Att samla polletter

Igår kväll fick jag en förfrågan om göteborgspolletter. En samlare av dylika hade snubblat över blogginlägget om den alingsåstillverkade färjepolletten för Lindholmens Varv i Göteborg, och undrade om jag hade något annat skojigt från Götet. Så idag har jag letat efter ”göteborgare” i pollettlådorna och försökt skapa lite ordning och reda.
Ja, ja, jag hann i alla fall en bit på vägen. ;o)  Fick t.o.m. fotat 125 bilder, så varför inte försöka ”göra flugorna på smällen” ;o) och knåpa ihop ett blogginlägg också, tänkte jag.

Vad är en pollett?  Ja, eftersom det numera (sedan 2009) finns en numismatisk förening som specialiserat sig på polletter, ligger det väl nära till hands att låta Svenska Pollettföreningen svara på detta. På föreningens hemsida kan man  även få en liten inblick i hur det går till att samla polletter. En del samlar brukspolletter och andra samlar städer, landskap eller olika kategorier som färjepolletter, spårvagnspolletter, mjölkpolletter – eller polletter i olika material.

Polletter har generellt betraktats som ett förhållandevis billigt samlar-område, men i takt med att kunskap sprids via illustrerade auktions-kataloger och internet har allt fler fått upp ögonen för polletter. Äldre och sällsynta polletter har på senare år faktiskt noterat det ena prisrekordet efter det andra. Tidigare i höst såldes t.ex. en dagsverkspollett från 1600-talet för över 26.000 kr! Lejonparten av alla polletter som förekommer inom mynthandeln är dock fortfarande högst överkomliga i pris och man får väldigt mycket för pengarna – jämfört med mynt.

De som läser denna blogg har ju tillgång till internet och söker man polletter denna väg hamnar man eventuellt på Traderas avdelning Polletter & Spelpenningar. Men eftersom webben är internationell kan det kanske också vara lärorikt med ett besök på motsvarande kategori på eBay.com – där man hittar polletter (tokens på engelska) under huvudrubriken Exonumia (d.v.s. polletter, medaljer etc.). Det mesta här är naturligtvis amerikanska s.k. Hard Times Tokens och Civil War Tokens – men vem har sagt att man måste samla svenska polletter? Innan man fastnar för ett samlarområde måste man ju botanisera runt lite och se vad som finns … och det finns verkligen en hel del att välja mellan … Lycka till!

Hagander 4 i Tyskland

Både vin och vatten, men generellt en mycket hög prisnivå, när Julius Haganders samling del 4 såldes genom firma Künker (i samarbete med Ulf Nordlinds Mynthandel, Stockholm) i Osnabrück i Tyskland. Det preliminära resultatet ligger nu ute på Künkers webbplats. Ett urval listas nedan och är länkade till respektive utrop.

Bäst gick väl egentligen (som vanligt) besittningsmynten och de svenska mynt som har internationell anknytning, såsom Sigismund-dalern 1597 och Avesta-kopeken ”1787”. Högst betalt blev även denna gång Riga-mynten, där två ”deka-dukater” ;o) passerade miljonstrecket och klubbades för motsvarande drygt 1,2 resp. 1,3 miljoner SEKiner. Sturemarken 1512 såldes för blygsamma 422.000 SEK, vilket i och för sig var mer än de 320.000 SEK den kostade på Partin & Co 1997, men ändå långt under förväntan.

Olof Skötkonung. Sigtuna. Long Cross-penning. (€2.000) €3.200 = SEK 35.500:-.
Sten Sture d.y. Stormynt 1512. 28,88 g. (€30.000) €38.000 = SEK 422.200:-.
Johan III. Stockholm. Portugalöser U.år.  (€30.000) €65.000 = SEK 722.200:-. Sigismund. Stockholm. 1 Daler 1597. (€10.000) €28.000 = SEK 311.000:-.
Gustav II Adolf. Riga. 1 Thaler 1631. (€10.000) €30.000 = SEK 333.300:-.
Gustav II Adolf. Wolgast. 4 Dukat 1634. (€20.000) €32.000 = SEK 355.500:-.
Kristina. Riga. 10 Dukater 1645. (€30.000) €120.000 = SEK 1.333.200:-.
Kristina. Riga. Medalj. 10 Dukat 1644. (€30.000) €110.000 = SEK 1.222.100:-.

Närmare en kvarts miljon för en Karl XI-riksdaler får väl betecknas som smått fantastiskt. Ett vackert ex. (1+) noterades i 50.000 kr redan i SM 1976, men detta var under många, många år mycket svårt att få. Tycker inte det är länge sedan jag blev erbjuden en minst lika snygg (utan kantslag som Haganders ex.) för 35.000 kr av en handlarkollega. Flera andra förhållandevis vanliga mynt såldes för höga priser, medan andra känns mer realistiska och motiverade. Ömsom vin, ömsom vatten, alltså.

Karl XI. Stockholm. 1 Riksdaler 1676. (€10.000) €22.000 = SEK 244.400:-.
Karl XII. Stockholm. 1 Riksdaler 1713.  (€2.000) €5.500 = SEK 61.100:-.
Fredrik I. Stockholm. 1 Riksdaler 1721. Jub. (€2.000) €3.600 = SEK 40.000:-.
Adolf Fredrik. Stockholm. 1/2 Dukat 1755/4. (€1.500) €3.400 = SEK 37.800:-.
Karl XIV Johan. Stockholm. 4 Dukat 1841.  (€3.000) €10.000 = SEK 111.100:-.
Karl XIV Johan. Provmynt? 1 Riksdaler 1829.  (€3.000) €8.500 = SEK 94.400:-.
Oskar I. Stockholm. 4 Dukater 1850.  (€4.000) €11.000 = SEK 122.200:-.
Karl XV. Stockholm. 4 Riksdaler RM 1862. (€2.000) €9.000 = SEK 100.000:-.
Oskar II. Stockholm. 20 Kronor 1878/7. 1+/01. (€300) €1.100 = SEK 12.200:-.
Oskar II. Stockholm. 10 Kronor 1901. Kantskador. (€150) €260 = SEK 2.900:-.
Oskar II. Kungaparets guldbröllop 1907, av SNF. (€50) €260 = SEK 2.900:-.

Kopparmynten bjöd väl kanske inte på några riktiga överraskningar – undantaget Arboga-klippingen 1627 som klubbades för 122.000 SEK. Ett hyggligt ex. men inte i närheten av det praktexemplar (med det rarare årtalet 1626) som såldes 1998 för 126.500 kr. Det har dessutom dykt upp ganska många tidigare okända ex. av denna klassiska typ, vilket gör att den numera sällsyntshetsmässigt överträffas av många andra klippingtyper. Att vanliga valsverksklippingar betalas högre än ovanliga hammarpräglade dito, är ingen nyhet – så blev det även denna gång.

Gustav II Adolf. Säter. 2 Öre klipping 1626. HP. (€500) €900 = SEK 10.000:-.
Gustav II Adolf. Nyköping. 2 Öre kl. 1626. VVP. (€750) €1.500 = SEK 16.700:-.
Gustav II Adolf. Arboga. 1 Öre klipping 1627. (€4.000) €11.000 = SEK 122.200:-.
Gustav II Adolf. Arboga. 1/2 Öre 1627. Utan band. (€500) €1.600 = SEK 17.800:-.
Kristina. Nyköping. 1/4 Öre 1634. Årtalet nedtill. (€150) €300 = SEK 3.300:-.
Karl XII. Stockholm. 1 Öre SM 1715. (€2.000) €6.000 = SEK 66.700:-.
Adolf Fredrik. 1 Öre SM 1759. Stora sveakronor! (€150) €1.100 = SEK 12.200:-.
Gustav III. Avesta. 5 Kopek (1787). Falsk. (€2.500) €5.500 = SEK 61.100:-.
Gustav IV Adolf. Avesta. 1/4 Skilling 1805. (€50) €200 = SEK 2.200:-.
Gustav IV Adolf. Avesta. 1/12 Skilling 1802. (€50) €170 = SEK 1.900:-.
Silvermedalj: Göteborgs Numismatiska Förening 50 år. (€100) €80 = SEK 900:-.

Lite kuriöst måste man väl säga att det är att ”dussinmynt” som 1/4 Skilling 1805, 1/12 Skilling 1802, 20 Kronor 1878/7 och 10 Kronor 1901 kan betalas med sådana makalösa priser på en dylik kvalitetsauktion. Man kan fråga sig varför? – Fartblind publik? ;o)
Själv försökte jag bl.a. sälja ”SNF:s bröllops-specie 1907” på Tradera i helgen … men 800 kr var tydligen för dyrt. Hos Künker betalade man dock ”utan prut” SEK 2.900:-. ;o)

Angivna priser i € (Euro) är utrop (inom parentes) + klubbat … samt i SEK inkl. 15% provision och 7% tysk moms, efter dagens Forex-kurs (9,03 +15% +7% = 11.11).

På allmän begäran

Tack vare en kommentar här på Myntbloggen.se fick jag i helgen uppdatera mig lite beträffande arabiska årtalsmynt och konsten att slå i Krauses World Coins. Håller man inte på med dessa mynt så ofta blir man lätt lite ringrostig. Av någon anledning har siffrorna 0, 1, 2, 3 och 9 med arabisk-turkiska tecken fastnat – medan jag allt som oftast blandar ihop de övriga. Det är heller inte alltid så enkelt att skilja de osmanska mynten från Turkiet ifrån de som tillhör Egypten. Under helgens sorterande fann jag även att Sudan slog liknande mynt och att man på den grekiska ön Thassos lät kontramarkera turkiska mynt för lokal cirkulation. – Tänk vad man lär sig när man börjar kolla upp saker och ting. – Fler önskemål, tack!  ;o)

Så här skriver Wikipedia om det Osmanska riket:
Osmanska riket var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923. När det var som störst omfattade det stora delar av Mellanöstern, sydöstra Europa och norra Afrika. Rikets stormakt-status befästes genom dess erövring av Konstantinopel år 1453, en händelse som innebar det definitiva slutet på Bysantinska rikets tusenåriga historia.

Kanske finns det fler än jag som behöver repetera de arabiska årtalssiffrorna? Har satt ihop en lite övning för den som är road.
Kan du identifiera siffrorna på översta bilden? Det rör sig om valörer, tillträdesårtal (accession year) och regeringsår (regnal year) – lite huller om buller. Nederst på bilden finns facit … och mynten finns att köpa på eBay och Tradera.  Lycka till!  ;o)

Numismatik, musik & tåg

Inom ”myntsamleriet” finns ju närmast oändligt många samlarområden – och därför är det inte så lätt att veta vad man skall välja ut till auktionssajterna eBay och Tradera. Fyndjägarna brukar tycka att säljarna bör prioritera sällsynta och vackra objekt till lägsta möjliga pris, d.v.s. utrop 1 krona. – Och det kan väl även jag tycka … som köpare. ;o)

         

Det optimala hade väl varit att man kunde lägga ut allt man har, men detta låter sig dessvärre inte göras – i en hast. Så man nödgas ofta göra ett urval. Och denna vecka blev det numismatik, musik och tåg på medaljer. Tre trevliga samlarområden. Det är bara att klicka på bilderna för att komma till respektive auktionsobjekt.

         

Problemet (eller snarare ett av problemen) med Tradera och eBay har blivit att material som inte är väldigt ”mainstream” har fått en tendens att variera något fruktansvärt i pris. Det kan lätt skilja tio gånger i pris från en vecka till en annan. Anledningen till detta har förmodligen med antalet samlare att göra och att skillnaden mellan en och två spekulanter på auktion … kan vara skillnaden mellan succé och fiasko.

          

Så då ställs man inför valet att uteslutande köra med ”säkra kort” (typ svenska mynt som finns i Myntboken) eller försöka erbjuda en varierad palett inom numismatikens mångfasetterade värld – men då med utrop så att man slipper förlora alltför mycket pengar. Eller måste man välja? Nej, naturligtvis inte! En spännande blandning av objekt kan självfallet kombineras med en lika blandad miniprisnivå. Just nu ligger det t.ex. många ”enkronasobjekt i pipelinen” som jag hoppas få ut inom kort.

Har du synpunkter på vilken typ av material vi ”borde” lägga ut på eBay och Tradera, eller söker du kanske något speciellt? … är du självfallet hjärtligt välkommen att höra av dig med ett litet mail – eller en lång önskelista.  – Vi har ett stort (osynligt) lager. ;o)

RÄTT eller FEL …?

Varianter, avvikelser, variationer, diverse defekter, fel- och tillfällighetspräglingar etc. verkar intressera allt fler myntsamlare. Är du road av detta kan jag rekommendera Roland Falkenssons ”Typsamlingssidan”. En tankeväckande sida som ständigt brottas med avgränsningsproblematiken runt mynttyper, undertyper, varianter och variationer.

På sidan om Oskar I:s tredjedels-skillingar i bancoräkning (1/3 Skilling Banco 1844-1855) blev jag t.ex. uppmärksammad på en variant (kallad ”Typ 1G”) med streck istället för prickar över bokstaven Ä i RÄTT (1851), ”som hittades på MISAB 6”. Har inte ”orkat” intressera mig så mycket för textvarianter och bokstavsvariationer av knappologityp, men visst är det roligt när man hittar något nytt.

Och självfallet måste man ju då undersöka sina egna mynt och se om man kan hitta något spännande i lådorna?  – Ja visst!  Den första 1851:an jag ”luppade” hade detta ”streck” … och även den andra … och den tredje … men på den fjärde såg det mera ut som två sammansmälta punkter. Och när man tittar lite närmare så ser man att även de andra är två tätt placerade punkter där mellanrummet är skadat. Samma ”variant” finns för övrigt också på 1848 – och även där ser det ut som ett streck med rundade ändar. Det råder knappast någon tvekan om att det rör sig om en stampskada. Det är alltså INTE frågan om en mynttyp. Naturligtvis inte! Och det är heller ingen variant – utan en variation – en stampklump, helt enkelt.

Tradera ”Mynt & Sedlar”

Håller guld- och silvertackorna på att ta över Tradera ”Mynt & Sedlar”…?  Varför säljs det massor av metaller till höga priser – men väldigt få samlarmynt i samma prisklasser?

Har roat mig med att utforska Traderas sökfunktion och gjorde då bland annat en sökning på sålda objekt (auktion + fast pris) inom kategorin ”Mynt & Sedlar”, sorterade efter fallande pris. Av de femtio dyraste objekten hittade jag endats sju (14%) numismatiska samlarmynt – samtliga svenska och präglade mellan 1562 och 1885. Prisnivåerna låg på mellan 15.600 och 79.100 kr. Det sistnämnda priset noterades för en ”Dala-dukat 1810″ (och betydde att Tradera-säljaren fick drygt 25% mer än säljaren på MISAB 6 i våras). Resterande 43 objekt var guld-, platina- och silvertackor eller s.k. bullion (d.v.s. mynt och medaljer där det ekonomiska värdet = metallvärdet).

Bland de hundra dyraste objekten var andelen samlarmynt lite högre – närmare bestämt 7+21/100 = 28%. Fördelningen mellan svenska och utländska mynt inom denna grupp var 97%-3% (förvånandsvärt lite utländska mynt alltså) och prisintervallet från 9.950 till 79.100 kr. Lite förenklat kan man alltså säga att objekt över 10.000 kr inom kategorin ”Mynt & Sedlar” till drygt 70% utgörs av metallskrot.  – Kanske är det dags att börja se över kategoriindelningen på Tradera Mynt & Sedlar …?

Olofsson & Hoenauer

För tolv år sedan dök det plötsligt upp två olika exemplar av ett mynt som saknas i referenslitteraturen; Erik XIV:s 16 öre klipping 1563 av typ I.  Det var på Spink’s auktion i London år 2000, ”The Karl Gustaf Collection” (Sten Törngren), utrop nr 135 och 137. Inte för att någon myntboksförfattare brydde sig om detta, men ändå.  ;o)   Och så, hösten 2012, dyker det oväntat upp ytterligare två dylika mynt – med endast två månaders mellanrum!  – Ett på eBay och ett på en auktion i Estland (se bild nedan). Det sistnämnda har dessutom valörbeteckning OR – istället för ORE som på övriga ex.

Enligt ”Sveriges mynt 1521-1977” av Ahlström, Almer och Hemmingsson, Stockholm 1976, är typ I endast känd med årtalet 1562, medan samtliga andra årgångar 1563-68 tillhör typ II. Tonkins ”Myntboken 2012” (och tidigare) har uppenbarligen bara plankat SM-boken, men helt missat typindelningen!? Där tas samtliga årgångar upp som ”typ A”, ironiskt nog illustrerade med en åtsida av typ I (1562) och en frånsida av typ II (1564) – en kombination som inte existerar. Varianter som bitecken, korsplacering och ompunsade årtal tas med – men inte typer!? 

ERIK XIV. Stockholm. 16 Öre klipping 1562-1568:

  • Typ I – 1562-63 – Graverade av Erik Olofssson
  • Typ II – 1563-68 – Graverade av Mikael Hoenauer

Det förekommer dessutom en hybrid mellan en åtsida av typ I och en frånsida av typ II med årtalet 1563. Se Strandbergs Mynthandel, Stockholm, jubileumslista 25, nr 419.

Utöver dessa två typer finns ”ett liknande mynt” som är slaget för en helt annan myntherre och därför utgör en egen typ; Hertig Magnus av Östergötland, 16 Öre klipping 1563 (se Håkan Widjestrands artikel i Mynttidningen 3-1995), med samma myntbild som Erik XIV:s 16-öringar ”ala Mikael Hoenauer”, men med årtalet flankerat av kolon istället för punker.

Skiftet på gravörposten vid Stockholms myntverk 1562-63 kan noteras på flera mynt. Först på dalrarna 1562 där det förekommer två tydliga “stiltyper” (Antell 504 och 505/506). Den förstnämnda är graverad av Erik Olofsson och den senare av en från Prag hitkallad gravör vid namn Mikael Hoenauer (Hohenawer). På de lägre valörerna dyker ”gravörskiftet” upp först året därpå; på 16 öre klipping 1563 och 1 mark 1563 – Antell 535 (ej 536-537). Jämför Törngren/Spink nr 131 (åtsidan =MH, frånsidan =EO). Man kan även se det på skillnaderna mellan 1561 och 1563 års ½-ören … i SM-boken märkligt nog inte är upptagna som två olika typer – vilket det naturligtvis är.

Från framtiden till KMK

Idag inleddes fjärde veckan på jobbet för Kungliga Myntkabinettets nya chef, Eva Ramberg. Hon tillträdde tjänsten den 1 oktober 2012 och ersatte då Ian Wiséhn som styrt KMK sedan 1998. Eva Ramberg kommer från Dalarna och har närmast varit chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Dessförinnan har hon jobbat som konservator.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som rör både den utåtriktade verksamheten samt föremål och bevarande. KMK är ett väldigt fint museum med unik specialistkompetens. Jag hoppas kunna förvalta det som är uppbyggt och samtidigt vara drivande i en positiv utveckling, säger Eva Ramberg.

Det skall bli väldigt spännande att följa KMK:s utveckling framöver. Nytt blod och nya idéer är självfallet mycket viktigt för att verksamheten inte skall gå i stå. Nivån, och även omfattningen, av det KMK av idag presenterar på webben är t.ex. alldeles för dåligt. Det fantastiska material som den nationella myntsamlingen innehåller förtjänar faktiskt betydligt bättre än så här. Man måste kunna nå ut till många fler – och det gör man via internet!  – Vilken man borde insett för länge sedan. Uppsala Universitets Myntkabinett är t.ex. (sedan länge!) ett föredöme vad gäller att fotografera och publicera sina samlingar. Här har KMK mycket att lära.

På Myntkabinettets sida om ”Sveriges Mynt” kan man bl.a. läsa rena faktafel, som exv. De första kopparmynten präglades i Nyköping år 1624 *, men även en del annat som inte är speciellt välformulerat (år 1066 präglades t.ex. inga mynt alls i Sverige).
*  Nix!  Det skedde i Säter i Dalarna under myntmästaren Gillis Coyet d.y. De första kopparmynt i Nyköping tillkom året därpå under ledning av myntmästaren Hans Kroll.

Men när vi nu fått en ”dalkulla” som ny chef för KMK kommer det säker inte dröja länge förrän dylika fadäser plockas bort och ersätts av korrekta fakta, intresseväckande artiklar och mynt- och medaljbilder i massor!  – Varför inte starta en blogg!?  ;o))

Arbogaklipping på Tradera

Arboga-klippingen 1627 som såldes på SNF:s Myntauktioner i Sverige (MISAB) i september bytte åter ägare på Tradera idag. I september klubbades den för minimipriset, 10.000 kr, vilket betyder att köparen fick betala 11.875 kr, medan säljaren fick ett netto på 8.500 kr. Mynthandlaren som köpte på MISAB 7 sålde nu den vidare till en samlare av Arbogiana. Priset blev denna gång 15.655 kr vilket alltså är vad köparen får betala. Handlaren klarar sig undan med en hundralapp i provision till Tradera och gör följaktligen en vinst på knappt 3.700 kr. Skillnaden mellan MISAB-säljarens netto och dagens Tradera-notering är emellertid hela 7.155 kr!  Den här gången var alltså Tradera en betydligt bättre försäljningskanal.

Samlande eller hamstrande?

Upsala Nya Tidning (UNT, liberal) skriver idag om ”Samlandets vidriga baksida” med anledning av att utställningen ”The Collector – Samlandets drivkraft” har premiär på lördag på Uppsala Konstmuseum (och pågår t.o.m. den 25 november).

Rutinerade myntsamlare vet ju att det är en väldigt skillnad mellan ”en myntsamling” och ”en samling mynt”. I Sverige har vi dock en generell tendens att inte skilja mellan samlande och hamstrande. På engelska skiljer man däremot mellan collectors / collecting och hoarders / hoarding … samt naturligtvis sjudomen compulsive hoarding.

Att odla sitt samlande genom kunskapssökande och systematisering har med kultur och vetenskap att göra. Att hamstra bensin, mat, silver & guld etc. har med ekonomi att göra. Men att hamstra skräp (något som t.o.m. blivit TV-serie!? – till skillnad från kultur-yttringen myntsamlande) har däremot med sjukdom och psykisk ohälsa att göra.

Naturligtvis finns det många olika nyanser även av myntsamlande.   En del samlare är uteslutande intresserade av myntens historia – och/eller konstnärliga värden. Andra ser det mera som en investering – och/eller bara en rent allmänt trevlig hobby. En del är ute efter att hitta detaljer, felaktigheter och varianter som tidigare inte noterats. Andra strävar efter att bygga upp kompletta samlingar av allt – eller en speciellt avgränsad del av numismatiken. Varje samlare har med andra ord sina egna ingångar till hobbyn – som kan vara hur enkel/billig eller komplicerad/kostsam som helst. Intresse och plånbok är ofta det som styr valet av samlarområde. Och antalet numismatiska samlarområden är förmodligen nästan lika många som antalet mynt- & medaljsamlare. Dessutom kommer det till nya innovativa områden hela tiden.  – Ni anar inte vad folk kan hitta på.  ;o)