Axel Oxenstierna

Axel Gustafsson Oxenstierna af Södermöre föddes den 16 juni 1583 på Fånö gods i Löts socken i Uppland. Det vill säga på dagen för 431 år sedan. Han var både greve och statsman, och blev medlem av riksrådet redan 1609.

Efter Karl IX:s död på hösten 1611, förhandlade änkedrottning Kristina fram att sonen, Gustav II Adolf, skulle bli myndighetsförklarad. Detta skedde på det stundande riksdagsmötet vid årsskiftet. Adelns villkor för detta var att Axel Oxenstierna fick bli kansler.

– ”Alla våra grannar är våra fiender”, skrev den nytillträdde rikskanslern på våren 1612. Och det var så sant som det var sagt; Danmark, Ryssland, Polen och så småningom trettioåriga kriget. Sverige har sällan varit så illa ute som då. Drygt 40 år senare, såg det annorlunda ut i Sverige – och Europa. Axel Oxenstierna var fortfarande rikskansler, ända fram till sin död den 28 augusti 1654, men nu var det Sverige och Frankrike som garanterade freden i Europa.

Knappast någon svensk i historien har utövat så mycket makt under så lång tid som Axel Oxenstierna. Och få har använt sin makt lika konstruktivt. Axel Oxenstierna är Sveriges ende europeiske statsman och samtidigt hjärnan bakom bygget av den moderna staten.

Vi får hoppas på regn i morgon

Nej då, jag har inte pensionerat mig! … ännu. 😉  Men vi har haft så härligt väder och så många spännande utomhusprojekt, att tiden helt enkelt inte räckt till till numismatiken. Har visserligen fuskat lite med FaceBook (så gått som dagligen) – för det går snabbt och är enkelt – men med bloggande har det varit sämre. – Skärpning Ottosson! 😉

Eftersom jag kommit ”lite på efterkälken” på kontoret, och det var alldeles för varmt ute för kroppsarbete idag (+28 grader), har jag ägnat dagen åt att försöka ”komma ikapp”. Har till och med testat ”Nya Tradera” lite grann. Återstår att se om det finns några presumtiva myntkunder kvar där … efter alla ”förbättringar”…? 😉

Har lagt ut ”en riktig goding”, som jag med stor tvekan sorterat ut ur den egna samlingen. De närmaste dagarna skall jag försöka lägg ut lite ”gott och blandat” i olika kategorier och prisklasser på både Tradera och eBay. Omfattningen beror till stor del på … japp – vädret! De som vill ha många mynt och medaljer får hålla tummarna för busväder! 😉

Den 22 maj … 1612

Man börjar så smått hämta sig efter influensa och födelsedagsfirande. Lördagens kalas blev mycket lyckat – garden party i strålande solsken! Även idag har vi begåvats med strålande vackert väder … och 29 grader varmt! Puhh!

Hur vädret var den 22 maj 1612 har jag ingen aning om … men den dagen, för exakt 402 år sedan, blev en kostsam historia för Sverige och den unge kungen Gustav II Adolf.

Den 22 maj 1612 – en vecka efter att danska trupper under det pågående kriget mellan Sverige och Danmark har marscherat upp vid Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning, börjar de beskjuta fästningen från den närbelägna Skinnarklippan. Den försvaras av omkring 400 svenskar under befäl av Olof Stråle, men sedan danskarna dagen därpå har stormat fästningen tvingas svenskarna kapitulera den 24 maj.

Detta kan man läsa på Wikipedias sida över den 22 maj. Följer man länken till Älvsborg, hittar man följande:  – ”Den 22 maj 1612, under Kalmarkriget, erövrade danskarna fästningen igen men denna gång efter ett hårdare försvar lett av Olof Stråle. Danskarna stod på den plats som idag kallas Sannabacken och bombarderade fästningen med kanonkulor tills svenskarna gav upp. Denna gång blev lösesumman bestämd i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt att betalas i 4 delbetalningar under 6 år och under denna period tillhörde Älvsborg Danmark som inte lämnade den förrän 1619″.

Den danska silvermedaljen ovan, över Älvsborgs kapitulationen den 24 maj, är formgiven och utgiven av Thomas Borstorff (Borstrop) i Köpenhamn. Ø 52 mm. Vikt: 42,91 gram. Åtsidan visar Christian IV av Danmark till häst; frånsidan Älvsborgs slott, som beskjuts varvid tornet rasar den 22 maj 1612. Kyrkan på motsatta älvstranden markerar det 1611 nedbrända Karl IX:s Göteborg på Hisingen.

Denna medalj finns i två olika varianter. Den ursprungliga har felaktigt datum (XXIII), medan en något senare (och mycket sällsynt) har det korrekta datumet för kapitulationen (XXIIII). Troligen har den första frånsidesstampen brustit, varvid man tvingats gjuta en del exemplar innan den nya stampen blivit färdig. Flera ”gamla exemplar”, bl.a. Greve Bondes (ovan), liksom detta i Köpenhamn, ett i Göteborgs Stadsmuseum och det som illustreras i Ossbahrs bok ”Mynt och Medaljer slagna för främmande makter i anledning av krig mot Sverige”, Uppsala 1927, är nämligen skickligt gjutna och av randen, slitage, montering etc. att döma, samtida!

Plåtmynt på FaceBook

Det var en ihärdig förkylning man råkat ut för. Både hustrun och jag försöker kurera oss efter bästa förmåga, men det går väl si-så-där … trots läkarbesök och medikamenter så man snart kan öppna eget apotek här hemma. 😉

På grund av detta har jag inte riktigt haft tid, lust och ork att blogga de senaste dagarna … men jag har i alla fall gjort några sporadiska inlägg på FaceBook … Alltid nåt! 😉

Alingsås-Helsingborg t.o.r.

Så var då FriMynt 2014 avklarat. Som vanlig en riktigt trevlig mässa med mycket myntsnack och bra kommers under i stort sett hela dagen. Denna gång hade vi inte möjlighet att åka ner redan på fredagen, som vi brukar göra, så det blev till att gå upp tidigt i ottan på lördagsmorgonen istället. E20 raka spåret och med solen i ryggen var vi på plats 2½ timme senare. Perfekt!

För ovanligheten skull hade vi gott om tid att packa upp – och t.o.m. göra lite affärer – innan flocken av samlare gjorde entré alldeles till vänster om oss. Du som följer oss på FaceBook vet väl redan hur det såg ut när horder av myntsamlare strömmade in … med göteborgare i täten! 😉

Vid femtiden blev det tillfälle att gå runt och kika lite vad kollegorna plockat med sig. Det är ju lite mer sport att göra sina ”fynd” under sista timmen. 😉  Några vidare klipp blev det emellertid inte denna gång. Ibland får man nöja sig med några små ”stödköp”, som Paul Levin skulle uttryckt det. Försäljningsmässigt var det flera kollegor som tyckte att årets mässa var snäppet bättre än förra årets upplaga. Vi är böjda att hålla med.

Hemresan gick om möjligt ännu smidigare … trots solen sydväst … och kl. 20.00 kunde man koppla av med en pilsner på altanen och se solen gå ner. – En bra dag i livet. 🙂

Full fart inför FriMynt

Denna vecka har det varit lite av skattjakt på firman. Ett evigt letande, sorterande och organiserande av såväl mynt som medaljer – och annat branschrelaterat material. Dessvärre ser man väl inget direkt slut på detta arbete, men en hel del ”ordning och reda” har det ändå blivit. Och fredagen återstår ju! Så därför hoppas vi kunna bjuda på en spännande mix av numismatiska godbitar att botanisera bland på lördag, då den 40:e internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt 2014, går av stapeln.

Kikade lite på papperna från FriMynt och i år verkar entrén ha flyttats till ”vår långsida”!? … så av planritningen att döma kommer stora horder av ivriga myntsamlare att strömma in mellan Antikören och Künker på lördag kl. 11. – Ser verkligen fram emot detta! 😉

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

– ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. 😉

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Erik XIV:s halvören 1561-1568

Den utmärkta boken Sveriges Mynt 1521-1977 av Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson (Stockholm 1976) är, hur märkligt det än låter, fortfarande efter nästan 40 år, det ledande referensverket över periodens mynt.

Men även solen har fläckar … så visst finns det enstaka missar även i denna ”myntbibel”.  – Till exempel att Erik XIV:s halvöringar finns i två olika typer; 1561 (SM 36) respektive 1563-68 (SM 37-42). Som framgår av bilderna ovan har dessa mynt helt olika (gravör)stil och bör därför åtskiljas precis som 16-öresklippingarna av Typ I (SM 43) respektive Typ II (SM 44-49). Efter 1976 har det dessutom dykt upp 1563:or av exemplar av Typ I – se artikeln / blogginlägget ”Olofsson & Hoenauer” från oktober 2012.

1561 års Eriks-halvören är graverat av Erik Olofssson, medan de senare, 1563-1568, har graverats av Mikael Hoenauer. Jämför t.ex. kronorna över E med sveakronorna på klippingarna.

Nu är detta inga nyheter. Skillnaderna finns t.ex. omskrivna i artikeln ”Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa!”, Mynttidningen 5/6-1995, samt i Bertel Tingströms ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok”. Att senare myntboksförfattare, i likhet med ”SM 1976”, missat denna typ kan förmodligen ha att göra med det faktum att det är enklare att skriva av andra, än att forska själv. 😉

Ha en fortsatt trevlig helg!

Det börjar dra ihop sig …

Det är inte klokt vad tiden går … snabbt! Knappt har man hunnit packa upp efter den trevliga Göteborgs-mässan, så är det snart bara två veckor kvar till årets höjdpunkt, FriMynt i Helsingborg, lördagen den 26 april, kl. 11-18.

Mitt första FriMynt som utställare gick av stapeln den 24-25 april 1982.
Uj, uj … det var allt några kilo … och hårstrån sedan … 😉

Dessförinnan hade jag emellertid besökt mässan flera gånger – och till och med sålt ett mynt! … till en mynthandlare från USA! – Det var en amerikansk 5-centare av Liberty-typ (1905?) i absolut toppskick, som jag köpt hos några år tidigare hos Hallgren på Linnégatan i Göteborg … för 20 kr! Den gode Hallgren var snäll och tålmodig med oss ungdomar, men kvalitetsbedömning var inte hans bästa gren. Han tog samma pris för såväl 1:or som 0:or. – Perfekt tyckte vi! 😉  Gissa om mor och far var imponerade över denna affär som nu renderade inte mindre än 500 kr! (+2400%!)  – Den amerikanske handlaren träffade jag långt senare på den stora myntmässan i New York … och han kom ihåg både myntet! (som han tjänat mycket pengar på) och grabben! 🙂

Det är 30 år mellan de båda bilderna här intill, men mycket är ändå sig likt. På vår första mässa 1982 fick vi inte plats i ”stora salen”, utan fick stå i ”förmaket” en halvtrappa upp vid entrén. Sedan dess har Antikören varit med på FriMynt nästan alla år (utom ett par trassliga år efter min fars bortgång), så det har nog blivit bortåt 30 resor till ett ofta vårlikt Helsingborg i april. En fin tradition som vi säkert kommer att fullfölja ännu många år. Har även Du tänkt möta våren i Helsingborg, är Du hjärtligt välkommen med önskemål om vi skall plocka med oss för material denna gång. Bilen går dessvärre bara fylla en gång, så vi måste prioritera. Önskelistor mottages tacksamt! 🙂

Konsten att slå mynt

I samband med evenemanget Myntdagar i Göteborg 1988 (myntauktion + myntmässa), hade vi engagerat en kund, tillika smed, som visade besökarna hur man slog mynt på medeltiden. Två olika stampar till ”minnesmynt” i form av Lödöse-brakteater (små, tunna och ensidiga silvermynt), hade tillverkats … hemma i garaget! 😉

Några år senare – 1995 – firade svenska myntverket 1000-årsjubileum … med minnesmynt och allt (för att strax därefter sälja ut hela klabbet till Finland!?). Detta jubileum grundade sig på ett närmevärde för den tidpunkt man anser att Sveriges första mynt tillkom – omkring år 995. Eftersom detta sammanföll med att Friidrotts-VM i Göteborg (med ”brasseväder!”) och att vi just hade fått nya lokaler, tänkte vi passa på att göra lite reklam för myntsamlandet, genom att slå (tvåsidiga!) Olof Skötkonung-penningar ute på gatan! Tyvärr blev omfattningen inte så stor som planerat p.g.a. ett skyfall med översvämning som följd … men det hela blev i alla fall dokumenterat i Mynttidningen 4-1995.

          

          

Tredje gången gillt, när det gäller myntprägling, inträffade 2006 när vi blivit tillfrågade att medverka vid Medeltidsdagarna vid Gräfsnäs slottsruin. Denna gång var det återigen brakteater som gällde … men eftersom vi gärna ville låta barnen själva ”banka & slå”… behövde vi ett mjukare (och billigare) material än finsilver. Lösningen blev att stansa ut myntämnen (plantsar) ut tunn aluminiumplåt. På detta sätt behövdes inte så stor präglingskraft – och även barnen ”under en meter” kunde få med sig en egentillverkad och kostnadsfri ”Riddar Gomer-penning” (Hjorthuvuds-brekteat) hem till samlingen … 😉

Efter en förfrågan från en intresserade gotlänning på FaceBook, som tydligen har planer på att försöka slå egna mynt, har jag tagit några bilder av de olika egenhändigt tillverkade myntstampar jag själv har förfärdiga under åren. – Håll till godo!