Kategoriarkiv: Provmynt

Årets första namnsdagsbarn

Publicerat av
1

God fortsättning!
Nytt år och ny kalender. Dags att försöka vänja sig vid att skriva 2013 istället för 2012. På nyårsdagen lär det aldrig varit någon som firat namnsdag … men sedan år 1901 är det Svea som inleder nyårets namnsdagsfirande – den 2 januari. Och eftersom det numismatiska bloggandet 2012 avslutades med svensk blindmyntexport, Avesta-liarden 1654 och det lilla odaterade (1663) provmyntet med bild av Karl XI som barn och CRS mellan sveakronor … tänkte jag starta 2013 med att anknyta till detta – och Svea!

I Bengt Hemmingssons artikel om nämnda provmynt (SNT 3-2002, s. 58-60) omnämns i förbigående även ett annat provmynt av koppar – nämligen Charles II:s engelska ”Pattern Farthing 1665” (Provmynt 1/4 Penny 1665). Denna lilla slant (Ø 24 mm) är graverad av den berömde mynt- och medaljgravören John Rottiers (1631-1703) och har den engelska personifikationen Britannia sittande på frånsidan (se bild t.v. ovan). Om det är ett provmynt eller en liten medalj (jetong) kan man kanske diskutera, men hur som helst kom den att bli förlaga åt de engelska kopparmynt som introducerades 1672, och som slogs på blinder (plantsar eller myntämnen) från Avesta i Sverige.

Detta är emellertid inte den enda kopplingen mellan England och Sverige i detta sammanhang. Den svenska mästergravören Arvid Karlsteen (1647-1718) hade i mitten av 1660-talet varit i lära hos nämnde Rottiers i London (se bland annat ”Ett gammalt mynt berättar…”, Antikörens småskriftserie nr 1, 1991). Och när den åldrade Karlsteen år 1716 fick i uppdrag att producera stampar till ett nytt nödmynt – PUBLICA FIDE, gjorde han det lätt för sig genom att helt sonika planka Britannia på Rottiers provmynt (kanske en souvenir från studieåren i London?) och bara byta ut Union Jack mot Sveriges Tre Kronor. Lite mer om detta finns att läsa i Mynttidningen 1-1996. Omskriften på ”Görtzens kokerska” (en av flera folkliga smeknamn på nödmyntet Publica Fide) anknyter f.ö. till den romerska gudinnan Fides (Fides Publica Populi Romani  = ungefär ”Romerska folkets allmänna trohet”).

I Grekland har man Athena, i England Britannia, i Frankrike Marianne. Hela Europa samsas om Europa och i Sverige har vi Moder Svea!  – Grattis på namnsdagen!

Fransk kopparpeng från Avesta

Publicerat av
Svara

I Mynttidningen  5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln ”När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … och några år senare skrev Bengt Hemmingsson om ”Hadorphs myntbok och ett provmynt i koppar” i SNT 3-2002. Det handlar om ett lite bortglömt område inom svensk numismatik; blindmyntexporten. Från mitten av 1600-talet och fram till 1800-talets början exporterade Sverige förädlad koppar i form av s.k. blindmynt (opräglade myntämnen) till länder som exv. Frankrike, Polen, England, Holland, Spanien, Danmark-Norge och Portugal. Ulla S. Linder-Welin har skrivit om detta i Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) 1937 och i den utmärkta lilla boken ”Svensk koppar och kopparmyntning” 1951 och 1965.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det ”Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a.
1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar.
Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet ”Liard de France 1654” som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. De är nämligen i högsta grad skiljaktiga – vilket betyder att de har olika ursprung. Den översta på bilden ovan t.h. är graverad av mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654, medan den undre är graverad av någon av gravörerna som jobbade för Avesta myntverks berömde myntmästare, Marcus Kock (1585-1657) … troligen Johan Michelsson. Av den rara Avesta-liarden  känner jag i skrivande stund till sex exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / myntslagare.

Några år efter Avesta-liarden 1654 och Marcus Kocks bortgång 1657, fick sonen, myntmästare Isak Kock (1620–1679), sedermera adlad Cronström, år 1663 förnyade privilegier för verksamheten i Avesta. Där gavs han rätt att tillverka och exportera såväl opräglade blindmynt som färdiga kopparmynt till utländska beställare. Isaks yngre bror, Abraham, besökte under de kommande åren flera av Europas myntverk och skaffade sig värdefulla kontakter. Provmyntet ovan (SM 377) är förmodligen slaget i Avesta 1663 och avsett att användas som ett varuprov för potentiella utländska kunder. Åtsidan visar ett barnportätt av Karl XI (1660-1697) och frånsidan tre prydliga kronor omgivna av CRS (Carolus Rex Sveciae = Karl Sveriges Kung). Bengt Hemmingsson förslår gravören Johan George Breuer som upphovsman – själv skulle jag nog vilja sätta en slant på den tidigare nämnde Johan Michelsson, även här.

Ja, det var så sant; vi skulle ju ha ”dagens falskmynt på Tradera” också …  ;o)

           

Det kan kanske också vara på sin plats att redovisa resultatet för de 22 förfalskningar som ledningen för Tradera fick information om här på Myntbloggen:

Sålda 11 st.  –  Osålda 4 st.  –  Stängda 1 st.  –  Ej avslutade 6 st.
Säljare A+B+C = Kr 1.733 + 442 + 1.632 = Kr 3.807:- … och 8% = 304:56 till Tradera.