Årsarkiv: 2012

Alingsås stadsvapen

Publicerat av
Svara

Idag skriver Alingsås Tidning om att Alingsås Kommun vill ändra stadsvapnet(!?) och vända Alingsås-hjorten bak-och-fram (d.v.s. heraldiskt ”flyende”). Anledningen till dessa tokiga idéer uppges vara att hjorten då skulle få ett mindre ”krigiskt uttryck”!? Statsheraldikern, Henrik Klackenberg (f.d. chef för Kungl. Myntkabinettet), avråder kommunen från dessa planer.

Alingsås fick stadsrättigheter redan 1619 – två år före Göteborg.  Stadens äldsta sigill säges vara från 1630-talet och motivet är ”Een Hiort ståendes vunder eet trä vij een skogzbacke”. Omskriften lyder: STADZENS INSEGEL VTHI ALINGZAAS. På Erik Dahlbergs plansch ”ALLINGS ÅÅS” ses en springande hjort framför ett träd. Senare har detta träd avbildats och definierats som en EK – trots att en AL kanske hade varit lämpligare? Det finns nämligen de som tror att Alingsås (och Jonas Alström/Alströmer) kan ha sitt ursprung i just AL (det finns gott om klibbal i trakten av Säveåns utlopp i Mjörn). Hjorten har för övrigt i alla tider varit vänstervänd (heraldiskt höger-/rättvänd). En riddare med sköld och standar skall enligt heraldiken ha sina djurbilder vända i färdriktningen.

Alingsås Idrottsförening (AIF) grundades 1906 och har Alingsås stadsvapen i sin logotyp. Ovan en tidig silvermedalj-/jetong (med hemmagjord gravyr på frånsidan: MIEB = ?) erhållen för okänd prestation i okänd idrott. I mitten en polisbricka med snarlik vapenbild samt murkrona. Det stiliga emblemet nere till vänster är Alingsås Tidnings ”logga” – en tudelad sköld, med Västergötlands och Alingsås vapen, krönt med en hertigkrona. Av stilen att döma kan det säkert vara från tiden för tidningens grundande, anno 1865.

På Alingsås Kommuns hemsida kan du läsa mer om stadsvapnet. Från sigill till varumärke berättar lite om hur turerna gått från 1619 till idag.

Krigsskeppet Mars 1563-1564

Publicerat av
Svara

På Sveriges Radios webb kan vi läsa om krigsskeppet Mars som exploderade utanför Öland sommaren 1564 och att man nu hittat 450 år gamla mynt på vraket. Det rapporteras att dykarna bland annat hittat en silverdaler från Erik XIV slagen i Stockholm 1563. Denna skall nu skall skickas iväg för konservering (läs: rengöring).

Erik XIV:s dalrar 1561-1568 är de första svenska mynten som visar riksvapnet omgivet av en ordenskedja – Salvatororden. Det första årtalet är det klart vanligaste och känt i ett 20-tal varianter – samtliga graverade av Erik Olofsson. Av 1562 års dalrar finns två ”stiltyper” (Antell 504 och 505/506). Den förstnämnda är graverad av Erik Olofsson och den senare av en från Prag hitkallad gravör vid namn Mikael Hoenauer (Hohenawer). Bortsett ifrån två mynt, 16 öre klipping 1563 typ I och 1 mark 1563 – Ant. 535 (ej 536-537), verkar samtliga Erik XIV:s mynt fr.o.m. 1563 vara graverade av Mikael Hoenauer.

Som framgår av första länken ovan klarade sig befälhavaren på Mars, amiralen Jakob Bagge (1502-1577), undan med blotta förskräckelsen när skeppet exploderade den 31 maj 1564. Ganska precis ett år tidigare hade han vunnit sin karriärs mest lysande seger genom sjöstriden mot danskarna vid Bornholm sommaren 1563. Denna händelse uppmärksammades ett kvarts millenium senare då Svenska Akademien 1819 utgav en medalj över Jakob Bagge – graverad av Gustav Adolf Enegren.

Se där ja, då fick man in både mynt och medaljer bland de arkeologiska nyheterna. Numismatiken återfinns lite överallt – även om den är okänd för de flesta.

Tro det eller ej – men idag skiner faktiskt solen! Fantastiskt! Dags att lämna datorn en stund och bege sig ut i det vackra vädret.

 

Heliga Birgittas himmelska födelsedag

Publicerat av
Svara

Idag skriver vi den 23 juli. Denna dag Anno Domini 1373 avled Birgitta Birgersdotter i Kyrkostaten i Rom, 70 år gammal. Redan år 1391 helgonförklarades hon av påven Bonifatius IX och därefter är hon kanske mera känd som Den Heliga Birgitta. Birgitta föddes ”in regno Swecie, de civitate Frastad/Fristad” år 1303 av Ingeborg Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Fadern var Birger Persson, riddare, lagman i Uppland och riksråd under kung Birger Magnusson.

I nådens år 1316 gifte sig systrarna Birgitta och Katarina med bröderna Ulf och Magnus Gudmarsson, då omyndiga och faderslösa söner till Margareta Ulfsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Brödernas far, Gudmar Magnusson, riddare, lagman i Västergötland och riksråd under kung Birger Magnusson (även känd från legenden om Greve Gomer), hade då försvunnit ur historien några år tidigare – kanske drunknade han i sjön Anten? Birgitta och Ulf bosatte sig på Ulvåsa (Motala kommun) och Katarina och Magnus på Loholmen (Alingsås kommun).

Det finns en hel räcka medaljer över Heliga Birgitta, senast beskrivna av Eva Wiséhn i boken ”Birgitta Guds brud och sanningens dotter – Bilden av den Heliga Birgitta i medaljkonsten i anledning av 700-årsminnet av hennes födelse”. Här nöjer vi oss med en av dem, Ernst Nordins medalj med anledning av 600-årsminnet av helgonförklaringen 1391-1991. Silver Ø 45 mm, 50 gram. Utgiven av KMK:s Vänner 1991 och präglad på Myntverket i Eskilstuna i 650 exemplar.

P.S.  Att fira dödsdag istället för födelsedag kan ju verka lite märkligt. (Jämför t.ex. med Gustav II Adolf, den 6 november 1632 eller Karl XII, den 30 november 1718). I Birgittas fall är det emellertid inte så konstigt då vi inte känner hennes födelsedag, men väl hennes dödsdag, d.v.s. ”himmelska födelsedag” – den 23 juni 1373.

Nordlind/Künker Hagander 4

Publicerat av
Svara

I fredags fick jag brev från min kollega och namne, Ulf Nordlind i Stockholm. Han meddelar att fjärde och sista delen av Haganders samling kommer att auktioneras i Osnabrück i Tyskland den 30 oktober 2012. Och denna del är tydligen extra valörrik då även en del kopparmynt ingår. Spännande! Visning äger rum på Kungl. Myntkabinettet lördagen den 8 september mellan kl. 10.30 och 15.00.

 

En svensk blogg om numismatik

Publicerat av
Svara

För mig är mynt och medaljer utmärkta illustrationer av vår historia. Mängder av historiska händelser kan åskådliggöras med hjälp av numismatik. En blogg om numismatik på svenska skulle t.ex. kunna illustreras så här:

Elias Brenner (1647-1717) brukar kallas den svenska numismatikens fader. Praktverket över hans samling utkom första gången 1691 (under Karl XI), men blev mera allmänt spritt först efter Nils Keders (1659-1735) utökade 2:a upplaga 1731 (under Fredrik I). I denna upplaga finns bl.a. Olof Skötkonungs nyligen upptäckta mynt med, liksom en del feltolkade mynttyper som senare blev föremål för förfalskare. För eftersom de fanns med i Brenner så åtråddes de av samlare. Idag betraktar vi dem som kuriösa fantasimynt från numismatikens begynndelse. Brenner var inte bara myntsamlare, han var illustratör, kopparstickare och miniatyrmålare också. Ja, till och med myntdesigner! Karl XII:s 1/6 Öre SM 1707-08 är formgivet av just Brenner.

Arvid Karlsteen (1647-1718), den svenska medaljkonstens fader, föddes samma år som Brenner. Fadern kom från Dalsland och sina första lärospån gjorde han vid kopparmyntet i Avesta på 1660-talet. Ett par decennier senare stod han på toppen av sin karriär och har bland mycket annat utfört flera fina medaljer över den numismatiskt intresserade Karl XI (1655-1697). Under Karl XII:s sista levnadsår gick han bort och ersattes av schweizaren Johan Carl Hedlinger (1691-1771) – vår mest berömde mynt- och medaljgravör. Båda dessa mästergravörer hade ett tätt samarbete med Nils Keder, som spelade en viktig roll i tidig svensk numismatik.

Danskarna stormar Gräfsnäs Slott

Publicerat av
Svara

I helgen som gick uppmärksammades 400-årsminnet av danskarnas härjningar 1612 (och dito 1788), genom ett praktfullt skådespel vid ”grannruinen”, Gräfsnäs Slott. Medverkande var bl.a. föreningen  Westgiötha Gustavianer och en stor mängd danskar från en annan historisk förening. Mera info på Gräfsnäsparkens hemsida.

I samband med detta trevliga arrangemang, signerat föreningen Kultur i Bjärke (Tack! Erik, Sanna & Lasse), invigdes också en liten utställning som kommer att visas under sommaren. Även undertecknad har dragit ett litet strå till stacken och samlat ihop en liten myntsamling med mynttyper som ingår i fyndmaterialet från utgrävningarna vid Gräfsnäs på 1930-talet. Mera info på bloggen om Greve Gomer-projektet.

Välkommen till Myntbloggen.se!

Publicerat av
2

Myntbloggen.se är tänkt att bli en rikt illustrerad, populärvetenskaplig blogg om mynt, medaljer och övrig numismatik. – Kanske lite grann i Mynttidningens anda, d.v.s. en blandning av nyheter, tips, läckra bilder, råsopar, notiser och mera djuplodade artiklar. Stort och smått om numismatik helt enkelt.

Är det något jag lärt mig efter drygt 40 års samlande är det att ämnet numismatik är ENORMT – och att man aldrig blir fullärd. Genom att specialisera sitt samlande kan man bli duktig på sitt område – och därmed få ett litet övertag på konkurrenterna ;o) – men att kunna allt är dessvärre en omöjlighet inom numismatikens underbara värld. Förhoppningsvis skall denna lilla blogg på lite sikt ge en liten inblick i hur stor och varierande denna värld verkligen är. Det finns numismatiska kontaktytor i det mesta! Historia, konst(historia), handel, ekonomi, geografi, släktforskning, arkeologi etc. etc.

Välkommen!

Och välkommen åter!

/Ulf Ottosson