Bland alla olika samlarområden jag ”fuskat med” under åren tillhör myntförfalskningar ett av de jag har hållit på längst med – långt innan vi öppnade butik. Pojksamlingen innehöll t.ex en samtida förfalskning av 5 Öre 1741, slagen i koppar – men även en del kopior och förfalskningar avsedda att lura samlare. Så när Antikören Mynt & Antikt HB öppnade butik 1981 fanns redan en myntram på väggen med ”avskräckande exempel”. En gång i tiden hade jag som målsättning att ”köpa bort” alla kopior från marknaden … men det har jag för länge sedan (läs: när Tradera blev poppis) helt fått ge upp. ;o) Denna samling har sedan med åren ”utvecklats” och idag vet jag inte riktigt hur många myntkopior som ”finns i arkivet”. Roligast tycker jag fortfarande att de s.k. samtida förfalskningarna är, så idag tänkta jag bjuda på en dylik. – En i mitt tycke rolig sak.
Det rör sig om en synnerligen primitivt utförd – helt uppenbart samtida – förfalskning av en silver-rupee 1919, slagen under George V för Brittiska Indien. ”Handgraverad” skulle man nog kunna säga. Frånsidans bokstäver och siffror är smått komiska i sitt utförande och antyder att falskmyntaren knappast var van vid västerländska skrivtecken. Inte heller själva präglingen ”håller måttet”. Åtsidan är kraftigt dubbelpräglad och det ser ut som kung George fått på sig en alldeles för stor krona. Stampställningen är ca -30 grader (eller kl. 10). Diametern är däremot perfekt och viktavvikelsen minimal (ca 2% – d.v.s. inte mer än vad slitaget motsvarar). Har googlat lite men inte lyckats finna någon motsvarande förfalskning. Kanske finns det någon i läsekretsen som vet mer? (exv. om ursprung?) … och då vore det ju kul om ni ville skicka ett mail – eller posta en kommentar.
Till höger ett äkta exemplar av samma mynt. – Visst är det lite skillnad? ;o) Bilderna är klickbara till större versioner, så jämför gärna detaljer. Att jämföra garanterat falska mynt med garanterat äkta mynt är bästa sättet att få en känsla för hur det skall se ut. Och detta är viktigare än någonsin med dagens accelererande internethandel. Massor av affärer görs nu för tiden upp endast med hjälp av mer eller mindre tydliga/suddiga bilder – och då är det värdefullt att kunna skilja äkta vara ifrån falskt – och tvärtom. Just i detta fall är faktiskt förfalskningen betydligt dyrbarare än originalet. Kanske inte riktigt så kostbar som de alster urmakaren Carl Napoleon Svensson i Trollhättan (mera känd som ”Trollhätte-Svensson”) producerade, men nästan. – En sällsynt förfalskning av ett vanligt mynt med andra ord. ;o)