkning. Kommer sportfiskaren få marknadsvärdet och då bli mångmiljonär, eller blir det kanske bara ”silvervärdet + en åttondel”…? Rent silver kostar i skrivande stund 13.800 kronor per kg. Sex kilo kostar alltså ca 83.000 kr … vilket med ”förhöjning med 1/8” blir drygt 93.000 kr. Men marknadsvärdet är något helt annat. Skall vi göra det enkelt för oss och generalisera lite, kan vi räkna med att de gotländska mynten kanske kostar ca 500:-/st. medan de (hela) svenska är i storleksordningen 10-100 gånger dyrare. De starkt degenererade ”Knut-mynten”, där man knappt kan skönja motivet brukar kosta ca 5.000 kr, medan ”originalen” med tydliga kungabilder kan kosta både 50.000 och 75.000 kr. Men låt oss räkna lågt och anta att endast 10% utgörs av de senare. De halverade är i och för sig väldigt sällsynta, men inte så populära på marknaden.

Räknar vi samman detta får vi ihop +70 mille! 16.000 x 500 kr + 6.000 x 5.000 kr + 600 x 50.000 kr + 1.400 x 2.500 kr = 71.500.000 SEKiner. Och då har vi ändå inte räknat med ”ett hundratal andra föremål i form av bland annat hängen, pärlor, skålar och spännen”.
Kanske kommer man av ekonomiska skäl att ”sälja av dubbletterna” för att finansiera inlösen? – HaHaHA! – Skulle inte tro det! Min gissning är att ”man prutar hårt”. Men det var i alla fall kul att vi denna gång slapp hemlighetsmakeriet och 10 månaders väntan på basal fyndinformation! Har man månne tagit intryck av Myntbloggen.se? – Klart att man alltid skall passa på att marknadsföra numismatiken!
Ulf Ottosson, Myntbloggen.se
*
TILLÄGG: Fyndet gjordes vid Hörningsholm på Mörkö i Södermanland, Södertälje kommun, Stockholms län. – ”Hörningsholms Slott är beläget på norra delen av Mörkö, söder om Södertälje. Slottet byggdes strategiskt intill Borgsundet med utsikt över Södertäljeleden. Hörningsholm är sprunget ur Symondöö (nuvarande Simonsö) som omnämns i historieböckerna redan på 1100-talet.”

Silverskattens mynt pekar mot Gotland
Av de cirka 24 000 mynt i silverskatten från 1100-talet som hittats i Stockholms län är två tredjedelar gotländska. Det väcker frågor om ursprunget – grävdes skatten ner av en förmögen handelsman, en skatteindrivare hos sveakungen eller en rövare?
Utdrag från Forskning & Framsteg 2025-10-23:
Kenneth Jonsson, numismatiker och professor emeritus vid Stockholms universitet, är inne på linjen att det kan vara en handelsman som grävt ned den nyfunna skatten. – Det kan vara någon som gjort några exceptionella transaktioner, men det är väldigt svårt att säga när sammansättningen av skatten ännu inte är känd. De gotländska mynten ser likadana ut från 1150 till 1225, medan de svealändska finns i många olika varianter. Men utan att ha sett fördelningen är det som att försöka beskriva en person utifrån en streckgubbe som ritats, säger han. Kenneth Jonsson anser dock att det är långsökt att någon högt uppsatt person skulle ha lagt ned skatten. – Som jag förstått det är den i princip nedlagd på landsbygden. Det verkar ologiskt att någon maktinstitution eller maktperson skulle ha gjort det. Det känns helt osannolikt.
*
HÖRNINGSHOLMSSKATTEN
Fram till nu har fyndplatsen för den tidigmedeltida silverskatt som under augusti påträffades i Stockholms län inte offentliggjorts. Länsstyrelsen i Stockholm bedömer dock att uppgiften inte längre behöver skyddas.
Fyndet gjordes på den norra delen av Mörkö i Stockholms södra skärgård, inom slottet Hörningsholms ägor. Platsen är intressant på flera sätt, bland annat för att den ligger i nära anslutning till inloppet från Östersjön för vidare färd mot dagens Södertälje och Mälaren. Farleden har under lång tid utgjort en viktig kommunikationsled och under medeltiden uppfördes här också en pålspärr i sundet, som skydd mot angrepp och för att kunna kontrollera trafiken. Inom Hörningsholms ägor har också tidigare gjorts skattfynd från vikingatid – tidig medeltid, bland annat i form av två armringar av guld samt en del av ett hängkors av östlig typ.
*
Hörningsholmsskatten – ett historiskt fynd på vår mark
Under sensommaren 2025 gjordes ett arkeologiskt fynd på vår mark vid Näsbacken på Mörkö – ett fynd som redan nu beskrivs som ett av de största medeltida skattfynden i Sverige.
Vid en arkeologisk undersökning, ledd av Uppdrag Arkeologi på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm, påträffades en skatt med närmare 24 000 silvermynt från 900–1200-tal, tillsammans med över hundra föremål i silver och guld — smycken, kedjor, kors och skålar med tydliga drag av både nordisk och östlig kristen symbolik. Föremålen låg nedlagda i en kopparkittel, omsorgsfullt placerade i marken för över åtta sekel sedan. I fyndet ryms både svealändska mynt präglade för kung Knut Eriksson, gotländska penningar och smycken som berättar om kontakter långt bortom Sveriges gränser – till Bysans, Ryssland och England.
En påminnelse om platsens djupa rötter
Hörningsholm har varit en plats med historia långt före det nuvarande slottet uppfördes. Här fanns gravfält från järnåldern, guldarmringar från vikingatiden och depåfynd redan på 1800-talet. Vi, familjen Bonde genom Bordsjö Skogar AB, har förvaltat marken sedan 1746, och vi känner stor ödmjukhet och vördnad inför att ännu ett kapitel av Hörningsholms och Mörkös historia nu har blottlagts.
*
Mer om Hörningsholmsskatten
Mycket talar för att platsen kan ha haft ett slags tulliknande funktion under vikingatid och tidig medeltid. Kanske har även växling av mynt kunnat ske här, för tillresta handelsmän på vidare färd längre in i Svealand. Tullar och myntväxling är annars sådant som kanske främst förknippas med städer och handelsplatser, men i ett tidigt skede kan alltså detta ha varit organiserat annorlunda.
Uppdrag arkeologi 2025-11-04:
Den norra delen av Mörkö, där slottet Hörningsholm idag är beläget, kallades under tidig medeltid för Simonsö, vilket än idag är namnet på den gård som ligger strax söder om slottet. Mellan gården och slottet finns också ett höggravfält med ett drygt trettiotal gravar från yngre järnålder. Resterna av en pålspärr strax söder om Hörningsholm uppfördes senast under 900-talet och bör ha fungerat både som ett skydd mot yttre angrepp och möjliggjort en reglering av trafiken.
*
SVT Nyheter Södertälje 2025-11-08:

Kul att Myntbloggen.se inte bara intresserar myntsamlare, utan även arkeologer! Numismatik är ju faktiskt ett av arkeologins viktigaste hjälpmedel. Trevligt också att Richard Grönwall på Uppdrag arkeologi kommunicerar vår ”snabbvärdering” (se ovan) av mynten i Hörningsholmsskatten. Framöver blir det spännande att se vad Riksantikvarieämbetet kommer fram till. Blir det rekord … eller ”en tumme”…?
Reportern: – Hur mycket kan fyndet vara värt?
Grönwall: – Alltså, det rör sig om många miljoner skulle jag säga. Jag har sett på myntintresserades hemsidor och så där, 70 miljoner. Så det är mycket pengar.
*
Forskning & Framsteg 2025-12-11: – Var den sensationella silverskatten en krigskassa?
Det var i augusti som ett par grävde efter metmask vid sin sommarstuga, inte långt från Hörningsholms slott i kustbandet söder om Södertälje. När de körde spaden i jorden tog det tvärstopp bara en decimeter ner. ”Kapsyler”, tänkte de när de grävde lite till. När de insåg att det var mynt och sedan skålar med ett kors i, och en halskedja, förstod de att det var en gammal skatt. De skottade tillbaka jorden och kontaktade länsstyrelsen.
*