Myntfynd – morot för unga!

När en skolklass med åttaåringar i norska Bergen skulle lära sig om odling och vad jorden kan ge, genom att så morötter (gulrøtter) … fick man en oväntad överraskning …

– Plötsligt fann Sverre ett mynt!
– Det står 1771 på den!, ropade han.

Myntet skapade stort interesse bland tredje-klassarna, skriver Bergens Tidende och fortsätter:  – Iveren ble stor da vi fant den nydelige mynten. Den er fra 1771 og er en skilling. Vi syntes dette var så spennende, sier lærer Line Nygard på  Hellen skole. Åtteåringene forteller at de også fant et dyrebein i åkeren. – Kanskje det er fra en dinosaur, lurer en.  😉

Det står Danmark på mynten, og det er fordi vi da var eid av Danmark, sier Bendik, som går i fjerde klasse og kan sin historie. – Kanskje vi blir rike? lurer en ung pike.

Oavsett om myntfynden görs i trädgården eller i mormors sekretär, verkar det vara objektens höga ålder och/eller potentiella värde som fascinerar. – Det är inte utan att man känner igen sig … – Hur gammalt är ditt äldsta mynt? – Vad är det värt?

Men det är egentligen först när man börjar efterforska ”sina klenoder” som det börjar bli riktigt spännande. Ju mera man lär sig, desto mer spännande blir det. Nyfinkenheten eskalerar – och innan man vet ordet av är man kanske myntsamlare! ;o)

Den aktuella mynttypen ”1 Skilling Danske K.M. 1771” (kopparmynt, vikt 11,69 gram och diameter ca Ø 30 mm) präglades i enorma mängder (nästan 55 miljoner ex. – eller ca 643 ton!) under kung Christian VII av Danmark, åren 1771-1785 (alla med årtalet 1771 – utom en sällsynt ”felprägling” med årtalet 1779). Myntorterna var Köpenhamn och Altona (som då tillhörde Danmark, men efter det Dansk-tyska kriget 1864 tillföll Tyskland) samt norska Kongsberg (1784-85). Mynten från sistnämnda ort är faktiskt (till stor del) slagna på blindmynt (myntämnen – i detta fall myntplåtar) av Falu-koppar som importerats till Norge från myntverket i Avesta i Dalarna!  – Helnordiska mynt alltså!

Även om mynttypen i sig är mycket vanlig tillhör dessa mynt de som samlare länge vänt och vridit lite extra på. Det förekommer nämligen en hel del både roliga och sällsynta varianter. Här är några av de mest eftersökta:

  • Men DANKSE istället för DANSKE
  • Men DANAKE istället för DANSKE
  • Men DNASKE istället för DANSKE
  • Men SKILLIING och M.K. istället för SKILLING och K.M.

Dessutom förekommer variationer i utformningen av åtsidans monogram. Tre av de ansvariga stämpelsnidarna (gravörerna) lär ha hetat Bauert, Lunde och Wolff … men vem av dem som stavade sämst …?  – ja, det är faktiskt mer än jag vet … ;o)

Med detta var skoldagen slut. Tycker vi på kort tid hann med en hel del.  – Historia, geografi, rättstavning, matematik, hemkunskap, arkeologi, osteologi … etc.  😉

Falska gjutformar åter på Tradera

Slut på långhelgen. – Vilken för egen del mestadels ägnats åt altanbygge … men korta avbrott för nationaldagsfirande och prinsessbröllop, förstås! Allt i strålande väder … som i eftermiddags avslutades med en rejäl åskskur. Skönt! – Jag behöver vila kroppen. ;o)

Kikade in på Tradera … och där var det ganska lugnt. Kanske sommaren tagit över? På amerikanska eBay verkar det dock vara mera fart. – Så där kommer vi lägga ut nya grejer i kommande vecka!

Noterade att det återigen dykt upp falska kinesiska gjutformar för spadmynt, nyckelmynt och cashmynt på Tradera. Detta var ju en epidemi för ett par år sedan, då massor av dylika såldes för rena fantasibelopp. – Ibland tusentals kronor! Denna gång verkar intresset svalnat betydligt. Dagens slutpriser hamnade mellan 13 kr och 115 kr.

Dessa ”gjutformar” är naturligtvis alldeles nytillverkade och patinerade med samma (äckliga) ljusgröna färg som de brukar vara. Stöter du på dem ”live” så passa på att lukta på dem! Nackdelen med konstgjort patina av detta slag är nämligen att den luktar skit! – Och det är ju precis vad det är!

Det sägs att ”pengar luktar inte” … men moderna kinesiska kopior stinker verkligen – på många sätt! För den som vill kika på äkta vara i denna genre – länkar vi till BM

1 Riksdaler Specie 1831-O

Igår skrev jag några rader om ”en ny variant” (eller samtida förfalskning?) och idag läser jag på Falkenssons blogg om ytterligare ett exemplar av 1 Riksdaler Specie 1838 med gravörsignaturen G på kungens halsavskärning. Och då kom jag att tänka på ett mynt jag såg på Tradera för ett tag sedan …

Karl XIV Johan. Stockholm.
1 Riksdaler Specie 1831 med gravörsignaturen O på halsavskärningen, samt strierad kronbotten på frånsidan.
SMF 60a-var. Falcoin 1A-var.

Myntet bjöds ut av ”numberone”, Håkan Westerlund Mynthandel i Stockholm, på Tradera i april månad. Märkligt nog förblev det osålt och verkar inte heller rönt någon speciell uppmärksamhet bland variantsamlare.

Men nu har vi i alla fall uppmärksammat myntet här på Myntbloggen.se … så nu är det bara att klura vidare på det där med gravörsignaturerna på specieriksdalrarna med årtalen 1831, 1837 och 1838 … och varför porträtten på just dessa bär signaturer …?

Samtida förfalskning …?

Hoppas helgen varit skön och att även ni prioriterat en lagom kombination av arbete och avkoppling i det vackra vädret – framför alltför mycket mynt.

Men lite mynt kan väl inte vara farligt? Innan internet var ju sommarmånaderna minst sagt lugna i myntbranschen … men nu för tiden är det ju faktiskt ganska bra fart även när solen skiner.  – Och när kvällen kommer kan man ju passa på att blogga lite …

På eBay såldes t.ex. i helgen ett ganska roligt ”stockholmsöre 1618”. Översta myntet på bilden till vänster. Stilen är ”lätt grotesk” och det är svårt att kringgå misstanken om en samtida förfalskning. Jämför med det nedre myntet (1619) som är garanterat genuint. Klicka på bilden för att se en förstoring.

Förutom den avvikande stilen har ettöringen 1618 ett ”myntmästar-märke” (bitecken) som påminner om en dödskalle (kl. 12 på båda sidor).

Denna, liksom en del avvikande ”1611:or” , har den senaste tiden saluförts av eBay-säljare i Baltikum (eventuellt kan det vara fynd därifrån?). Den ovan länkade bilden visar två stämpelidentiska exemplar i ”udda stil”. Notera det bakvända N:et i MONETA samt bitecknet ”tre bär på stjälk” (kl. 12 på båda sidor + kl. 3 på frånsidan). Fler varianter på 1611 års stockholmsöre hittar ni på Tony ”Trinten” Kamils hemsida.

UON.se blir ANTIKÖREN på Tradera

Idag blev jag uppringd av en pigg och väldigt trevlig gotländska …
– från Tradera.com!?

Rättfram och redig att tala med och inte alls som ”småpojkarna” från Tradera Företag som ringer då och då – utan att kunna sin utantilläxa. Budskapet var att Tradera återigen ändrat policy och nu bestämt sig för att inte längre tillåta domännamn som Tradera-alias. UON.se skulle alltså inte längre fungera. Jaha, då får vi väl ta företagsnamnet istället då. Sagt och gjort: ANTIKÖREN är numera det Tradera-alias som gäller.

Nu skall jag bara försöka komma på alla olika ställen jag måste ändra länkarna på … Och trodde ni att detta skulle gå smärtfritt, så trodde ni fel. Att ändra länkkoden från ”Tradera.com/auktioner/UON.se” till ”Tradera.com/auktioner/ANTIKÖREN” låter sig nämligen inte göras … eftersom bokstaven Ö inte fungerar med Traderas kodspråk.
Så istället för den gamla ”snygga länken”… får bli nu bli en mindre minnesvärd sökväg i länken istället: http://www.tradera.com/finding.mvc/itemlisting?ftgnr=1140266 … det är tur att man är van vid Traderas alla ”förbättringar”. :o(   – Men tjejen var trevlig!  ;o)

Ny krontyp på 1634 års fyrk!

Inspirerad av Lennart Castenhags senaste artikel om en ny krontyp på 1731 års slant, tänkte jag idag skriva några rader om en ”nygammal” krontyp på 1634 års Kristina-kvartsöring.

De som var trogna läsare av forumet Numismatikan på Tradera (2005-08), känner kanske redan igen den? Det var nämligen där den publicerades för första gången. Sedan dess har den ryske numismatikern Anatoly Skripunov i S:t Petersburg publicerat denna och mycket annat i sin ”Variantförteckning, Drottning Kristinas 1/4 Öre 1633-1654” (2008) … som numera även finns tillgänglig på internet i ett bearbetat format, under Kopparmynt.com.

Fortfarande idag brukar man använda Hallborg & Hartmanns gamla beteckningar från Numismatiska Meddelanden VIII, anno 1883 – smal liljekrona och korskrona – på de vanliga krontyperna … men ännu har ingen döpt den krontyp jag hittade (i en post med ett tiotal mynt – precis som i Petras fall), för ett tiotal år sedan.  – Några förslag …?

Krontypen är emellertid inte helt okänd. Bara oupptäckt. En av författarna till ”HH 1883”, kontraktsprosten Olof Hallborg (1815-1901), ägde faktiskt ett exemplar. Tyvärr var skicket så dåligt att både han, kollegan lektor Robert Wilhelm Hartmann (1827-1891), samt senare samlare och katalogmakare, som Henrik Pripp och Yngve Almer, helt enkelt förväxlat den med den vanliga ”smala liljekronan” (jämför Ahlström 27:370).

Den kungliga kronan på frånsidan av 1634 års Kristina-fyrk finns i sex typer:

  • Smal liljekrona
  • Korskrona
  • Nyupptäckt krona
  • Bred liljekrona
  • Imiterad bred liljekrona
  • Imiterad halvbred liljekrona

På Anatoly Skripunovs utmärkta sajt Kopparmynt.com använder man istället beteckningarna A, B, A1, C, D och D1. Och som det inte skulle vara nog med detta finns dessutom en lång räcka varierande sveakronor – och kombinationer därav! – att samla på. För den som önskar specialisera sig ytterligare återstår att variantsamla en uppsjö av varierande bitecken. Oavsett vilken nivå man väljer att lägga sitt samlande på … är detta ett mycket trevligt samlarområde som rekommenderas varm. Här finns säkert flera upptäckter att göra. Lycka till!

Lödöse, Nylöse & Göteborg

Under dagens myntsurfande hamnade jag i brist på annat på Kungliga Myntkabinettets FaceBook-sida. Där kunde man läsa att:  – ”Lödöse, gammalt handelscentrum som är känt bl.a. för myntning under medeltiden, grävs ut” … och finna en länk till en artikel på SverigesRadio.se med titeln ”Stora delar av handelsstaden Lödöse bevarad”, där arkeologen Christina Rosén intervjuas.
När man läser artikeln framgår det dock snabbt att det inte alls är frågan om myntorten Lödöse, utan om Nya Lödöse – eller Nylöse – d.v.s. Gamlestaden i Göteborg (40 km söder om Lödöse). Med tanke på KMK:s ”faktasidor” på sin webbplats, kunde jag inte låta bli att kommentera.  ;o)

När jag gick vidare till SNT:s (Svensk Numismatisk Tidskrifts) FaceBook-sida var dagens budskap att man på redaktionen tycker att det varit ”lite tunt med numismatik denna månad” … och hänvisar samtidigt till något riktigt, riktigt torrt! – Riksantikvarie-ämbetets Vitalis.  – Märkligt?  – Något roligare borde det väl finnas att länka till?
Kanske har Monica fullt upp med att skriva om Myntbloggen.se till nästa SNT… ;o)

Men i morgon blir det i alla fall roligt! – Åtminstone för de som råkar befinna sig i närheten av Stockholm. Då håller nämligen Svenska Numismatiska Föreningens ordförande sedan sex år tillbaka, Jan-Olof Björk från småländska Växjö, ett föredrag med titeln Svenska Provmynt genom tiderna”. Platsen är Banérgatan 17 och tiden kl. 18.00. Enligt hemsidan bjuder SNF på enklare förtäring.

Förhoppningsvis riggar SNF upp en videokamera och filmar det hela så att alla vi SNF:are som bor för långt från hufvudstaden kan få ta del av ett spännande föredrag via YouTube på föreningens hemsida … och där diskutera detsamma …  ;o)

Domänstrid om numismatiken

Den flitige Lennart Castenhag i Dala-Järna har återigen publicerat en numismatisk artikel. Men denna gång hittar man inte Lennarts bidrag varken på Sonesgarden.se eller Kopparmynt.com – utan på Numismatik.se … och i PDF-format (1,88 MB).

Titeln är: ”En ny märklig variant av
1 öre SM, Fredrik I”
 … och handlar om en slant 1731 som mynthandlar- samlarkollegan Petra Holmberg, inte utan viss stolthet, ;o) visade upp på FriMynt för en månad sedan. Myntet har en större kungakrona än normalt och saknas i såväl Lagge Ekströms som Castenhags tidigare förteckningar. PDF-artikeln toppas med Lennarts förnämligt tecknade illustrationer. Myntet här på Myntbloggen är en vanlig 1732:a, om än i ett skick som skulle kunna få vilken SNF-ordförande som helst att sträcka på sig.

För SNF:s del var detta utan tvekan ”ett fall framåt” … för oss läsare spelar det kanske  mindre roll vad det står för domännamn i webbläsaren. Lennarts skriverier är intressanta oavsett webbadress. Om en strid ström av PDF-artiklar ingår i SNF:s nya strategi för hemsidan, fordras nog att flera börjar skriva. Något som historiskt sett visat sig lättare sagt än gjort. Myntsamlarna är få – skribenterna ännu mycket färre.

Sedan är ju detta under alla omständigheter bara en liten del av webbplatsen, så det finns naturligtvis väldigt mycket mer att göra. Frekventa uppdateringar är A och O för framgång. Och personligen skulle jag gärna vilja se att man bygger upp någon form av interaktivitet på sidan. Vill man vara ”den naturliga samlingspunkten” har man otroligt mycket kvar att göra. Men visst, någonstans måste man ju börja. – Vi håller tummarna!

Künker auktion 232-235

Det är återigen dags för en serie finfina mynt- och medaljauktioner i Tyskland. En ny ”stor hög” av Künkers fantastiska kataloger (3,676 kg) anlände häromdagen. Denna gång hade man dock lyckats packa lite tokigt – fick två ex. av auktion 233, men inget av 234. – Men vem klagar? Kosta gratis! ;o)

Som vanligt finns det massor med spännande numismatik att studera. Har ännu så länge endast hunnit skumma lite på ytan i det digra utbudet … men redan hittat ett antal svåra (riks)dalrar – exv. Sigismund 1594, Karl IX 1603, Karl X Gustav 1654 (2) samt en Karl XI 1676 i original. Dessa plus en del äldre silvermedaljer av exv. Dattler och Karlsteen finner ni i auktion nr 233, som även finns att tillgå genom portalen Sixbid.com. Notera dock att det finns svenska objekt även i de övriga delarna – utöver massor av internationellt material. Här är några snabblänkar till sökningar på ”Schweden”: Künker 232, 233, 234 och 235.

Auktionerna går av stapeln den 17-21 juni i Osnabrück i Tyskland … men det går självfallet minst lika lätt att bjuda via webben.  – Trevlig läsning och lycka till!

SNF:s småländska årsmöte

SNF:s årsmöte 2013: En tyst minut. Wijk ut, Lind in, Göhle upp. Juniorer 5 x 125 kr. Inga övriga frågor. Utdelning av interna belöningar. Tack för kaffet.

Tja, ungefär så skulle man kanske kunna sammanfatta Svenska Numismatiska Föreningens årsmöte i småländska Vetlanda för ett par veckor sedan. I stort som 2012 alltså.

I ovan länkade årsmötesprotokoll (pdf) finns däremot icke en stavelse om eventuella satsningan på ungdomen, återväxtproblemen eller internet – eller ens tankar därom. Tråkigt, men inte på något sätt oväntat. Söker man lite närmare på SNF:s webbplats hittar man dock en, lite försiktigt undangömd, nyhet! – SNF har lyckats övertala vår vän Lennart Castenhag i Dala-Järna att åta sig den mycket stora utmaningen att försöka återuppliva föreningens stendöda hemsida: Numismatik.se!

Det skall bli mycket intressant att följa utvecklingen och se vad styrelsen har för planer och idéer för sin nya internetsatsning. – Fram med kreativiteten nu! – Överraska oss!