Serafimer-, Svärds- & Nordstjärneorden

Bror Emil Hildebrand 1875: - ”Konungen stiftar Serafimer, Svärds och Nordstjerne ordnarne den 23 Februari 1748, hvarefter första dubbningen skedde samma år på Konungens 73:dje födelsedag den 17 April, som förklarades vara dessa ordnars instiftelsedag”. Som nr 68, 70 och 71 tar Hildebrand upp dessa tre medaljer:

1748_ordensrmedaljer2_1200

Samtliga är graverade av Hedlingers främste lärjunge, Daniel Fehrman. Alla tre medaljerna finns med två något varierande åtsidor – med och utan gravörsignatur (DF-monogram). Den signerade stampen känns lätt igen genom hårlocken vid armavskärningen.

1748_ordensrmedaljer1_1200

Den sistnämnda åtsidesstampen kom för övrigt att användas till Fredrik I:s 1/4-riksdalrar 1750 (SM 106). Men Hildebrand nämner också (under nr 68a) att man till samtliga dessa ordensmedaljer, en kort tid använt en åtsida med ett porträtt som saknar ordensband över harnesket. - ”Denna åtsida begagnades någon kort tid, både till denna minnespenning och till n. 70 och 71; men blev snart förkastad, emedan man ansåg ordensbandet böra finnas på Konungens bild”. Har inte lyckats hitta någon medalj med denna åtsida … men eftersom Hildebrand meddelar att den skall ha Daniel Fehrmans gravörsignatur (DF-monogram), skulle man kanske kunna gissa på en åtsida som även använts till Fredrik I:s Serafimer-kvartsriksdaler 1748 – om än sparsamt.

1748_koppar_antikoren_auk8_1200

Jubileumskvartsriksdalern 1748 med anledning av Serafimerordens instiftande förekommer nämligen med två olika åtsidesstampar; dels (den vanliga) med 1736 års åtsida (SM Typ IIIA), dels med ”1748 års” dito (SM Typ IIIB). Ovan ett sällsynt kopparavslag av den sistnämnda (Antikören auktion 8, 1989, nr 349). Roland Falkensson noterar endast fem kända exemplar av denna (kopparavslaget oräknat).

portratt_1736-1748-1750

Tror det var Lars O. Lagerqvist som sa det en gång … ”det skadar inte att veta lite om både mynt och medaljer”… för många gånger är det en hårfin skiljelinje dem emellan.

  1. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1748 med 1736 års åtsida. SM 105a.
  2. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1748 med 1748 års åtsida. Kopparavslag. SM 105c-var.
  3. Fredrik I. Signerad åtsida till Serafimer-, Svärds- & Nordstjärne-medaljerna.
  4. Fredrik I. 1/4 Riksdaler 1750. SM 106. Med samma åtsida som de osignerade Serafimer-, Svärds- & Nordstjärne-medaljerna 1748. Hild. 68, 70 och 71.

Sköna maj, välkommen!

Sköna maj, välkommen, till vår bygd igen! – Valborg! – Konungens 70:e födelsedag!

George Washington 1789, Louisianaköpet 1803, Chalmerscortégen 1910,  Hitlers självmord 1945, Saigons fall 1975, Hylands sista hörna 1983 … tja, vad skall man skriva om en dag som denna …? Lördagen den 30 april 2016 ….?

Nja, jag tror jag bjuder på några fina Gustav Adolf-kreuzrar istället. Fotograferade av undertecknad under Myntmötet i Avesta 1994. Mynten finns i Avesta Myntmuseum.

1632_kreuzer_avesta2a_12001632_kreuzer_avesta2b_1200
1632_kreuzer_avesta3a_1200
1632_kreuzer_avesta3b_12001632_kreuzer_avesta1a_12001632_kreuzer_avesta1b_1200Samtliga avbildade graverade av Petter Mickelsson och valsverkspräglade vid Markus Kocks myntverk i Säter 1632. För den som vill fördjupa sig i detta rekommenderas exv. Antikören Lagerkatalog 20, 1990, Mynttidningen 5/6-1994Mynttidningen 4-1996, Castenhags variantlista samt Antikörens FaceBook-sida.

Trevlig Valborg! – Och stort GRATTIS på 70-årsdagen, Kungen!

Myntmässa på lördag!

2014-03-29s

Ni glömmer väl inte GNF:s myntmässa på lördag? Någon större marknadsförings-kampanj på hemsidan har vi inte sett till, men man får väl hoppas att de numismatiskt intresserade hittar dit ändå. Annonsering i dagspressen är utlovad … och förhoppningsvis är djungeltelegrafen påslagen. Så här skriver GNF på sin webbsida:

”2/4 GNF Myntmässa Dahlheimers Hus Slottsskogsgatan 12 Göteborg”

Någon utställarförteckning har inte heller setts till, men ANTIKÖREN är i alla fall med. ;)
Bilden ovan är från GNF-mässan 2014 … som var betydligt livligare än 2015 … då följande utställare fanns på plats: http://myntbloggen.se/2015/03/23/myntmassa-pa-lordag/

OBS! Ny lokal – Dahlheimers hus (länk till karta). Tid: 11.00-15.00 (enl. hemsidan 11-16?).

FriMynt 2016 – Helsingborg 23 april

antikoren_35ar_400I år firar ANTIKÖREN 35 år i mynt- och antikbranschen! Det känns overkligt att tiden gått så fort. Tycker inte det är länge sedan man gjorde sina första trevande försök att förstå sig på det här med ”myntsamlariet”… men det är 45 år sedan! Wow! Undertecknad började samla mynt 1971 och tio år senare togs steget från myntsamlare till handlare. ANTIKÖREN Mynt & Antikt öppnade butiken på Stureplatsen i Göteborg sommaren 1981. Sedan dess har det blivit lagerlistor, mässdeltagande, utställningar, internationella myntauktioner, egna mässarrangemang, småskrifter, mynttidningar, internetauktioner etc. Man kan nog lugnt säga att man prövat på det mesta i myntbranschen och erfarenheterna man samlat på sig är på sätt och vis ovärderliga. – ”Kunskap är inte tungt att bära”.

frimynt_lokalen_2016_800

Nu är februari månad redan avklarad och i morgon tar vi nya tag med mars. Vi har nyligen registrerat ”en butik” på auktionssajten Tradera och håller just nu på att förbereda spännande material för denna. Sedan är april månad inte långt borta och då har vi först ”ett litet genrep” med Göteborgs-mässan den 2 april (se föregående blogginlägg nedan) och sedan årets höjdpunkt; FriMynt i Helsingborg, lördagen den 23 april. ANTIKÖREN har tre bord även i år och du hittar oss vid entrén till höger. Hjärtligen välkomna!

Du hänger väl med och följer oss på vår FaceBook-sida! Uppdateringar, länkar och lästips etc. så gott som dagligen!

facebook_banner_569

Myntmässor 2016

Igår landade inbjudan till 2016 års myntmässa i Göteborg i brevlådan. Arrangör är som vanligt Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) och datumet att notera är; Lördagen den 2 april 2016 (kl. 11.00-15.00). I år hålls mässan i nya större, ljusare och luftigare lokaler, nämligen i Dalheimers Hus i Majorna (Slottskogsgatan 12, 414 53 Göteborg). ANTIKÖREN kommer givetvis att delta.

DSCN0063b_300sKan du inte hålla dig ända till april, är du välkommen till Sigtuna Myntklubbs myntmässa i Forums lokaler i Märsta (Stockholmsvägen 25, 195 34 Märsta) redan nu på lördag! Lördagen den 30 januari 2016 (kl. 10.00-15.00). Detta är en av de många ”klubbmässor” som blommat upp på sistone. En ny företeelse som även återfinns i Norrköping, Göteborg och Borlänge m.fl. (Den sistnämnda lär enligt obekräftade uppgifter gå av stapeln lördagen den 16 april 2016, men vi har ännu inte sett till någon inbjudan eller annons). Enligt bloggkollegor skall Sigtuna-mässa vara den bästa av dessa. För ANTIKÖREN blir det premiär, så vi får återkomma med intryck och betygsättning om någon vecka. Förutom en lång rad samlare deltar bl.a. följande handlare på Sigtuna-mässan 2016:

  • Abaxa, Norrköping (Rune Rydberg)
  • Antikören KB, Alingsås (Ulf Ottosson)
  • Esplanadens Mynt & Vykort, Höje (Ritva Ulveback)
  • Hamrin & Svahn AB, Grödinge (Christian Hamrin)
  • Mitqal Coins, Vårby (Klas Johansson)
  • Myntauktioner i Sverige AB, Älmhult (Dan Carlberg)
  • Pecunia MM HB, Lund (Göran Mattsson)
  • Ticalen Mynthandel, Göteborg (Stefan Jonasson)
  • Wijk Antik AB, Skyttorp (Magnus Wijk)

Årets höjdpunkt lär väl ändå bli FriMynt i Helsingborg, Lördagen den 23 april 2016. Detta blir den 42:a internationella mynt- och frimärksmässan och platsen är som vanligt Idrottens Hus i Helsingborg. ANTIKÖREN var på plats för första gången redan 1982 och sedan dess har vi inte missat speciellt många år. Ni hittar oss vid entrén. Välkomna!

frimynt_samlare_mynt_medaljer_sedlar_ovrigt_mynttidningen_1200

Vart tog september vägen …?

September … heter ju egentligen Petra Marklund … och eftersom det är så länge sedan Lund började slå mynt … tänkte jag istället blogga lite om mark … ;)

Närmare bestämt de berömda s.k. ”Sturemarkerna 1512″.

02a

Sturemark 1512 – typ I, II och III.  De tio kända exemplaren (varav ett är präglat i guld och finns i Dresdens myntkabinett) väger enligt nedan:

Typ I – 875/1000 Silver, Ø ca 35 mm – Frånsidesstamp A
13,56 gram – Privat ägo (Ex. Bonde, Ericsbergs slott)
25,51 gram – Privat ägo (Ex. Vogel, Ekström, Algård, Schmitz, Lund)
30,87 gram – Kungliga myntkabinettet, Stockholm (Ex. Riksbanken)
[17,67 gram – Bild i LL-1970 = enl. uppg. en avgjutning – i silver?]
[44,79 gram – Omnämnd av Thordeman 1936 = Galvano? i två delar]

Typ I – 875/1000 Silver, Ø ca 35 mm – Frånsidesstamp B
[23,27 gram – KMK. (Varit infattad och förgylld, lödspår).] *
28,86 gram – Privat ägo (Ex. Bank Leu, Partin & Co, Hagander)
[31,61 gram – Guld! – Dresdens myntkabinett. Bild: NNÅ 1970.]

Typ II – 875/1000 Silver, Ø ca 31 mm
14,05 gram – Eremitaget, S:t Petersburg
18,21 gram – Kungliga myntkabinettet, Stockholm
23,99 gram – Finlands Nationalmuseum (Ex. Stiernstedt, Antell)
[Okänd vikt – Omnämnd i NM XL = Blyavgjutning av Eremitagets ex.]

Typ III – 960/1000 Silver, Ø ca 35 mm
16,34 gram – Unik! – Kungliga myntkabinettet, Stockholm

Exemplar som beskrivs med kursiv stil = icke samtida (KMK).

1512_stormynt

Uppgifterna om silverhalten varierar. Från att ”de verkar som de flesta är 14-lödiga” (d.v.s. 14/16-delar silver = 875/1000), till att de skulle vara drygt 15-lödiga (ca 950/1000 silver).

Om vi antar att nedanstående privatägda exemplar är 14-lödiga skulle valörerna på dessa kunna vara (Finvikt enl. MO 1512A inom parentes):

3/4 Mark Lybsk 1512, 13,56 gram = 11,86 g fint (MO 12,65 g)
1-1/3 Mark Lybsk 1512, 25,51 gram = 22,32 g fint (MO 22,49 g)
1-1/2 Mark Lybsk 1512, 28,86 gram = 25,25 g fint (MO 25,30 g)

Nya uppgifter ang. silverhalten ger vid handen att Lagerqvist typ I och II är 14-lödiga. Tre testade ex. har snitthalten 876/1000 (.885/.875/.868). Det unika typ III-exemplaret innehåller 960/1000 silver (vilket motsvarar 15-1/3-lödigt silver 958/1000). LL-typ III är därmed förmodligen den äldsta typen, följd av LL-typ I med mantel och bård, som i sin tur följs av LL-typ II av mindre diameter och utan bård.

* KMK:s andra exemplar av typ I (23,27 gram) har analyserats till 923/1000, men bör exkluderas i diskussioner ang. vikt och halt, då det har varit infattat och förgyllt samt har tydliga lödspår. Analyserad halt kan helt enkelt vara ”sterling-lod” från lödningen – och inte från myntet.

tjockmynt_300

Med örtugsstampar av 1512 slogs även s.k. ”tjockmynt” med en vikt av hela 34 gram! (två kända ex. väger 33,66 resp. 34,28 gram – d.v.s. 33,97 gram +/- 0,9%). Örtugens normala vikt är ca 1,4 gram och halten 500/1000 silver (8-lödiga).

1 Mark = 8 Öre = 24 Örtugar = 192 Penningar

Om dessa tjockmynt antas vara 8-lödiga skulle det alltså kunna röra sig om ”1 Mark Örtugar 1512″ (34 gram / 24 stycken = 1,42 gram/st.) med en finvikt av ca 17 gram. (Jämför Lübecks myntordning 1512A).

1512_men_kors_da_200

Stilmässigt är alla tre Sturemarkstyperna sammankopplade, inte bara med Bremen 1511 och Husum 1514, utan även med a) 1512 års örtug (inklusive tjockmynten) och b) med flertalet av Stockholms-fyrkarna U.år (= före 1515). Några sällsynta stilhybrider finns och dessa är lika utmärkta exempel på skiljaktig gravörstil – som förstnämnda är exempel på identisk gravörstil. Notera bokstävernas form och uppbyggnad (speciellt C-D-E, I-E-H-N-R, L-M-T, O, S, V-W och X).

Den som först noterade detta med gravörstil (punsidentiska detaljer) var mynthandlaren T. G. Appelgren (NM XXIII, 1923). Han kunde därmed avfärda den av Hildebrand upptagna stormyntstypen med S – S i åtsidans fält (Hild. 732) som ett falsarium. Appelgren hade i högsta grad den stilkänsla som Hildebrand och många andra saknade.

Myntordningarna för Hansastaden Lübeck ger vid handen att den Lybska Marken fr.o.m. 1504 skulle utmyntas i 15-lödigt silver till ett antal av 13-15/16 (13,9375) stycken på en Kölnsk viktmark (233,856 gram). Detta ger en bruttovikt per mark på 16,79 gram. Under 1506 varierar utmyntningsgrunden mellan 11 och 12 mark per Kölnsk viktmark, d.v.s. från 21,26 gram till 19,49 gram, samtidigt som halten sänks till 14½ lod. Under 1512 sänks vikten ytterligare, nu till 17,99 gram. Halten var först 15/16, sedan 14½/16. År 1515 återgår vikten till 19,49 gram, 14½-lödigt silver.

Under år 1512 devalverades alltså den Lybska Marken i två omgångar med totalt närmare 10%. Från bruttovikten 19,49 gram till 17,99 gram.

1504 – 16,79 gram – (15 lod) 937/1000 silver = 15,73 gram fint
1506A – 21,26 gram – (14½ lod) 906/1000 silver = 19,26 gram fint
1506B – 19,49 gram – (14½ lod) 906/1000 silver = 17,66 gram fint
1512A – 17,99 gram – (15 lod) 937/1000 silver = 16,87 gram fint
1512B – 17,99 gram – (14½ lod) 906/1000 silver = 16,30 gram fint

Detta betyder att vi just under detta år har TRE olika myntordningar att ta hänsyn till. Om man utgår ifrån att Sturemarkerna 1512 är slagna efter denna Hansa-förebild (Lübecks myntordningar) skulle tänkbara valörer och bruttovikter kunna vara:

1-1/2 Mark Lybsk – 29,24 gram – resp. 26,98 gram
1-1/3 Mark Lybsk – 25,99 gram – resp. 23,99 gram
1 Mark Lybsk – 19,49 gram – resp. 17,99 gram
3/4 Mark Lybsk – 14,62 gram – resp. 13,49 gram

Den ”lite udda” valören 1-1/3 Lybsk Mark har sin förklaring i att detta vad den officiella kursen på 1 Rhenländsk Gyllen i guld (ursprungligen, år 1490, = 3,278 gram – 18½ Karat = 2,527 gram finguld, men under danske Kung Hans slagen i 17-3/4 Karat, först med rätt bruttovikt, senare vägandes 3,249 gram). En svensk provprägling (kopparavslag?, räknepenning??) utan årtal är känd i ett unikt exemplar (KMK, Sthlm) – förmodligen slaget under Sten Sture d.ä. (1470-97, 1501-03). Motsvarande valör i silver slogs i Lübeck och Lüneburg fr.o.m. 1502.

En minskning av silverhalten med 1 lod betyder att vikten måste ökas med drygt 7% för att samma finvikt skall erhållas (1/2 lod – 3,5%).

Ett nyligen sålt exemplar av den till Sturemarken (bildligt talat) närbesläktade Husum-marken 1514 väger 18,62 gram (d.v.s. +3,5%) och skulle därför mycket väl kunna vara 14-lödig (istället 14½-lödig).

A) Den unika LL-typ III (16,34 gram, 960/1000 – 15,69 gram fint) är sannolikt den äldsta typen och förefaller vara slagen efter 1504 års myntordning för Lübeck, med en finvikt av 15,73 gram. Valören på denna skulle alltså vara 1 Mark Lybsk.

B) De säkra exemplaren av ”den vanligaste typen”, med mantel och kantbård (LL-typ I), väger 29,9 gram (snitt av två ex.), 25,5 gram samt 13,6 gram – Ø 35 mm) och får alla antas ha halten 875/1000 silver (d.v.s. 14-lödiga). De idag kända valörerna skulle således kunna vara: 3/4, 1-1/3 (Rhensk Gyllen i silver) samt 1½ Mark Lybsk. Man kan väl inte heller utesluta att även 1-marker präglades, men inga dylika har, så vitt vi vet, bevarats till våra dagar. Om dylika präglats borde rätt vikt och halt ha varit: 19,28 gram – 875/1000 – 16,87 gram fint.

C) Sturemarkerna av LL-typ II (24/18/14 gram – Ø 31 mm) förefaller vara slagna efter 1512 års 2:a myntordning om 18 gram brutto per lybsk mark, men av 14-lödigt silver istället för 14½-lödigt. De lätt underhaltiga valörerna (men med korrekt bruttovikt) skulle då vara: 3/4, 1 samt 1-1/3 Mark Lybsk (= 1 Rhensk Gyllen i silver).

/Ulf Ottosson, 2008 (tidigare publicerad på Mynthandeln.com).