Kategoriarkiv: Svenska Mynt

Västsvensk penning …?

Publicerat av
Svara

Har ni hämtat er från FriMynt, Valborg och 1:a maj? För egen del känns det nästan som man fått ”en överdos” av mynt och medaljer på sistone. – Men man tröttnar på trädgård och takläggning också  ;o) … så här kommer ett nytt blogginlägg …

I senaste numret av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT) har Olaus Magnus (1490-1557) ord från 1554 – ”Den urgamla härliga konungaborgen Aranäs i Västergötland” – återanvänts som rubrik på en trevlig artikel av Monica ”MGL” Golabiewski Lannby … med underrubriken; – och två märkliga medeltida kungamynt.

De båda omskrivna och illustrerade mynten hittades vid utgrävningar i den medeltida stormansborgen Aranäs, sommaren 1999.
KMK:s dåvarande chef, Henrik Klackenberg, föreslog i den arkeologiska undersöknings-rapporten att mynten var norska 1/4-penningar från tiden 1280-1320. – Utgivna av Erik eller Håkon Magnusson. Senare har professor Kenneth Jonsson uppmärksammat mynten i NNÅ 2000-2002, där han kom fram till i stort sett samma datering, men istället föreslog änkehertiginnan Ingeborg Håkansdotter (framlidne hertig Eriks gemål) som ”myntherre” och Varberg som myntort – ca 1319-1324.

Mycket intressanta – och för mig helt nya – uppgifter som genast föranledde mig att återigen plocka fram min låda med obestämda mynt och medaljer. Efter en del letande fann jag så den lilla slant som jag spontant tyckte mig känna igen i MGL:s artikel (se bild 2).

Motiv, diameter och vikt är i stort desamma som Aranäs-mynten i artikeln (Ø 12 mm, 0,36 gram resp. 0,31 gram). Min lilla penning mäter Ø 12 mm och väger 0,44 gram.
Mitt exemplar har emellertid en något varierande frånsida – med dubbellinjigt kors samt fembladiga rosor i korsvinklarna istället för tre punkter i vardera, som Aranäs-fynden.

Så tack vare MGL:s publicering i SNT kunde ännu ett frågetecken börja rätas ut och jag fick en ledtråd till lösning på ett av mina okända mynt. – Förmodligen västsvenskt (alternativt norskt?) – och inte alls baltiskt, som jag trodde. Både kul och spännande!
För mig steg denna obetydliga lilla slant betydligt i ”värde” efter detta.  – Tackarrrrr!  ;o)

Förhoppningsvis vet Myntbloggens läsekrets mera om detta och kan komplettera våra kunskaper med de senaste rönen inom medeltidsnumismatikens svåra område …?

FriMynt den 27 april 2013

Publicerat av
Svara

Vill passa på att tacka alla samlar-vänner som hört av sig och mailat mig sina olika ”önskelistor” inför FriMynt 2013. Tyvärr kan man ju bara plocka med sig ett litet urval av lagret – men tack vara era tips hoppas vi det skall bli ”ett bra urval”.

Lite ”gott och blandat” att botanisera bland skall vi väl kunna bjuda på.

Mässan öppnar kl. 11 på lördag och pågår till kl. 18. Utställare och mässarrangör hoppas på lite halvdant väder … för då kommer det mer folk. Förra året lär det ha varit omkring 1.500 besökare … men i år blir det säkert fler … – eller?

Vi ses på FriMynt i Helsingborg!  – Den årliga samlingspunkten för myntsamlare!

Ny bok om Ädelforsdukater

Publicerat av
Svara

Läser på Kjell Holmbergs blogg att den mycket kunnige numismatikern och mynthandlaren Bengt Hemmingsson författat en ny småskrift som utges av Numismatiska Klubben i Uppsala lagom till årets FriMynt. – Kanske ett liknande tilltag som undertecknad gjorde till FriMynt 1991?

Hemmingssons skrift bär titeln ”Dukater av guld från Ädelfors” och kan inhandlas på FriMynt, vid NKU:s sammankomster eller genom beställning via föreningens hemsida. Priset är blott 75 kr + eventuell frakt.

På bilden ovan en s.k. ädelforsdukat från kung Gustav III:s dagar. Den är präglad i Stockholm år 1771 av guld från gruvan i Ädelfors i Småland (vapenskölden kl. 6).
Just detta exemplar kommer från Antikören auktion 17, 1995, nr 229 … och hade dessförinnan sålts på Spink & Son i London, auction 94, lot #563, 1992.

Samlare delar med sig

Publicerat av
Svara

Tycker det är väldigt trevligt att det finns myntsamlare som är genuint intresserade av sitt/sina samlarområden – och dessutom är villiga att dela med sig av sina erfarenheter!

Den kanske klarast lysande stjärnan är nog den flitige Lennart Castenhag på Sonesgården i Dala Järna. Lennarts specialitet är väl varianter på Gustav II Adolfs runda kopparmynt, men intresseområdet är uppenbarligen betydligt större än så. Här är de senaste artiklarna.

En annan flitig webbpublicist och samlare är Roland Falkensson i Junsele. Hans senaste projekt är att systematiskt gå igenom illustrerade auktionskataloger och försöka identifiera och sammanställa moderna svenska rariteter. Nu senast var det Karl XIV Johans mynt som avhandlades och tidigare har Oskar I och Karl XV gåtts igenom.

Tanken är att försöka utröna hur många exemplar det egentligen finns av de allra sällsyntaste årgångarna och varianterna. Utmaningarna består bland annat i att såväl gamla katalogbilder med grova raster, som nya PDF-dito i dålig upplösning, många gånger kan vara ”svårlästa” och därigenom kan samma mynt komma att räknas flera gånger. Frågeställningar som kan dyka upp är t.ex. – Är det en repa i själva myntet eller bara i tryckarens film? – Finns fläcken verkligen på myntet eller är det bara på fotot? Speciellt när det gäller moderna ringslagna mynt kan det vara en grannlaga uppgift att identifiera specifika skiljaktigheter (eller likheter), eftersom dessa mynt inte är lika hantverksmässigt gjorda som äldre mynt.

När man får upp olika mynt sida vid sida på skärmen är det dock lättare att få en överblick. Och på så sätt kan andra samlare, genom Falkenssons publicering, få möjlighet att hjälpa till med identifieringsarbetet. Och för att föregå med gott exempel får jag väl då meddela att jag på sidan över 1840 års dukat genast såg att det var något som inte stämde. Rolands ”ex 2”, från Bondes samling, hade ju 1830 års åtsida!? Första tanken var givetvis; Aha, en ny variant? … men icke. Förklaringen var helt enkelt att Nordlind råkat förväxlat bilderna (nr 695-696) i katalogen … och att Falkensson sedan kopierat felet utan att observera den grova pärlkanten. Ingen ny variant alltså.

Så där ja, det var blogginlägg nr 200 … och drygt 500 bilder har det också blivit.

En vecka till FriMynt

Publicerat av
Svara

Så här kunde det se ut på Frölunda Torg för en sisådär 35 år sedan. Då arrangerades s.k. ”samlargator” för mynt- och frimärkssamlare ett antal helger om året. Kompisen Thomas och jag var med på många av dem, både i Frölunda och i Nordstan inne i Göteborg.  – Mina första ”mässor”.

Våren 1982 var Antikören med på FriMynt i Helsingborg för första gången – bara några månader efter att företaget startats. Och nu på lördag är det dags igen. Förr i tiden hölls alltid mässa på lördag-söndag, men sedan några år tillbaka arrangeras den endast på lördagen – vilket räcker utmärkt. Det brukar bli en stressig lördag och man är ganska ”schack matt” efteråt, så som utställare är det rätt skönt att komma hem igen och slippa söndagens alla tittare.
Nu gäller det ”bara” att få med sig ”rätt grejer” till mässan. Vet av erfarenhet att oavsett vad man tar med sig, kommer man få frågor om det som ligger kvar hemma …  ;o)

Antikören KB har samma plats som de senaste åren – på vänster sida mot läktaren till (monter 139-140).  – Titta förbi och tjôta lite, vet ja!  – Och vill Du handla lite också, går det alldeles utmärkt!  – Vi plockar med oss lite ”gott och blandat” så får vi se … ;o)

Välkommen till FriMynt 2013, Idrottens Hus i Helsingborg, den 27 april, kl. 11-18.

Mynt man känner igen

Publicerat av
Svara

Det är märkligt det där att man kan känna igen ett mynt man kanske sett för 15-20 år sedan – eller härom veckan. På FriMynt i Helsingborg för ett par år sedan visade t.ex. en kund upp ett Arboga-öre 1627 med orden;  – En sådan här snygg Arboga har du väl aldrig sett? … Jodå, den där finns på omslaget av Antikören 10 … jag tror den kommer från Prippen … och mycket riktigt – där var den. – Samma ex!

Och när jag kikade igenom nya auktioner på Tradera härom dagen såg jag ett Kalmar-öre jag sett på eBay några dagar tidigare. Det blir allt vanligare att ”samlare” i Sverige köper svenska mynt på eBay och säljer dem vidare på Tradera. eBay’s utbud av äldre svenska mynt kommer främst från Baltikum och eftersom många är tveksamma till att handla därifrån blir priserna allt som oftast lägre än på Tradera.

Att ”samlare” även köper mynt de egentligen inte behöver, har alltid varit en viktig del av myntmarknaden och en stimulans för kommersen. Förr köpte många ”samlare” mynten hos mynthandeln och sålde dem sedan vidare på den lokala myntklubben. Idag är det internet och Tradera som gäller.

Den som har en myntsamling kan få göra en årlig vinst på 50.000 kr utan att skatta för detta. Kan man inte styrka sina inköpspriser gäller en schablon som i praktiken innebär att man kan sälja för 66.666 kr/år skattefritt. Har man däremot köpt in mynten i avsikt att sälja om dem, räknas man som ”hobbyhandlare” – och beskattas från första kronan.

Apropå att känna igen mynt man sett tidigare … dök det upp ”en gammal kändis” på nystartade Pegasus Auctions 2:a auktion … lot nr 2182 hade jag bestämt sett förut. Och igår fick jag mail från en samlarkollega som gjort samma upptäckt. Myntet ifråga finns avbildat och beskrivet i Antikören auktionskatalog 16, 1995, på sidan 27:

Fantasi-typer:  B) ”1 Fyrk 1625 – Valsverkspräglad på höjden”.
”Är egentligen  (O. 6) en hammarpräglad 1 Fyrk 1624, som blivit dubbelpräglad vid präglingen, men där man i senare tid graverat om det nedre F:et så att det skall ge sken av en 5:a”.  – En fejkad fyrk 1624 alltså!

Äkta fyrkar 1625 finns av två olika typer (båda med årtalet ovanför de tre kronorna), slagna på två olika myntorter; Säter och Nyköping. Gemensamt för dessa är att de är mycket sällsynta. I Antikören 16 återfinns de som nr 20 (Säter) resp. 52 (Nyköping).

Guld, silver och papper …

Publicerat av
Svara

Idag föll ”världsmarknadspriserna” på ädelmetallerna GULD (i pappersform) med 8% och SILVER (i pappersform) med 12% – så vitt jag vet … något helt unikt!?

Hur ett sådant extremt prisfall kan ske på så kort tid och vad det bero på, verkar experterna emellertid lite olika förklaringar till. På Svenska Dagbladet (SvD) ger man lite bakgrundsfakta till den märkliga ädelmetallhandeln med papper:

– ”De som köper en guldfutures behöver bara betala in en del av kontraktets värde på det konto som används för att handla med. På svenska kallas det marginalsäkerhet, på engelska bara margin. Säkerheten ska täcka eventuella förluster när framtidskontrakt säljs vidare. När guldpriset faller måste kontot fyllas på”.

Man kan ju tro att guld är guld och silver är silver … men så är det alltså inte alls. Samma dag som värdet på guld och silver i pappersformat faller som en sten … verkar det som efterfrågan på fysiskt guld och silver skjuter i höjden med sådan fart att vissa ädelmetallhandlare säljer slut på sina lager …  – Visst är det märkligt!?

På företaget Liberty Silver AB i Limhamn har man ett forum där det diskuteras runt detta. Även på sajten Ädelmetallforum.se diskuteras det.

Ser fram emot att läsa facit inom kort … ;o)

För den som är road av ett riktigt högt ”silverpris” kan jag rekommendera denna rara brakteat … med ett ”kilopris” på +500 miljoner kr. 😉

KNUT ERIKSSON (1167-1196).
Lödöse. 1 Penning (Brakteat) ca 1175-1185.
Stolt spatserande lejon åt höger, inom slät ring.
0,12 g. LL. XII:A:2-var. UNIK.

Typen = XR, denna stämpelvariant = UNIK! 
Jämför MISAB 1:20, då »den vanliga« såldes för 32.062 kr.

Detta unika exemplar kommer från en gammal samling och har enligt uppgift hittats vid Grankullestigen, Änggården, Göteborg, Västergötland. I referensverket ”LL 1970” inkluderar Lagerqvist denna mycket rara typ i Thordemans grupp VI:1 (1936), illustrerad med de båda mindre typerna »stående, tillbakablickande lejon« och dito »barbariserad imitation« (= samtida förfalskning – som bägge finns både vänster- och hörgervända), och kallar det hela för LL-grupp XII.

Lagerqvist för dem alla till Knut Eriksson (1167-1196), medan Jonsson i NM XL (1995) föreslår Sverker Karlsson (1196-1208). Något som spontant känns märkligt med hänsynt till motivvalet. Även Jonssons spekulationer ang. utmyntningsmängden ter sig tveksam. Är typindelning (och äkthetsbedömningen av imitationerna!!) fel, faller det hela platt. Vi skulle istället vilja föreslå Knut Eriksson för LL 2 och Erik Knutsson för LL 1a och 3 (samt imitationerna). Vetskapen om Knut Erikssons handelsavtal med Henrik Lejonet i Lübeck 1174-80 (omnämnt av Birger Jarl 1252) och avtalet med kung Henrik II av England 1185 (bl.a. om befrämjad handel på Lödöse) gör att man allvarligt måste överväga kronologin för LL XII:2 (inspirerad av Henrik Lejonet?) och LL XI:1a och 2 (efter Henrik II:s mynt). LL XI:1b f.ö. en 1700-talskopia och LL 3 en samtida imitation (förfalskning). Vi håller LL XII:2 för den äldre av dem – ca 1175-85.

Aprilväder & Katangakors

Publicerat av
Svara

På Ulf-dagen i förrgår försvann de sista snöfläckarna på gräsmattan … men igår dalade åter stora snöflingor från himmelen … och i morgon spås det (eller snarare spåddes det härom dagen) vackert väder, sol och 15-20 grader! … – Jag tror det när jag ser det.

Aprilväder med hopp om vår alltså!
Man kommer osökt att tänka på
Karin Boye (1900-1941) och hennes dikt Ja visst gör det ont, ur diktsamlingen
”För trädets skull” (utgiven 1935):
Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? 

Medaljen över Karin Boye på bilden här ovan är utförd av mynt- och medaljgravören Ernst Nordin 1979, och är enligt mitt förmenande en av dennes mera lyckade arbeten.

Nu i helgen har jag gjort lite uppdateringar på Antikören.se och kommer även framgent att komplettera webbplatsen med nya trevliga numismatiska objekt. Ibland uppmärksammar jag detta på startsidan – ibland inte. Så kika gärna igenom sidorna emellanåt … den som söker, den finner.  – Först till kvarn!

Nu senast blev det lite primitiva (premonetära) betalningsmedel, som bland annat ett afrikanskt katangakors av brons samt ett par tunga kinesiska silverpjäser – packsadelmynt och pukmynt av äkta silver.  – Först till kvarn!

Ha en fortsatt trevlig helg!

P.S.   I morgon, söndagen den 14 april, har vi avslut på veckans eBay- och Tradera-auktioner. – Kanske finns det något för Dig? – Lycka till!

Arvid Karlsteen (1647-1718)

Publicerat av
Svara

Eftersom gårdagens blogginlägg kanske blev i längsta laget … tänkte jag kompensera detta genom att idag bjuda på ett extra kort ett.  ;o)

Medaljkonstnären Johan Carl Hedlingers medalj över företrädaren Arvid Karlsteen … som faktiskt bygger på ett självporträtt som Karlsteen själv gjorde omkring år 1700.
Men naturligtvis tog sig mästergravören Hedlinger lite ”konstnärlig frihet” och bäddade in en diskret Fågel Fenix på Karlsteens broderade mantel (finns inte på originalet).

Medaljen ovan är präglad i brons och är dessutom en hybrid med ett porträtt av Nils Keder på frånsidan. Ett silverexemplar – med rätt frånsida, slaget i 1½-riksdalers vikt och med helt underbar patina! – finns för övrigt i Myntbloggens vinjett ovan.

Carl XVI Gustaf 1973-2013

Publicerat av
6

I år firar kung Carl XVI Gustaf
40-årsjubileum som statschef. Närmare bestämt den 15 september. Igår meddelade Sveriges Riksbank att man uppmärksammar detta genom att utge en specialdesignad enkrona 2013, dock tidigast i november. Riksbanksfullmäktige har som motiv valt ett förslag av den flitigt anlitade Ernst Nordin. Frånsidesmotivet visar kungens monogram ”krönt” av valspråket FÖR SVERIGE I TIDEN samt däröver en jättelik kunglig krona.

I de kvarvarande utrymmena har man ”klämt in” 1 krona – S / SI på ömse sidor om kronan och 1973 – 2013 på ömse sidor om monogramet, samt SVERIGES KONUNG I 40 ÅR längs myntets nedre kant. Åtsidan (eller ”framsidan”, som Riksbanken säger) uppges få oförändrat utseende – d.v.s. 2001 års form. Någon reguljär enkrona kommer inte att utges under 2013, utan jubileumspengen blir årets krona.

Riksbanken skriver:  – ”Mynten kommer ut tidigast under november 2013 eftersom utgivningen av bruksmynt styrs av efterfrågan i samhället. Därför kan det dröja innan mynten kommer ut i cirkulation”.

Förhoppningsvis skall de väl ändå hinna komma ut innan den nya myntserien, med både en tvåkrona(!) och den lite komiska valören ”1 ENKRONA”, lanseras år 2015 …

Nå?  – Vad tycker ni om jubileumskronan och dess formgivning …?

Personligen tycker jag nog inte att den ”sprudlar av nyskapande” direkt … utan mera att den är ganska ”plottrig”.  – Inte ”överlastad” som en barockmedalj … men … plottrig!