Svenskt sommarväder = numismatik!

Vad gör man när termometern har allt sjå i världen att passera 10 grader och regn- & hagelskurarna överskuggar det lilla solsken som då och då yppar sig? ”Den svenska sommaren” är i sanning kort, men som tur är finns ju numismatiken för några av oss.

20160811_154352_1024s

Varje gång ett spännande nyförvärv landar i brevlådan, börjar en ny upptäcktsresa. Det gäller att ”konsultera” de som kan veta något; minnet, den numismatiska litteraturen och numera även Google. I detta fall var en försäljning på Bonde-auktion nr 2, 2008 i ganska färskt minne, så det blev till att börja där. Jodå, den ridande Gustav Adolf i dimman avbildas som nr 7090 i Künker/Nordlinds katalog. Men detta exemplar skiljer sig från det ovan illustrerade genom att frånsidan, förutom Vasen, har en inskription: ”GESTIS INSIGNIA CONDECORAVIT”. Tack vare Google hittar jag dessutom översättningen till svenska: ”Genom sina bedrifter har han hedrat ättens vapen”.

DSCN3496-97_1024s

Fram med Bror Emil Hildebrands referensverk; ”Sveriges och svenska kungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer del I-II, Stockholm 1874-75″. Mycket riktigt, min medalj har nr 234 i Hildebrand och Bondes dito nr 235. Av Hildebrand framgår också att det, förutom Bondes tennexemplar, finns ett ”originalexemplar” i silver av nr 235 samt ett försilvrat bronsexemplar av nr 234 i Kungliga Myntkabinettets samlingar.

Med hänvisning till Carl Reinhold Berch (”Beskrifning öfwer swenska mynt och Kongl. Skåde-penningar. Uppsala 1773″) anger Hildebrand under nr 234 att frånsidan till denna medalj, den med Vasen, är modellerad av ingen mindre än mästergravören Johan Carl Hedlinger (1691-1771). Hildebrand skriver: ”Gjuten af J. C. Hedlinger, som modellerat frånsidan, att förenas med frånsidan af den föregående.” Som föregående nummer tar Bror Emil upp en medalj som för mig framstår som en hybrid (av två åtsidor). Hildebrand verkar ha missat att åtsidan till Hild. 233 är identisk med Hild. 18. Den senare, ett tyskt arbete från 1630, har ursprungligen en frånsida med ett upprest lejon hållandes en bok (bibeln) och ett svärd, på marken en strålkrona samt två säckar med penningar. Omskriften lyder: PRIVATA RELINQVO PVBLICA DEFENDO = ”Jag lämnar det egna och försvarar det allmänna” och hyllar religionens försvarare. Diametern är Ø 49 mm, medan Hedlinger-medaljen mäter Ø 51 mm. Det förekommer även moderna kopior av Hild. 18.

GIIA_Hild_18-233-234-235_1024

Bilden ovan visar Hildebrand nr 18 (gjuten i guld och eftergraverad, 43,56 gram – 12 dukater), samt nr 233, 234 och 235 (alla tre i guld- eller bronsbemålat tenn). Notera att Hild. 18 uppenbarligen tillkommit under konungens levnad (1630), medan ”frånsidan” till Hild. 233, med konungen ridande i dimman, verkar vara postum (”konungens minne”).

Min nyinköpta medalj finns även upptagen i Felder (nr 36), tyvärr utan avbildning, och där dateras den till ca 1720. Den skulle alltså vara 90 år yngre än Hild. 18. Carl Reinhold Berch (se bild 1) skriver år 1773 (sidan 94, nr 37, noten) följande: ”Medailleuren Hedlinger kom at få ett aftryck, allenast af reversen; och modellerade i stället för hufwud, en Wase.”  Frågan är om Berch hade ”inside information” eller om han missuppfattat medaljens tillkomsthistoria p.g.a. att han 1773 känt till ”den äldre medaljen”, Hild. 233, och därmed dragit slutsatsen att den måste vara från 1600-talet? (äldre än 1720). Om vi istället antar att hybriden med ”två åtsidor” (endast känd som gjuten i oädel metall) är tillkommen efter 1720 … då är det sannolikt Hedlinger själv som gjort BÅDA sidor till Hildebrand 234/235. Den förra kanske som ett förarbete till den senare? ”Originalexemplaret” (som Bror Emil uttrycker det) i silver, skulle i så fall vara det enda kända av den färdiga medaljen – ett unikat. – Eller kan månne motivet med den ridande kungen vara hämtat från något annat än en medalj? – Typ en liten vacker silverdosa från exv. Augsburg …? Vem vet?

Semestertider …

När solen skiner och det är semestertider blir det dessvärre inte mycket bloggat. Och kanske inte så mycket mynt, medaljer eller övrig numismatik heller, om sanningen skall fram. Men är man på resa i vårt avlånga land är det givetvis tradition att stanna till så fort det finns minsta misstanke om ”antikviteter och loppisfynd”. I år blev det t.ex. en liten tur genom Småland till Öland – och tillbaka igen.

20160719_eketorp1

Förutom besök hos goda vänner och sedvanligt stopp i glasriket, blev det naturligtvis ett och annan stopp för historiska sevärdheter och loppisar/antikaffärer. Mest minnesvärt var fornborgen Eketorp på södra Öland och Kalmar slott. Båda rekommenderas varmt.

20160720_kalmar_slott1

Efter att ha återuppväckt ett gammalt intresse – i numismatikens periferi – nämligen gamla mått och vikter, har detta blivit lite av ett nytt samlarområde. Både spännande och lärorikt, jag lovar! Och är man på loppisrunda i Småland får man kanske räkna med att fylla bagaget med diverse fynd? För vem kan motstå ”småländska prislappar”…!? ;)

20160721_fynd

Drottning Margareta Leijonhufvud

Margareta Eriksdotter, Leijonhufvud (1516-1551), Gustav Vasas andra gemål och drottning av Sverige 1536-1551. I år är det 500 år sedan hon föddes och idag avtäcktes hennes bronsbyst av prinsessan Desirèe, friherrinnan Silfverschiöld, i Gräfsnäs slottspark. Bättre än så kan man väl inte fira Sveriges nationaldag.

Vi har satt ihop ett litet bildgalleri på vår FaceBook-sida. Håll till godo!

2IMG_8314a

Margareta var dotter till Erik Abrahamsson d.ä. (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). Hon växte upp på Loholmen tillsammans med sina syskon Abraham, Birgitta, Anna, Sten och Märta. Margareta var endast fyra år när hennes far halshöggs på Stortorget i Stockholm under Stockholms blodbad 1520.

Den 1 oktober 1536 gifte sig Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) med Gustav Eriksson (Vasa) i Uppsala domkyrka. Lilla Margareta (endast 155 cm lång) var då 20 år gammal, medan kung Gustav var 40 år. Det sägs att Gustav fick syn på den sköna Margareta vid ett besök på Loholms slott (på den lilla ön Loholmen i sjön Anten, vid Gräfsnäs utanför Alingsås), men att hon blev så rädd för kungen att hon gömde sig i en kista på vinden.

Så här har hon beskrivits:  - ”Hennes ansikte voro utmärkt skönt, om än något magert och blekt, håret långt och ljust, ögonen blå och milda men allvarliga, näsan hög och välbildad, munnen liten och fin, hakan kluven. Godhet och förstånd, mildhet och majestät visade sig i hennes blick, tal och hela väsen, och vem som helst, som såg den sköna fröken Margareta, kände den varmaste tillgivenhet för henne. Dessutom var hon ett för husliga värv synnerligen väluppfostrat och dugligt fruntimmer”.

Under tretton års tid kom hon att föda sin make tio barn, varav två (den äldste och den yngste) så småningom kom att bli kungar; Johan III (1568-1592) och Karl IX (1599-1611). De övriga barnen var: Katarina (1539-1610), Cecilia (1540-1627), Magnus, hertig av Östergötland (1542-1595), två söner döda unga, Anna (1545-1610), Sofia (1547-1611) och Elisabet (1549-1597). Många av Europas kungahus har Margareta Leijonhufvud som stammoder, eftersom flera av hennes barn gifte in sig i olika kungasläkter.

IMG_8329a

Initiativtagare till Margareta-bysten är en annan Margareta, nämligen Anna Margaretha Alströmer, mera känd som AM Alströmer. Jodå, hon är släkt med självaste ”ur-alingsåsaren”, Jonas Alströmer (1685-1761). Under invigningsceremonin fick vi bland annat veta att detta var en (22 år!) gammal dröm som gick i uppfyllelse.

Skulptrören bakom verket är Britt-Marie Jern (född i Åmål 1950). Britt-Marie Jern utbildade sig på Hovedskous målarskola i Göteborg 1971-74 och på Valands konsthögskola i Göteborg 1974-79. Han hade sin första separatutställning på Galleri Aveny i Göteborg 1986. Hon arbetar som konstlärare vid Stenebyskolan i Dals-Långed.

Personligen tycker jag att såväl idé som utförande av Margareta-bysten i Gräfsnäs slottspark är alldeles lysande! Stort GRATTIS, tjejer! :)

Serafimer-, Svärds- & Nordstjärneorden

Bror Emil Hildebrand 1875: - ”Konungen stiftar Serafimer, Svärds och Nordstjerne ordnarne den 23 Februari 1748, hvarefter första dubbningen skedde samma år på Konungens 73:dje födelsedag den 17 April, som förklarades vara dessa ordnars instiftelsedag”. Som nr 68, 70 och 71 tar Hildebrand upp dessa tre medaljer:

1748_ordensrmedaljer2_1200

Samtliga är graverade av Hedlingers främste lärjunge, Daniel Fehrman. Alla tre medaljerna finns med två något varierande åtsidor – med och utan gravörsignatur (DF-monogram). Den signerade stampen känns lätt igen genom hårlocken vid armavskärningen.

1748_ordensrmedaljer1_1200

Den sistnämnda åtsidesstampen kom för övrigt att användas till Fredrik I:s 1/4-riksdalrar 1750 (SM 106). Men Hildebrand nämner också (under nr 68a) att man till samtliga dessa ordensmedaljer, en kort tid använt en åtsida med ett porträtt som saknar ordensband över harnesket. - ”Denna åtsida begagnades någon kort tid, både till denna minnespenning och till n. 70 och 71; men blev snart förkastad, emedan man ansåg ordensbandet böra finnas på Konungens bild”. Har inte lyckats hitta någon medalj med denna åtsida … men eftersom Hildebrand meddelar att den skall ha Daniel Fehrmans gravörsignatur (DF-monogram), skulle man kanske kunna gissa på en åtsida som även använts till Fredrik I:s Serafimer-kvartsriksdaler 1748 – om än sparsamt.

1748_koppar_antikoren_auk8_1200

Jubileumskvartsriksdalern 1748 med anledning av Serafimerordens instiftande förekommer nämligen med två olika åtsidesstampar; dels (den vanliga) med 1736 års åtsida (SM Typ IIIA), dels med ”1748 års” dito (SM Typ IIIB). Ovan ett sällsynt kopparavslag av den sistnämnda (Antikören auktion 8, 1989, nr 349). Roland Falkensson noterar endast fem kända exemplar av denna (kopparavslaget oräknat).

portratt_1736-1748-1750

Tror det var Lars O. Lagerqvist som sa det en gång … ”det skadar inte att veta lite om både mynt och medaljer”… för många gånger är det en hårfin skiljelinje dem emellan.

  1. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1748 med 1736 års åtsida. SM 105a.
  2. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1748 med 1748 års åtsida. Kopparavslag. SM 105c-var.
  3. Fredrik I. Signerad åtsida till Serafimer-, Svärds- & Nordstjärne-medaljerna.
  4. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1750. SM 106. Med samma åtsida som de osignerade Serafimer-, Svärds- & Nordstjärne-medaljerna 1748. Hild. 68, 70 och 71.

Sköna maj, välkommen!

Sköna maj, välkommen, till vår bygd igen! – Valborg! – Konungens 70:e födelsedag!

George Washington 1789, Louisianaköpet 1803, Chalmerscortégen 1910,  Hitlers självmord 1945, Saigons fall 1975, Hylands sista hörna 1983 … tja, vad skall man skriva om en dag som denna …? Lördagen den 30 april 2016 ….?

Nja, jag tror jag bjuder på några fina Gustav Adolf-kreuzrar istället. Fotograferade av undertecknad under Myntmötet i Avesta 1994. Mynten finns i Avesta Myntmuseum.

1632_kreuzer_avesta2a_12001632_kreuzer_avesta2b_1200
1632_kreuzer_avesta3a_1200
1632_kreuzer_avesta3b_12001632_kreuzer_avesta1a_12001632_kreuzer_avesta1b_1200Samtliga avbildade graverade av Petter Mickelsson och valsverkspräglade vid Markus Kocks myntverk i Säter 1632. För den som vill fördjupa sig i detta rekommenderas exv. Antikören Lagerkatalog 20, 1990, Mynttidningen 5/6-1994Mynttidningen 4-1996, Castenhags variantlista samt Antikörens FaceBook-sida.

Trevlig Valborg! – Och stort GRATTIS på 70-årsdagen, Kungen!

Myntmässa på lördag!

2014-03-29s

Ni glömmer väl inte GNF:s myntmässa på lördag? Någon större marknadsförings-kampanj på hemsidan har vi inte sett till, men man får väl hoppas att de numismatiskt intresserade hittar dit ändå. Annonsering i dagspressen är utlovad … och förhoppningsvis är djungeltelegrafen påslagen. Så här skriver GNF på sin webbsida:

”2/4 GNF Myntmässa Dahlheimers Hus Slottsskogsgatan 12 Göteborg”

Någon utställarförteckning har inte heller setts till, men ANTIKÖREN är i alla fall med. ;)
Bilden ovan är från GNF-mässan 2014 … som var betydligt livligare än 2015 … då följande utställare fanns på plats: http://myntbloggen.se/2015/03/23/myntmassa-pa-lordag/

OBS! Ny lokal – Dahlheimers hus (länk till karta). Tid: 11.00-15.00 (enl. hemsidan 11-16?).

FriMynt 2016 – Helsingborg 23 april

antikoren_35ar_400I år firar ANTIKÖREN 35 år i mynt- och antikbranschen! Det känns overkligt att tiden gått så fort. Tycker inte det är länge sedan man gjorde sina första trevande försök att förstå sig på det här med ”myntsamlariet”… men det är 45 år sedan! Wow! Undertecknad började samla mynt 1971 och tio år senare togs steget från myntsamlare till handlare. ANTIKÖREN Mynt & Antikt öppnade butiken på Stureplatsen i Göteborg sommaren 1981. Sedan dess har det blivit lagerlistor, mässdeltagande, utställningar, internationella myntauktioner, egna mässarrangemang, småskrifter, mynttidningar, internetauktioner etc. Man kan nog lugnt säga att man prövat på det mesta i myntbranschen och erfarenheterna man samlat på sig är på sätt och vis ovärderliga. – ”Kunskap är inte tungt att bära”.

frimynt_lokalen_2016_800

Nu är februari månad redan avklarad och i morgon tar vi nya tag med mars. Vi har nyligen registrerat ”en butik” på auktionssajten Tradera och håller just nu på att förbereda spännande material för denna. Sedan är april månad inte långt borta och då har vi först ”ett litet genrep” med Göteborgs-mässan den 2 april (se föregående blogginlägg nedan) och sedan årets höjdpunkt; FriMynt i Helsingborg, lördagen den 23 april. ANTIKÖREN har tre bord även i år och du hittar oss vid entrén till höger. Hjärtligen välkomna!

Du hänger väl med och följer oss på vår FaceBook-sida! Uppdateringar, länkar och lästips etc. så gott som dagligen!

facebook_banner_569

Myntmässor 2016

Igår landade inbjudan till 2016 års myntmässa i Göteborg i brevlådan. Arrangör är som vanligt Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) och datumet att notera är; Lördagen den 2 april 2016 (kl. 11.00-15.00). I år hålls mässan i nya större, ljusare och luftigare lokaler, nämligen i Dalheimers Hus i Majorna (Slottskogsgatan 12, 414 53 Göteborg). ANTIKÖREN kommer givetvis att delta.

DSCN0063b_300sKan du inte hålla dig ända till april, är du välkommen till Sigtuna Myntklubbs myntmässa i Forums lokaler i Märsta (Stockholmsvägen 25, 195 34 Märsta) redan nu på lördag! Lördagen den 30 januari 2016 (kl. 10.00-15.00). Detta är en av de många ”klubbmässor” som blommat upp på sistone. En ny företeelse som även återfinns i Norrköping, Göteborg och Borlänge m.fl. (Den sistnämnda lär enligt obekräftade uppgifter gå av stapeln lördagen den 16 april 2016, men vi har ännu inte sett till någon inbjudan eller annons). Enligt bloggkollegor skall Sigtuna-mässa vara den bästa av dessa. För ANTIKÖREN blir det premiär, så vi får återkomma med intryck och betygsättning om någon vecka. Förutom en lång rad samlare deltar bl.a. följande handlare på Sigtuna-mässan 2016:

  • Abaxa, Norrköping (Rune Rydberg)
  • Antikören KB, Alingsås (Ulf Ottosson)
  • Esplanadens Mynt & Vykort, Höje (Ritva Ulveback)
  • Hamrin & Svahn AB, Grödinge (Christian Hamrin)
  • Mitqal Coins, Vårby (Klas Johansson)
  • Myntauktioner i Sverige AB, Älmhult (Dan Carlberg)
  • Pecunia MM HB, Lund (Göran Mattsson)
  • Ticalen Mynthandel, Göteborg (Stefan Jonasson)
  • Wijk Antik AB, Skyttorp (Magnus Wijk)

Årets höjdpunkt lär väl ändå bli FriMynt i Helsingborg, Lördagen den 23 april 2016. Detta blir den 42:a internationella mynt- och frimärksmässan och platsen är som vanligt Idrottens Hus i Helsingborg. ANTIKÖREN var på plats för första gången redan 1982 och sedan dess har vi inte missat speciellt många år. Ni hittar oss vid entrén. Välkomna!

frimynt_samlare_mynt_medaljer_sedlar_ovrigt_mynttidningen_1200