Samlarvänliga priser hos SNF

Eftersom jag refererat lite från både Bukowskis och Künkers auktioner, kan det väl vara på sin plats att redovisa lite resultat även från SNF:s auktion MISAB 10. Skall man tro deras egen annons bjöd auktionen på ”mycket starka resultat”. Föreningen närstående bloggare talar om ”en rekordartad auktion med mycket högt deltagarantal”, vad nu det innebär?

SNF:  – ”Helgens auktion visade en mycket stark myntmarknad med flera toppnoteringar. Generellt var prisnivån mycket god på i stort sett alla områden”.

På auktion blir det ju allt som oftast ”både vin och vatten”, d.v.s. allt ifrån jättefynd och klart prisvärt till tokpriser och toppnoteringar. De båda kollagen är ett axplock av numismatiska prisnoteringar inom olika samlarområden på MISAB 10. Personligen tror jag detta säger mer än att välja ut tre äldre guldmynt och ”värdera” hela auktionen efter detta. 😉

Tycker det är väldigt intressant att läsa olika åsikter om vad som är ”riktigt bra betalt” eller vad som kännetecknar ”en toppauktion”. Man får ”läsa mellan raderna” och jämföra med sina egna uppfattningar. Det är väl inte helt omöjligt att det finns ett visst egenintresse i att exv. hävda att NKU:s Oskariana-auktion bjöd på ”ett bra resultat” (snarare katastrof) eller att ”riktigt bra betalades Olof Skötkonungs-penningen” (såldes billigare nu än 1969).

Läste också en roligt skröna någonstans i åsiktsflödet; som påminner om storsamlare i gångna tider – ett klassiskt Algård-citat: – ”152.000 kr var billigt, den där dukaten är värd minst det dubbla”. Olle Algård brukade säga så när han betalat ett pris för ett mynt som resten av världen tyckte var sanslöst eller orimligt högt. Givetvis med baktanken att kunna begära ännu mer, den dag det skulle säljas på nytt. 😉

P.S.  Gå gärna in och läs (gilla!) vår FaceBook-sida … den uppdateras fortlöpande med nyheter om långfingrade museichefer och falskmyntarnas präglingstekniker etc. etc.

Künkers vårauktioner 2014

Idag avslutades Künkers vårauktioner som avhållits i tyska Osnabrück i denna vecka. Totalt omsattes 8,75 miljoner euro … vilket med en Forex-kurs på 9,40 och en tillkommande köparprovision på 23% innebär motsvarande lite drygt 101 miljoner SEK. Slutresultaten på auktion 245-248 låg i snitt 50% över de estimerade utropspriserna.
Mera detaljerade uppgifter finns naturligtvis på Künkers webbplats.

Mängden fantastiska mynt och medaljer på dessa auktioner är så enorm att ”det är svårt att se skogen för alla träd”… 😉  – så vi för nöja oss med några axplock:
Den sällsynta Erik XIV-klippingen om 16 öre 1563 av typ I (tidigare om-skriven här på Myntbloggen (se blogg-inlägget ”Olofsson & Hoenauer”), såldes ganska billigt för 1.000 EURO + provision (ca 11.500 SEK). Kanske lite p.g.a. att man missat att nämna det där med ”typ I”…? 😉
Hjältekonungen Gustav II Adolf i guld … klubbades för fantastiska 12.000 EURO + provision (ca 139.000 SEK) … eller nästan 4.800 kr per gram!
Denna medalj är egentligen inte speciellt ovanlig – men detta var dels en originalgjutning med spår av emalj (Originalguß mit Resten von Emaille), dels i äkta guld! (29,01 gram). Flertalet utbjudna exemplar av denna medalj är däremot senare avgjutningar (d.v.s. kopior), oftast i förgylld brons. Alltså ett bra exempel på vilka enorma prisskillnader det kan vara på något man, vid första anblicken, kan tycka är ”samma medalj”… 😉
På sin hemsida framhåller Künker själva att de kinesiska mynten gick mycket bra, liksom den imponerande medaljsamlingen som tillhört Georg Baums. Så här skiver man t.ex.
– ”The results of the series of coins from China were unbelievable: it reached more than triple of the estimate. The Malta collection brought more than twice of the estimate. The Georg Baums collection sold for impressive 1,8 Mio Euros”.

Mynt på FaceBook …?

Idag tänkte jag bara påminna om att jag kontinuerligt uppdaterar FaceBook-sidan med nya länkar (se ”status”, ”flöde” och under ”gillar”) till mynt, medaljer och annan numismatik från hela världen. Mycket är engelspråkigt – men också mycket större och mer varierat än här hemma i ”ankdammen”. 😉

YouTube-klippet ovan hittade jag t.ex. via American Numismatic Association’s (ANA:s) Money Museum. En mycket informativ tvåminutersbeskrivning om myntprägling förr i tiden.

Det finns säkert mycket att upptäcka ute i världen – och jag kommer garanterat att med ljus och lykta fortsätta leta efter numismatiken! På så sätt kan du ta genvägen via Myntbloggen.se och FaceBook! – Och har du inget FaceBook-konto, är det hög tid nu!

Passa gärna på att ”gilla sidan” (vi har på kort tid ökat från 8 till 19 myntsamlare i Sverige!). Och ”dela” gärna sådant som intresserar dig. Vi måste hjälpas åt att sprida kännedomen om vår fantastiska hobby … om vi vill se ytterligare en generation myntsamlare …?

The Saddle Ridge Treasure

Ni som hänger med på FaceBook har väl redan läst om den fantastiska guldmyntskatten som hittades av ett par i Kalifornien förra våren. Tänk att hitta 1.427 guldmynt på sina ägor.

När jag läser lite vidare om denna fantastiska historia stöter jag på ett namn jag känner igen:

– ”After some initial research, they contacted Donald Kagin and David McCarthy of the numismatics firm of Kagin’s in Tiburon, California, who is representing the owners”.

Ha!, där ser man. It’s a small world!
Honom har jag suttit och snackat mynt med på hans kontor i utkanten av San Francisco. Det var i samband med ett besök hos min emigrerade moster Marianne och hennes man Jack, i Lafayette utanför San Francisco 1998, som Jack tyckte vi skulle ta en tur och hälsa på ”Don Kagin, Phd”. Han var nog lite imponerad både av mynthandlaren, hans titel och det anrika familjeföretaget! Dessutom hade de två träffats några år tidigare då mina föräldrar varit på besök. Den gången hade jag skickat med några amerikanska mynt – bl.a. en serie trevliga s.k. ”California Fractional Gold Coins”, som var en av Kagin’s specialiteter – så dem köpte han mer än gärna.

Och när så ”Ottosson junior” dök upp undrade Kagin naturligtvis om jag hade fler – vilket jag dessvärre inte hade. Vi pratade både om det ena och det andra, men speciellt förtjust blev han över att få några nummer av Mynttidningen … trots att han naturligtvis inte begrep ett ord svenska. 😉  Han tyckte de såg väldigt proffsiga ut och rekommenderade mig att ta kontakt med någon internationell tidskrift – typ World Coin News eller Coin World. Han undrade också om jag kunde fixa fram ett 8- eller 10-dalers plåtmynt? 😉  – Tack för komplimangen! När jag sa att en 8-daler SM klubbats för 630.000 SEK, blev han inte det minsta förskräckt. Tvärtom! Han berättade att för honom var det många gånger lättare att sälja något ”unikt och/eller spektakulärt” än en massa dussinvaror. Han sökte toppar.

Hur som helst fick jag ett avbrott i golfandet och en väldigt trevlig pratstund med en av höjdarna inom den amerikanska mynthandeln. En lättsam och opretentiös man.

  

 

 

 

 

Guldmyntskatten har nu konserverats, katalogiserats och ”slabbats”. Don Kagin har som sagt fått uppdraget att hjälpa upphittarna med rådgivning, marknadsföring och försäljning. Toppobjektet är ett 20-dollars guldmynt (Double Eagle) 1866-S (San Francisco Mint) av typen utan mottot ”IN GOD WE TRUST” ovanför örnen på frånsidan. Bara denna värderas till en miljon dollar! Hela samlingen till omkring 10 miljoner dollar. Här följer en lista på de finaste mynten i ”The Saddle Ridge Treasure of U.S. Gold Coins”:

  • 1866-S $20 Double Eagle, no motto valued at around $1 million
  • 1866-S $20 Double Eagle, with motto PCGS MS62+ (finest known)
  • 1873 $20 Double Eagle (Closed 3) graded MS62 (tied finest known)
  • 1877-S $20 Double Eagle PCGS MS65 (tied finest known)
  • 1888-S $20 Double Eagle (four) PCGS MS64 (tied for finest known)
  • 1889-S $20 Double Eagle (two) graded PCGS MS65 (tied for finest known)
  • 1894-S $20 Double Eagle PCGS MS65 (tied for finest known)

Mars = myntmässa i Göteborg!

Så där ja, då skriver vi redan mars! Jisses vad tiden går fort. Men så är det väl när man har roligt. 😉  – Och håller vädret dessutom i sig, får vi en riktigt tidigt vår i år. – Härligt!

Höjdpunkten i mars månad blir nog för egen del myntmässan i Göteborg, den 29 mars (öppet kl. 11-15). Skall bli riktigt trevligt att träffa kunder, samlarvänner och kollegor. Det blir dessutom ett utmärkt genrep inför FriMynt i Helsingborg den 26 april.

Talade med ”mässgeneralen” härom veckan och han kunde meddela att de mynthandlare som är klara är: Antikören (Ottosson), H&J Numismatik (Häggqvist), Myntauktioner i Sverige (Carlberg), Pecunia (Mattsson), Pedersen (Österlund), Skarabé (Bengtsson) och Werners Mynt & Tryck (Stensgård). Dessutom deltar Anders Falk, Roger Jonsson, Dag Rönning och Göran Werner … samt ett par för mig okända samlare/handlare. Naturligtvis finns även Göteborgs Numismatiska Förening och Svenska Numismatiska Föreningen på plats för att göra reklam för sig och sprida numismatikens evangelium. 😉

Mynthandlare i Sverige …

Jag tycker faktiskt INTE att myntbranschen i Sverige är så helig att den helt skall undgå all granskning, kritik eller ifrågasättande. Man måste få ha åsiker även om mynthandlare.

Det finns emellertid en mynthandel i Sverige som det tydligen är tabu att recensera – eller ens omtala i fel tonfall? … nämligen MISAB, eller ”Björks Mynthandel” som en del lite skämtsamt brukar säga. Nu är ju inte jag den som är rädd för att säga vad jag tycker, så likt Magnus Uggla anser jag att det är helt OK att ”slå åt alla håll” och öppet (inte anonymt!) kritisera även de mest überpretentiösa inom vårt lilla skrå. Har aldrig förstått ”SNF-filosofin” att ”vi måste verka för att det blir fiiint och exklusiiivt att samla mynt”. Det är nästan så att de allra mest fisförnäma yttrandena sporrar en att ”balansera vågen” lite. 😉

Kommer mycket väl ihåg när min mor, på FriMynt i slutet av 80-talet, höll på att sparka Bjarne på smalbenet, p.g.a. av hon uppfattade honom som arrogant och dryg när han stod där med näsan i vädret och tuggade på glasögonskalmen – så ”upptagen” att han inte kunde kosta på sig att hälsa. 😉

Nu har ju ”Björks Mynthandel” inte ens hållit på i fem år, men ändå jämför man sig gärna med Henryk Bukowski (1839-1900), den legendariske mynthandlaren T. G. Appelgren (1872-1950) eller vår meste myntauktionist genom tiderna, Bjarne Ahlström. Den sistnämndes kataloger upptar bortåt en meter i bokhyllan och sammanfattar en 33-årig auktionsverksamhet, åren 1972-2004. – Så kom igen om 28½ år, MISAB! 😉 – För 75 år av stencilerade föreningsblad, gjorda av andra, är trots allt mest ett marknadsföringstrix.

– ”Vårt ursprung i den ideella och vetenskapliga sfären gör, att vi värderar kunskapsspridning högt”, skriver man. Av detta och mycket annat får man lätt intrycket att ”Björks MISAB” är lite förmer och finare än andra mynthandlare. De är både ”vetenskapliga” och handeln med mynt sker rent ideellt. Här är det alltså inte alls frågan om att ge en kompis ett jobb med 490.000 kr i lön – eller en annan kamrat en välkommen och kanske rent av lönsam beställning på kontinuerlig katalogproduktion? – Och tanken på att någon annan, utanför denna fiiina sfär!?, skulle kunna sprida kunskap om numismatiken, är naturligtvis lika absurd som onämnbar … precis som 20-25 år gamla forskningsrön som gjorts av ”fel” personer … 😉

Ja, ja, alla har väl sin syn på myntsamlandets tjusning och vedermödor. Och vill man vara snål och missunnsam skall man naturligtvis få vara det. Själv kommer jag aldrig att ”stå och sippa champagne med direktörerna i föreningen för inbördes beundran” … helt enkelt därför att jag ogillar såväl champagne som lismare och skvallerkärringar … 😉
– Jag föredrar istället en wirre och två pilsner! – SKÅL! – och trevlig helg på er!

Lekstuga i Nyköping 1626 …?

Det är alltid lika roligt att få förfrågningar beträffande ”konstiga mynt” av allehanda karaktär. För tre veckor sedan skrev jag lite kort om en märklig ettöring? … eller tvåöring? … och härom dagen fick jag e-post med bilder på ytterligare ett ex. – från samma ”lekstuga”…?

Eftersom även det andra exemplaret (ovan till höger) är av ”exakt samma typer”, d.v.s. en hammarpräglad ettöring 1625 från Nyköping (Ottosson 56), som fått ytterligare en prägling i form av en valsverkspräglad tvåöring 1626 från samma ort (Ottosson 64) … är det mycket som talar för att vi har att göra med någon form av test – eller lek? Normalt sett matades hela tenar (kopparband), kanske en halvmeter långa, in mellan de graverade valsarna. Men i detta fall har man uppenbarligen matat in enstaka redan präglade mynt.

Att det rör sig om ettöringar och inte tvåöringar, styrks bl.a. av storlek (se montage ovan) och vikt. Det första exemplaret väger enligt uppgift 24,18 gram – det senare ca 30 gram. Den teoretiskt riktiga (medel)vikten enligt myntordningen är 28,33 gram per öre.

Ovannämnda referenser hänvisar till artikeln i Antikören auk. 16, 1995, sid. 20-37.

SNF:s auktion, MISAB 10

Till hösten är det 5 år sedan firma Myntauktioner i Sverige AB (SNF:s mynthandels-bolag, ofta kallat MISAB) anordnade sin första myntauktion. Detta vill man fira redan nu med en ”jubileumsauktion”, nr 10 i ordningen.

Efter att ha bläddrat lite förstrött i katalogen är första intrycket att andelen ”halvdana”, lite ”buskiga” eller ”dassiga” exemplar är större än vanligt. Eller om man vänder på det hela, andelen kvalitetsobjekt förefaller vara mindre än vanligt. Kanske har man blivit bortskämd efter alla fantastiska kataloger och objekt från tyska Künker och amerikanska Heritage m.fl., men det här känns inte direkt som någon toppauktion. Gång på gång kommer jag på mig själv med att ifrågasätta direktör Carlbergs kvalitetsbedömningar. Tycker det är generellt för högt klassat, men framför allt ojämnt.

MISAB:s kataloger upplevs ofta som väldigt splittrade. Detta p.g.a. att man bryter ut samlingar och medaljer etc. och listar dem på flera olika ställen i katalogen – vilket ger en sämre överblick. ”Samling Lindeberg” (nr 374-544) delas t.ex. upp på tjugo regenter i online-katalogen, medan ”Samling Ekqvist” (nr 764-843) trängs in mellan övriga mynt och medaljer från Gustav II Adolf. Klippingar och rundmynt av koppar hamnar på flera ställen. Tidigare har herr Carlberg haft väldigt svår att få till rätt myntort på svenska kopparmynt. Detta har på senare tid blivit allt bättre, men denna gång blev det ett litet återfall. Nr 782-783 är från Säter, inte Nyköping. Varför en halvöring 1624 som väger 13,22 gram beskrivs som präglad på ”plants avsedd för fyrk” övergår dock mitt förstånd. Naturligtvis rör det sig om den vanliga Ottosson nr 8 (Antikören auktion 16) och inte den extremt rara nr 9.

Att sälja avgjutningar (kopior) av präglade medaljer utan att, som brukligt är, tydligt tala om att det rör sig om s.k. ”späterer Nachguss” (senare avgjutning), är en tradition som MISAB odlat ända sedan starten. Är inte säker på att alla potentiella köpare förstår att det sparsmakade omdömet ”gjuten”, om exv. nr 905, egentligen skall läsas som ”gjuten kopia efter brakteatpräglat original”? (jämför Bonde 2, nr 7058 samt Hildebrand I, sidan 129, nr 53).
Lite extra märkligt blir detta när man (SNF) samtidigt går ut på sin hemsida och under rubriken ”FALSKA MYNT – Introduktion”, skriver om såväl den omtalade ”Wallin-kopian 1994” som andra kopior/avgjutningar av präglade originalmedaljer. Tycker inte att logiken lirar riktigt. På nr 965 bryr man sig inte ens om att notera att medaljen är gjuten, utan skriver endast ”tenn”. Denna typ av kopior (senare tennavgjutningar) är lätta att avslöja – om man bara har tillgång till det fysiska objektet alternativt bra bilder i tillräckligt hög upplösning … men på en PDF i skala 1:1 eller i en online-katalog med lite snålt tilltagna förstoringar, kan det vara knepigare.

En nyhet för i år är att man (äntligen!) kommit med på en av de internationella auktions-portalerna som finns – nämligen NumisBids.com. En liten ”nybörjarblunder” är dock att man inte sett till att bli sökbar varken på ”Schweden” eller ”Sweden”, vilket hade varit smart. Hur som helst kan detta säkert locka internationella köpare och därmed öka exporten och spridandet av vårt svenska kulturarv i omvärlden. – Hela syftet med ”projekt MISAB” lär ju vara att tjäna så mycket pengar att man kan fortsätta att göra så fantastiskt mycket nytta och reklam för myntsamlandet i Sverige, som man tidigare gjort? 😉 Hittills har man kanske inte riktigt fått ihop till dirrens lön … men det kommer säkert …

MYNTSNACK – Frågor? & Svar!

På förekommen anledning har jag idag lagt upp en ny sida på Myntbloggen.se …

Har valt att kalla den nya sidan för “MYNTSNACK – Frågor? & Svar!” … och tanken är att man här skall kunna ställa allmänna frågor, diskutera, svara på frågeställningar eller helt enkelt “chatta” om mynt, medaljer, sedlar, polletter och annan numismatik.

Tycker det är både kul och stimulerande när Myntbloggens läsare på olika sätt deltar (interagerar på internetspråk) och därmed gör bloggen bredare och, i mitt tycke, mera intressant. Ställ gärna frågor, lägg er i och tjôta emot!  😉  – Mångfald är bra!

Kan detta vara något bra, månne …?  – Länken till nya sidan MYNTSNACK – Frågor? & Svar! hittar du längst till höger i vinjetten ovan. – Vi får testa och se … ORDET ÄR FRITT …

Vet inte om det finns några myntsamlare som använder FaceBook, men i så fall kan jag rekommendera denna numismatiska FB-sida. Där lägger vi då och då upp diverse spännande myntlänkar samt ”delar” och ”gillar” sådan som vi tycker förtjänar detta. Titta in och kolla läget, vet ja! 😉

P.S.  Och snälla!! – Kan ni inte passa på att ”gilla sidan” också! – Det måste väl ändå fortfarande finnas fler än åtta!? myntsamlare kvar i Sverige …?  😉

Künkers vårauktioner

Idag tutade det till utanför entrén. Det var postmästaren som ville ha en signatur för mottagandet av ett paket från Tyskland; 5,26 kg auktionskataloger från Künker!

Samtidigt kom den illustrerade resultatlistan över föregående auktion – nr 244 som hölls den 6 februari 2014 i samband med World Money Fair i Berlin. Några av resultaten framgår av skärmdumpen ovan. Det ryska materialet står alltjämt högt i kurs. Det är 180.000 hit och 100.000 dit – i EURO! … +23% provision! Totalt omsatte Künkers Berlin-auktion omkring motsvarande 65 miljoner kronor.

De 5,26 kg kataloger som kom idag kommer att ta sin tid att gå igenom. Helt fantastiska mynt i närmast osannolika kvaliteter och kvantiteter. Bland tusentals och åter tusentals objekt hittade jag i hastigheten denna lilla post – med tre myntstampar från 1600-talet! Det är inte var dag man ser sådana till salu. De bägge (lösa) överstamparna (frånsidorna) är från Sayn-Wittgenstein-Berleburg 1676, medan (den infästa) understampen (åtsida) härstammar från Stolberg-Wernigerode 1674. Denna mycket intressanta lilla samling har nr 4648 på auktion 246 och utropet är satt till 1,250 Euro. En detaljerad beskrivning finns, förutom i katalogen, även i Künkers online-katalog – eller på CoinArcives.com alt. SixBid.com.

Så här skriver Künker själva om de kommande vårauktionerna:

Spring Auction Sale 245-248
From March 10 to 14, 2014 the Künker Spring Auction Sale will take place at the Steigenberger Hotel Remarque at Osnabrück. The collector will find there coins and medals from Antiquity to today. Various special collections – Malta, China and Mansfeld – will be for sale. And the offer of Russian and German coins is remarkable. Nevertheless, the highlight will be the Baums collection featuring more than 1,100 historical medals.

Har ännu så länge bara lite försiktigt öppnat den helt fantastiska, inbundna katalogen över ”500 Jahre Geschichte und Kunst im Spiegel der Medaille – Die Sammlung George Braums u.a.”  Ber att få återkomma … när ”den värsta chocken lagt sig”… 😉