Årsarkiv: 2012

På allmän begäran

Publicerat av
2

Tack vare en kommentar här på Myntbloggen.se fick jag i helgen uppdatera mig lite beträffande arabiska årtalsmynt och konsten att slå i Krauses World Coins. Håller man inte på med dessa mynt så ofta blir man lätt lite ringrostig. Av någon anledning har siffrorna 0, 1, 2, 3 och 9 med arabisk-turkiska tecken fastnat – medan jag allt som oftast blandar ihop de övriga. Det är heller inte alltid så enkelt att skilja de osmanska mynten från Turkiet ifrån de som tillhör Egypten. Under helgens sorterande fann jag även att Sudan slog liknande mynt och att man på den grekiska ön Thassos lät kontramarkera turkiska mynt för lokal cirkulation. – Tänk vad man lär sig när man börjar kolla upp saker och ting. – Fler önskemål, tack!  ;o)

Så här skriver Wikipedia om det Osmanska riket:
Osmanska riket var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923. När det var som störst omfattade det stora delar av Mellanöstern, sydöstra Europa och norra Afrika. Rikets stormakt-status befästes genom dess erövring av Konstantinopel år 1453, en händelse som innebar det definitiva slutet på Bysantinska rikets tusenåriga historia.

Kanske finns det fler än jag som behöver repetera de arabiska årtalssiffrorna? Har satt ihop en lite övning för den som är road.
Kan du identifiera siffrorna på översta bilden? Det rör sig om valörer, tillträdesårtal (accession year) och regeringsår (regnal year) – lite huller om buller. Nederst på bilden finns facit … och mynten finns att köpa på eBay och Tradera.  Lycka till!  ;o)

Numismatik, musik & tåg

Publicerat av
2

Inom ”myntsamleriet” finns ju närmast oändligt många samlarområden – och därför är det inte så lätt att veta vad man skall välja ut till auktionssajterna eBay och Tradera. Fyndjägarna brukar tycka att säljarna bör prioritera sällsynta och vackra objekt till lägsta möjliga pris, d.v.s. utrop 1 krona. – Och det kan väl även jag tycka … som köpare. ;o)

         

Det optimala hade väl varit att man kunde lägga ut allt man har, men detta låter sig dessvärre inte göras – i en hast. Så man nödgas ofta göra ett urval. Och denna vecka blev det numismatik, musik och tåg på medaljer. Tre trevliga samlarområden. Det är bara att klicka på bilderna för att komma till respektive auktionsobjekt.

         

Problemet (eller snarare ett av problemen) med Tradera och eBay har blivit att material som inte är väldigt ”mainstream” har fått en tendens att variera något fruktansvärt i pris. Det kan lätt skilja tio gånger i pris från en vecka till en annan. Anledningen till detta har förmodligen med antalet samlare att göra och att skillnaden mellan en och två spekulanter på auktion … kan vara skillnaden mellan succé och fiasko.

          

Så då ställs man inför valet att uteslutande köra med ”säkra kort” (typ svenska mynt som finns i Myntboken) eller försöka erbjuda en varierad palett inom numismatikens mångfasetterade värld – men då med utrop så att man slipper förlora alltför mycket pengar. Eller måste man välja? Nej, naturligtvis inte! En spännande blandning av objekt kan självfallet kombineras med en lika blandad miniprisnivå. Just nu ligger det t.ex. många ”enkronasobjekt i pipelinen” som jag hoppas få ut inom kort.

Har du synpunkter på vilken typ av material vi ”borde” lägga ut på eBay och Tradera, eller söker du kanske något speciellt? … är du självfallet hjärtligt välkommen att höra av dig med ett litet mail – eller en lång önskelista.  – Vi har ett stort (osynligt) lager. ;o)

RÄTT eller FEL …?

Publicerat av
Svara

Varianter, avvikelser, variationer, diverse defekter, fel- och tillfällighetspräglingar etc. verkar intressera allt fler myntsamlare. Är du road av detta kan jag rekommendera Roland Falkenssons ”Typsamlingssidan”. En tankeväckande sida som ständigt brottas med avgränsningsproblematiken runt mynttyper, undertyper, varianter och variationer.

På sidan om Oskar I:s tredjedels-skillingar i bancoräkning (1/3 Skilling Banco 1844-1855) blev jag t.ex. uppmärksammad på en variant (kallad ”Typ 1G”) med streck istället för prickar över bokstaven Ä i RÄTT (1851), ”som hittades på MISAB 6”. Har inte ”orkat” intressera mig så mycket för textvarianter och bokstavsvariationer av knappologityp, men visst är det roligt när man hittar något nytt.

Och självfallet måste man ju då undersöka sina egna mynt och se om man kan hitta något spännande i lådorna?  – Ja visst!  Den första 1851:an jag ”luppade” hade detta ”streck” … och även den andra … och den tredje … men på den fjärde såg det mera ut som två sammansmälta punkter. Och när man tittar lite närmare så ser man att även de andra är två tätt placerade punkter där mellanrummet är skadat. Samma ”variant” finns för övrigt också på 1848 – och även där ser det ut som ett streck med rundade ändar. Det råder knappast någon tvekan om att det rör sig om en stampskada. Det är alltså INTE frågan om en mynttyp. Naturligtvis inte! Och det är heller ingen variant – utan en variation – en stampklump, helt enkelt.

Tradera ”Mynt & Sedlar”

Publicerat av
4

Håller guld- och silvertackorna på att ta över Tradera ”Mynt & Sedlar”…?  Varför säljs det massor av metaller till höga priser – men väldigt få samlarmynt i samma prisklasser?

Har roat mig med att utforska Traderas sökfunktion och gjorde då bland annat en sökning på sålda objekt (auktion + fast pris) inom kategorin ”Mynt & Sedlar”, sorterade efter fallande pris. Av de femtio dyraste objekten hittade jag endats sju (14%) numismatiska samlarmynt – samtliga svenska och präglade mellan 1562 och 1885. Prisnivåerna låg på mellan 15.600 och 79.100 kr. Det sistnämnda priset noterades för en ”Dala-dukat 1810” (och betydde att Tradera-säljaren fick drygt 25% mer än säljaren på MISAB 6 i våras). Resterande 43 objekt var guld-, platina- och silvertackor eller s.k. bullion (d.v.s. mynt och medaljer där det ekonomiska värdet = metallvärdet).

Bland de hundra dyraste objekten var andelen samlarmynt lite högre – närmare bestämt 7+21/100 = 28%. Fördelningen mellan svenska och utländska mynt inom denna grupp var 97%-3% (förvånandsvärt lite utländska mynt alltså) och prisintervallet från 9.950 till 79.100 kr. Lite förenklat kan man alltså säga att objekt över 10.000 kr inom kategorin ”Mynt & Sedlar” till drygt 70% utgörs av metallskrot.  – Kanske är det dags att börja se över kategoriindelningen på Tradera Mynt & Sedlar …?

Olofsson & Hoenauer

Publicerat av
Svara

För tolv år sedan dök det plötsligt upp två olika exemplar av ett mynt som saknas i referenslitteraturen; Erik XIV:s 16 öre klipping 1563 av typ I.  Det var på Spink’s auktion i London år 2000, ”The Karl Gustaf Collection” (Sten Törngren), utrop nr 135 och 137. Inte för att någon myntboksförfattare brydde sig om detta, men ändå.  ;o)   Och så, hösten 2012, dyker det oväntat upp ytterligare två dylika mynt – med endast två månaders mellanrum!  – Ett på eBay och ett på en auktion i Estland (se bild nedan). Det sistnämnda har dessutom valörbeteckning OR – istället för ORE som på övriga ex.

Enligt ”Sveriges mynt 1521-1977” av Ahlström, Almer och Hemmingsson, Stockholm 1976, är typ I endast känd med årtalet 1562, medan samtliga andra årgångar 1563-68 tillhör typ II. Tonkins ”Myntboken 2012” (och tidigare) har uppenbarligen bara plankat SM-boken, men helt missat typindelningen!? Där tas samtliga årgångar upp som ”typ A”, ironiskt nog illustrerade med en åtsida av typ I (1562) och en frånsida av typ II (1564) – en kombination som inte existerar. Varianter som bitecken, korsplacering och ompunsade årtal tas med – men inte typer!?

ERIK XIV. Stockholm. 16 Öre klipping 1562-1568:

  • Typ I – 1562-63 – Graverade av Erik Olofssson
  • Typ II – 1563-68 – Graverade av Mikael Hoenauer (Hohenauer)

Det förekommer dessutom en hybrid mellan en åtsida av typ I och en frånsida av typ II med årtalet 1563. Se Strandbergs Mynthandel, Stockholm, jubileumslista 25, nr 419.

Utöver dessa två typer finns ”ett liknande mynt” som är slaget för en helt annan myntherre och därför utgör en egen typ; Hertig Magnus av Östergötland, 16 Öre klipping 1563 (se Håkan Widjestrands artikel i Mynttidningen 3-1995), med samma myntbild som Erik XIV:s 16-öringar ”ala Mikael Hoenauer”, men med årtalet flankerat av kolon istället för punker.

Skiftet på gravörposten vid Stockholms myntverk 1562-63 kan noteras på flera mynt. Först på dalrarna 1562 där det förekommer två tydliga “stiltyper” (Antell 504 och 505/506). Den förstnämnda är graverad av Erik Olofsson och den senare av en från Prag hitkallad gravör vid namn Mikael Hoenauer (Hohenauer, Hohenawer). På de lägre valörerna dyker ”gravörskiftet” upp först året därpå; på 16 öre klipping 1563 och 1 mark 1563 – Antell 535 (ej 536-537). Jämför Törngren/Spink nr 131 (åtsidan =MH, frånsidan =EO). Man kan även se det på skillnaderna mellan 1561 och 1563 års ½-ören … i SM-boken märkligt nog inte är upptagna som två olika typer – vilket det naturligtvis är.

Från framtiden till KMK

Publicerat av
Svara

Idag inleddes fjärde veckan på jobbet för Kungliga Myntkabinettets nya chef, Eva Ramberg. Hon tillträdde tjänsten den 1 oktober 2012 och ersatte då Ian Wiséhn som styrt KMK sedan 1998. Eva Ramberg kommer från Dalarna och har närmast varit chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Dessförinnan har hon jobbat som konservator.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som rör både den utåtriktade verksamheten samt föremål och bevarande. KMK är ett väldigt fint museum med unik specialistkompetens. Jag hoppas kunna förvalta det som är uppbyggt och samtidigt vara drivande i en positiv utveckling, säger Eva Ramberg.

Det skall bli väldigt spännande att följa KMK:s utveckling framöver. Nytt blod och nya idéer är självfallet mycket viktigt för att verksamheten inte skall gå i stå. Nivån, och även omfattningen, av det KMK av idag presenterar på webben är t.ex. alldeles för dåligt. Det fantastiska material som den nationella myntsamlingen innehåller förtjänar faktiskt betydligt bättre än så här. Man måste kunna nå ut till många fler – och det gör man via internet!  – Vilken man borde insett för länge sedan. Uppsala Universitets Myntkabinett är t.ex. (sedan länge!) ett föredöme vad gäller att fotografera och publicera sina samlingar. Här har KMK mycket att lära.

På Myntkabinettets sida om ”Sveriges Mynt” kan man bl.a. läsa rena faktafel, som exv. De första kopparmynten präglades i Nyköping år 1624 *, men även en del annat som inte är speciellt välformulerat (år 1066 präglades t.ex. inga mynt alls i Sverige).
*  Nix!  Det skedde i Säter i Dalarna under myntmästaren Gillis Coyet d.y. De första kopparmynt i Nyköping tillkom året därpå under ledning av myntmästaren Hans Kroll.

Men när vi nu fått en ”dalkulla” som ny chef för KMK kommer det säker inte dröja länge förrän dylika fadäser plockas bort och ersätts av korrekta fakta, intresseväckande artiklar och mynt- och medaljbilder i massor!  – Varför inte starta en blogg!?  ;o))

Arbogaklipping på Tradera

Publicerat av
7

Arboga-klippingen 1627 som såldes på SNF:s Myntauktioner i Sverige (MISAB) i september bytte åter ägare på Tradera idag. I september klubbades den för minimipriset, 10.000 kr, vilket betyder att köparen fick betala 11.875 kr, medan säljaren fick ett netto på 8.500 kr. Mynthandlaren som köpte på MISAB 7 sålde nu den vidare till en samlare av Arbogiana. Priset blev denna gång 15.655 kr vilket alltså är vad köparen får betala. Handlaren klarar sig undan med en hundralapp i provision till Tradera och gör följaktligen en vinst på knappt 3.700 kr. Skillnaden mellan MISAB-säljarens netto och dagens Tradera-notering är emellertid hela 7.155 kr!  Den här gången var alltså Tradera en betydligt bättre försäljningskanal.

Samlande eller hamstrande?

Publicerat av
Svara

Upsala Nya Tidning (UNT, liberal) skriver idag om ”Samlandets vidriga baksida” med anledning av att utställningen ”The Collector – Samlandets drivkraft” har premiär på lördag på Uppsala Konstmuseum (och pågår t.o.m. den 25 november).

Rutinerade myntsamlare vet ju att det är en väldigt skillnad mellan ”en myntsamling” och ”en samling mynt”. I Sverige har vi dock en generell tendens att inte skilja mellan samlande och hamstrande. På engelska skiljer man däremot mellan collectors / collecting och hoarders / hoarding … samt naturligtvis sjudomen compulsive hoarding.

Att odla sitt samlande genom kunskapssökande och systematisering har med kultur och vetenskap att göra. Att hamstra bensin, mat, silver & guld etc. har med ekonomi att göra. Men att hamstra skräp (något som t.o.m. blivit TV-serie!? – till skillnad från kultur-yttringen myntsamlande) har däremot med sjukdom och psykisk ohälsa att göra.

Naturligtvis finns det många olika nyanser även av myntsamlande.   En del samlare är uteslutande intresserade av myntens historia – och/eller konstnärliga värden. Andra ser det mera som en investering – och/eller bara en rent allmänt trevlig hobby. En del är ute efter att hitta detaljer, felaktigheter och varianter som tidigare inte noterats. Andra strävar efter att bygga upp kompletta samlingar av allt – eller en speciellt avgränsad del av numismatiken. Varje samlare har med andra ord sina egna ingångar till hobbyn – som kan vara hur enkel/billig eller komplicerad/kostsam som helst. Intresse och plånbok är ofta det som styr valet av samlarområde. Och antalet numismatiska samlarområden är förmodligen nästan lika många som antalet mynt- & medaljsamlare. Dessutom kommer det till nya innovativa områden hela tiden.  – Ni anar inte vad folk kan hitta på.  ;o)

Dekadrachm för 21,7 mille!

Publicerat av
Svara

Den sicilianska dekadrachmen som jag bloggade om igår, såldes för 2,3 miljoner CHF (= 17 miljoner SEK), vilket med tillägg för köparprovision (18%) och moms (8%) betyder drygt 21,7 miljoner SEK (enligt Forex kurs).  – Inte så illa för ”tio drakar”… ;o)

Detta är förmodligen rekord för ett silvermynt från antiken. Guldmynt har dock klubbats för högre priser tidigare. Hur som helst hittade jag lite annat när jag faktasökte igår. Bilden här till höger visar ett av de bästa kända exemplaren av denna mynttyp. Det finns att bese på museum i München för övrigt. Ytterligare ett exemplar finns på British Museum i London och är stampidentiskt med ovanstående på åtsidan, men inte på frånsidan. Se bild nedan.

Exemplaret som såldes i Zürich igår är stampidentiskt med båda dessa åtsidor – och ev. frånsidan på British Museums exemplar? Det finns alltså knappast någon anledning att ifrågasätta äktheten på dessa tre mynt … MEN det kanske det gör beträffande andra exemplar?

Som med alla värdefulla saker förekommer det naturligtvis förfalskningar och kopior även av detta klassiska mynt. De flesta är av en kvalitet som de allra flesta samlare av antika mynt snabbt avslöjar. Oftast är de (ganska klumpigt) gjutna ibland efter Becker.

Ett undantag är möjligen kopior / förfalskningar av den kände tyske förfalskaren Carl Willhelm Becker (1772-1837). Han tillverkade många väldigt skickligt gjorda (präglade) kopior av antika mynt. På bilden här till höger en sådan kopia präglad i vitmetall. Den är nästan ”lite för bra”.

I samband med den  stora myntmässan i New York (som jag faktiskt varit med och ställt ut på en gång i tiden) i år, arrangerades i vanlig ordning även en del myntauktioner. En av dessa hölls gemensamt av firmorna Classical Numismatic Group och Nomos AG.

Denna auktionen stolthet var dekadrachmen från Akragas som hade fått ett utrop på 2,5 miljoner USD och förväntades sätta prisrekord. Men så blev det inte alls. Istället dök det upp myndighets-personer från stadens rättsväsende som helt sonika beslagtog myntet (tillsammans med ett annat antikt grekiskt mynt) och arresterade ägaren, Dr. Arnold Peter Weiss. Man hade fått in en anmälan med påståenden om att mynten skulle vara rovgrävda i Italien.

Det hela tog dock en oväntad vändning när experter förklarade att denna dekadrachm var en modern förfalskning! Nu har inte alla bevis lagts på bordet – ännu … men det verkar nog som en mycket skicklig falskmyntare lurat både samlare, arkeologer och auktionsarrangörer. ;o)

P.S.  Att slutet av detta inlägg inte kom med igår berodde på en strejkande server.

Klassisk skönhet

Publicerat av
Svara

Idag skriver SvD Näringsliv:  – ”Greklands nuvarande valuta euron är i kris. För gamla antika grekiska mynt verkar värdet däremot rekordhögt. Just nu säljs ett extremt ovanligt silvermynt på auktion för 12 miljoner kronor”.

Myntet ifråga är en dekadrachm (d.v.s. en 10 drachm) präglad i staden Akragas på Sicilien omkring 409-406 f.Kr. för att fira stadens hjälte, Exainetos, som segrade vid de Olympiska Spelen år 412 f.Kr. Sådana segrar var naturligtvis en källa till stor lokal stolthet. Grekiska kolonister började faktiskt grunda städer på ön Sicilien så tidigt som på 700-talet f.Kr. Städer som Syrakusa och Akragas producerat några av de absolut vackraste grekiska mynt som någonsin gjorts. Klassiska skönheter och riktiga mästerverk.

Solguden Helios visas på åtsidan, där han drar fram med sitt fyrspann mellan himmeln (symboliserat av en örn) och havet (symboliserat av en krabba). Den grekiska inskriptionen lyder ”AKRAGAS”. Frånsidan visar två örnar som festar på en hare som ligger på toppen av en klippa. En av örnarna äter, den andra höjer huvudet för att svälja. Gräshoppan till höger är enligt British Museum sannolikt ett kontrollmärke.

Detta fantastiska praktmynt är just nu till salu på auktion nr 66 (lot #6) i regi av firma Numismatica Ars Classica (NAC) i Zürich. Utropet är satt till facila CHF 1.750.000, d.v.s. drygt 13 miljoner svenska kronor. På detta tillkommer dessutom 18% köpar-provision + 8% moms … och då är vi uppe i dryga 16,5 miljoner SEKiner.