I tisdags skrev jag några rader om jubileums-tvåkronan 1921 (eller kanske snarare en väldigt speciell sådan). Hur som helst är den, jämte den från 1932, ett par bra exempel på att åtsida och frånsida (avers och revers, framsida och baksida) … krona eller klave? … inte alltid är så lätta att fastställa. Man kan ju tycka att KUNGEN borde vara framsida och SKÖLDEN baksida – vilket det också skulle vara … om vi hade singlat slant! Men i numismatiska sammanhang finns det faktiskt rangordnade regler för vad som skall betraktas som åtsida på ett mynt:
Myntherrens bild- Myntherrens namn
- Myntherrens initialer
- Myntherrens vapen eller vapensköld
- Myntherrens valspråk
- Kunglig krona eller symbol för regenten
- Riksvapnet (stora eller lilla)
Allt detta går att läsa i Bertel Tingströms oumbärliga bok ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok” (utgiven i flera upplagor). Och eftersom kung Gustaf V är myntherren bakom tvåkronorna 1921 och 1932 (och inte Gustav Vasa resp. Gustav II Adolf), så kan dessa båda mynt kanske tyckas vara ”lite bakvända” – ur numismatisk synvinkel. Det tyckte man t.o.m. i den kungliga kungörelsen, då dessa mynt utkom. För där angav man faktiskt kungabilderna som åtsidor – tvärt emot numismatikens regler.
Om detta berodde på att författarna av kungörelsen kände sig mer förtrogna med spel och dobbel (se förordning ovan t.v.) och det gamla fina spelet krona eller klave … än med numismatiken … är dock mer än jag vet.
På det nytagna fotografiet ovan har jag dukat upp lite grejer som har med företeelsen singla slant att göra. I botten har jag lagt Monica Golabiewski Lannbys (MGL:s) alldeles fantastiska bok ”Pengar i folkmun – och mynt i seder, bruk och poesi”, utgiven år 2000. – Till och med svärmor blev glad över denna julklapp! ;o)
Den stora ”trägrejen” är en s.k. KLAVE (eller kreatursklave) som ju i högsta grad har formen av en vapensköld … något som tillsammans med en KRONA förekommer på mynt alltifrån medeltiden och framåt – t.ex. på Sturemarker.
Enligt MGL finns uttrycket ”krona eller klafwe” först nedtecknat 1769 … med spelet är sannolikt mycket äldre än så. Romarna kallade det för ”navia aut caput” (= skepp eller huvud), vilket förmodligen syftar på de stora kopparslantarna med Janushuvud på åtsida och en skeppsstäv på frånsidan. I England heter det ”cross and pile” och i USA ”heads or tails” – jämför exv. med silverdollarna ovan … och den lite mer vågade varianten som jag diskret placerat i klavens mitt. ;o)
Högst upp i mitten av bilden ligger en 1 Skilling Banco från Karl XIV Johan. Av bilden att döma är det ju inget konstigt med den … det är bara det att just denna är en s.k. ”taskspelarpeng” – med kungens bild på båda sidor! Ett hemmabygge tillverkat av två nedslipade och ihoplödda mynt. Falskspelaren har naturligtvis haft ytterligare en dylik, men med frånsidan på båda sidor. Och på så sätt har han alltid vunnit i singla slant, genom att välja mynt i samma stund som motspelaren valt … krona eller klave …?