Kategoriarkiv: Svenska Mynt

MYNTSNACK – Frågor? & Svar!

Publicerat av
Svara

På förekommen anledning har jag idag lagt upp en ny sida på Myntbloggen.se …

Har valt att kalla den nya sidan för “MYNTSNACK – Frågor? & Svar!” … och tanken är att man här skall kunna ställa allmänna frågor, diskutera, svara på frågeställningar eller helt enkelt “chatta” om mynt, medaljer, sedlar, polletter och annan numismatik.

Tycker det är både kul och stimulerande när Myntbloggens läsare på olika sätt deltar (interagerar på internetspråk) och därmed gör bloggen bredare och, i mitt tycke, mera intressant. Ställ gärna frågor, lägg er i och tjôta emot!  😉  – Mångfald är bra!

Kan detta vara något bra, månne …?  – Länken till nya sidan MYNTSNACK – Frågor? & Svar! hittar du längst till höger i vinjetten ovan. – Vi får testa och se … ORDET ÄR FRITT …

Vet inte om det finns några myntsamlare som använder FaceBook, men i så fall kan jag rekommendera denna numismatiska FB-sida. Där lägger vi då och då upp diverse spännande myntlänkar samt ”delar” och ”gillar” sådan som vi tycker förtjänar detta. Titta in och kolla läget, vet ja! 😉

P.S.  Och snälla!! – Kan ni inte passa på att ”gilla sidan” också! – Det måste väl ändå fortfarande finnas fler än åtta!? myntsamlare kvar i Sverige …?  😉

Karl XII:s nödmynt 1715-1719

Publicerat av
Svara

Igår bloggade jag om justitiemordet på baron von Görtz och en liten rar medalj med anknytning till Karl XII:s nödmynt (mynttecken) 1715-1719 … så idag tänkte jag spinna vidare på detta … så får vi se var vi hamnar till slut … 😉

Min första ”nödmyntserie” inköptes i det gamla trärucklet (brandmyndighetens fasa) där de första Skara-mässorna hölls. Det bör väl ha varit någon gång under 70-talets senare del. Säljare var Paul Levin med firma Ticalen i Göteborg och priset var (efter min fars gedigna prutande) 650 kr för en komplett serie (tio mynt) i kvalitet 1/1+ med jämn mellanbrun färg.

Långt senare, i lunchpausen på en Ahlström-auktion i kungliga hufvudstaden, hittade jag den ovan avbildade tobaksdosan av koppar, i en antikaffär i Gamla stan. Den var relativt dyr, men jag kunde bara inte motstå den. Kanske lite ”fartblind” och påverkad av ”auktions-djävulen”? 😉

På dosans lock har man monterat tretton gamla svenska kopparmynt. I mitten en Kristina-ettöring från Säter (1638-41) och omkring denna en komplett nödmynt-serie 1715-19 plus en sessling (1/6 Öre SM) 1718. I utrymmena mellan mynten finns en sirligt graverad text, som tillsammans med namnen på nödmynten bildar en känd ramsa:

MARS med MERCURIUS samt SATURNUS som inbillade sig vara lika god som JUPITER gör dig FLINK OCH FÄRDIG med WETT OCH WAPEN att strida med den store hjelten PHOEBUS efter de så illa handterat PUBLICA FIDE och understått sig att sälja KRONAN för 1 DALER SM hvarmed HOPPET tog en ända genom C(ARL) XII R(EX) S(VECIAE) 1718. Omkring Kristina-öret i mitten finns gravyren: 1718 – Då Svealand i krig och örlig djupast låg, man då på kopparmynt slikt bilder präglat såg.

Dosan mäter Ø 17 cm och är 5,5 cm hög. Den är invändigt förtennad (locket till och med förgyllt!) och i botten finns en stämpel som säger: ”ALB. ANDERSSON, UPSALA”. Enligt antikhandlaren har den en gång stått på Värdshuset Rullan i Uppsala (se bild t.v.). På 1820-talet öppnade traktören Mathias Walström ett sommarvärdshus med en kägelbana, där det tidigare varit humlegård. Eftersom det även fanns ett Pariserhjul på tomten, fick inrättningen snart namnet ”Rullan” i folkmun. År 1852 köptes värdshuset av italienaren Antoni Tadei, som tidigare drivit en vinhandel i staden. Efter en konkurs och ytterligare en ägare, såldes Rullan år 1870 till källarmästare Emil Mellgren … som senare efterträddes av sin son med samma namn.

I kopparburken med nödmynt på locket ligger det numera (inte när den inköptes) en kopparpollett i valören ”10” (öre) med ett EM-monogram i oval stämpel. Kanske står detta för Emil Mellgren? … och kanske har den använts på Värdshuset Rullan i Uppsala? I skrivande stund kan jag inte lokalisera min ”NM XII” … så vi får återkomma … 😉

Jaha, gårdagens ”von Görtz-jetong” ledde, via Karl XII:s nödmynt och en tobaksdosa från Gamla stan, fram till ett värdshusbesök och en 10-öres pollett. Outgrundliga äro numismatikens krokiga vägar. 😉

Nöden har ingen lag

Publicerat av
7

Idag är det precis 295 år sedan baron von Görtz blev dömd till döden.

Georg Heinrich von Görtz (1668-1719) hade sedan 1715 har haft makten över Sveriges ekonomi och i praktiken varit landets finansminister. Efter att Karl XII (1697-1718) stupat i Norge, blev det von Görtz som blev utsedd till syndabock och han arresterades i bohuslänska Tanumshede redan två dagar efter konungens död. Efter att ha blivit dömd till döden av en jury bestående uteslutande av hans politiska motståndare, avrättades han (3/3-1719) genom halshuggning, varefter kroppen grävdes ned på galgbacken utan någon riktig begravning. Ett klassisk justitiemord.

Den lilla medaljen (jetongen) ovan brukar tillskrivas Christian Wermuth i Gotha (trots att den är signerad ”A. ÆT 66” i halsavskärningen). Bror Emil Hildebrand tar upp den under Johan Reinhold Patkul (se ”Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor”. Stockholm 1860, sidan 77). Omskrifterna är retrograda och förutom NECESSITAS CARET LEGE = Nöden har ingen lag, kan vi på frånsidan läsa: 1 DALER S.M. samt med mindre tecken: A – D / DE A(nno) 15 INCL. 1719 (alltså 1715-1719). 

Anspelningen på Karl XII:s nödmynt är klar som korvspad och därför är det inte bara medaljsamlare som åtrår denna lilla medalj, utan även många myntsamlare. Jetongen mäter Ø 25 mm (8½ linjer, 5½ storleken) och originalpräglingar är mycket sällsynta. Diverse avgjutningar förekommer dock då och då (jämför exv. SNF/MISAB 7:488).

Künkers vårauktioner

Publicerat av
2

Idag tutade det till utanför entrén. Det var postmästaren som ville ha en signatur för mottagandet av ett paket från Tyskland; 5,26 kg auktionskataloger från Künker!

Samtidigt kom den illustrerade resultatlistan över föregående auktion – nr 244 som hölls den 6 februari 2014 i samband med World Money Fair i Berlin. Några av resultaten framgår av skärmdumpen ovan. Det ryska materialet står alltjämt högt i kurs. Det är 180.000 hit och 100.000 dit – i EURO! … +23% provision! Totalt omsatte Künkers Berlin-auktion omkring motsvarande 65 miljoner kronor.

De 5,26 kg kataloger som kom idag kommer att ta sin tid att gå igenom. Helt fantastiska mynt i närmast osannolika kvaliteter och kvantiteter. Bland tusentals och åter tusentals objekt hittade jag i hastigheten denna lilla post – med tre myntstampar från 1600-talet! Det är inte var dag man ser sådana till salu. De bägge (lösa) överstamparna (frånsidorna) är från Sayn-Wittgenstein-Berleburg 1676, medan (den infästa) understampen (åtsida) härstammar från Stolberg-Wernigerode 1674. Denna mycket intressanta lilla samling har nr 4648 på auktion 246 och utropet är satt till 1,250 Euro. En detaljerad beskrivning finns, förutom i katalogen, även i Künkers online-katalog – eller på CoinArcives.com alt. SixBid.com.

Så här skriver Künker själva om de kommande vårauktionerna:

Spring Auction Sale 245-248
From March 10 to 14, 2014 the Künker Spring Auction Sale will take place at the Steigenberger Hotel Remarque at Osnabrück. The collector will find there coins and medals from Antiquity to today. Various special collections – Malta, China and Mansfeld – will be for sale. And the offer of Russian and German coins is remarkable. Nevertheless, the highlight will be the Baums collection featuring more than 1,100 historical medals.

Har ännu så länge bara lite försiktigt öppnat den helt fantastiska, inbundna katalogen över ”500 Jahre Geschichte und Kunst im Spiegel der Medaille – Die Sammlung George Braums u.a.”  Ber att få återkomma … när ”den värsta chocken lagt sig”… 😉

Flera kopior av 1528:an …

Publicerat av
Svara

För några veckor sedan bloggade jag om Stockholmsutställningens minnesjetonger 1897, med motiv av Gustav Vasas stormynt 1528 … och idag tänkte jag visa ytterligare några gyllen-kopior av varierande ålder och utförande. Ovanstående två mynt är av guld respektive silver – och åskådliggör dessutom de båda frånsidesvarianter som förekommer på 1528 års stormynt; med och utan romb före STOKOL. Båda är naturligtvis äkta …

… medan dessa åtta samtliga är falska. De som betecknas A-F är av ungefär samma storlek som originalen, medan G-H är miniatyrer (Ø 28,4 mm) från den del av utställningen 1897 som kallades ”Gamla Stockholm”. Notera att bilderna är inte fullt skalenliga.

  • A = Tennavgjutning av KMK:s unika guldexemplar. Skol-/läroverks-kopia?
  • B = Kopia av silver, i mycket dålig/klumpig stil, hämtad från Appelgrens verk 1933.
  • C = Dåligt utförd, ganska modern (1900-tal?), kopia i okänd (tung!) legering.
  • D = Graverad kopia, förmodligen tillkommen för att fylla en lucka i en samling.
  • E-F = Ganska grovt gjutna musei-/samlar-kopior i silver. Från samma form.
  • G-H = Gyllen-miniatyrer i 1-öresstorlek, sannolikt slagna av Petterssons 1897.

För den som vill läsa mera rekommenderas Mynttidningen 3/4-1994, sid. 18-23.

Sveriges vackraste mynt …?

Publicerat av
Svara

Myntsamlare brukar då och då diskutera vilket eller vilka mynt som skulle kunna betraktas som ”Sveriges vackraste mynt”. Två mynt som nästan alltid hamnar högt på sådana listor är dels Gustav Vasas Svartsjö-daler från 1542-1544 (med den stora diametern), som förmodligen är graverad av Ulrich Isensnidare och dels Karl XII:s riksdaler 1718, formgiven av mästergravören Johan Carl Hedlinger – se klickbar bild ovan.

Schweizaren I. C. Hedlinger hade fått sin utbildning i Frankrike och kom till Sverige som 27-åring år 1718. Beträffande 1718 års riksdaler, så säges det att han blivit inkallad för att förklara sig, med anledning av att lejonen som vaktar riksskölden på detta mynt tittar bort ifrån riksvapnet!? Så kunde man väl inte göra? Hans förklaring, att man inte skall stirra på något som man vaktar, utan istället spana efter eventuella angripare, accepterade välvilligt. Sedan den dagen spanar lejonen alltid ut ifrån riksvapnet! 😉

Unge Gustav Adolf anno 1618

Publicerat av
1

Redan som mycket ung i början av 1970-talet började jag samla svenska kopparmynt och lågvalörer. Det var nämligen de enda jag hade råd med. Bertel Tingströms fantastiska ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok” var, jämte Harry Glücks periodiska årtalsförteckningar, bokhyllans favoriter. Men där fanns även ett par andra små böcker som studerades ganska flitigt; ”Mynt från början” av Björn Tarras-Wahlberg 1972 och ”Svensk koppar och kopparmyntning” av Ulla S. Linder-Welin 1965 (2:a upplagan).

Alldeles i början av den sistnämnda publikationen fanns åtsidan av en Gustav II Adolf-medalj avbildad. Bildtexten lyder: ”Medaljbild 1618 sannolik av Rupprecht Miller”. Det efterföljande avsnittet i boken berättar den spännande historien om Älvsborgs lösen och Falukopparen. Den ofantliga summan av en miljon riksdaler i klingande silvermynt skulle utbetalas till Danmark i fyra delbetalningen åren 1616-1619.

Den där medaljbilden kom av någon anledning att etsa sig fast på näthinnan … och plötsligt en dag – omkring 35 år senare! – dök den äntligen upp! – Där är det ju!  🙂

Hösten 2008 sålde Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) en del trevliga objekt ur tobakshandlaren Sven Svenssons donerade samling. Av de 209 numren på SNF auktion 157 var det egentligen bara ett som intresserade mig (den valsverkspräglade 3-marken 1590 hade jag ju redan hanterat). Men nr 104 hade jag överhuvudtaget aldrig sett till salu. Visste inte ens hur frånsidan såg ut. Så nu stod naturligtvis denna extremt sällsynta gjutna medalj överst på önskelistan. SNF:s katalogmakare hade satt utropet på denna klenod till 200 kr (eller detsamma som diverse dussinvaror, typ Karlsteens lilla regentlängd och Enhörnings dito). Fyndchans alltså! 😉  Enligt Hildebrand hade Kungliga Myntkabinettet i Stockholm ett ex. i brons (Hild. 85) och utöver detta skulle Silfverstolpe och De Geer ha haft var sitt ex. Greve Bonde på Ericsberg hade den inte.

Hur gick det då?  – Jodå, den hamnade hos ”den lille killen” som beundrat den i en bok 35 år tidigare. Nu ligger den i tryggt förvar, bredvid ”Belägringen av Älvsborg 1612”, diverse kopparklippingar av Falukoppar och annat smått och gott som har en spännande historia att berätta. – Prislappen? – Jag fick betala 1.500 kr +10% … och säger som kanonkungen Schmitz’ inköpare, Ingvar Nilsson: – ”Det var en gåva!”  😉

Hönan eller ägget …?

Publicerat av
Svara

Idag kom brevbäraren med ett nytt nummer av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT 1-2014) … och igår levererade han kallelsen till februari månads möte i Göteborgs Numis-matiska Förening (GNF). Den förra bjöd bl.a. på åtta bilder av gamla farbröder, den senare inte på någon. Detta nummer av SNT inleds med ett sedvanligt referat av den egna auktionen, SNF/MISAB auktion 9. Noterar att missuppfattningen ang. 3-marken 1562 med ”62” lever kvar … och påminns därmed om att jag skulle bloggat om detta för länge sedan. För att kompensera för detta bjuder vi på ett par katalogutdrag från Künkers försäljning i januari 2011 och MISAB:s dito 1½ år senare, hösten 2012.

Ett annat spännande mynt som jag skulle tagit upp på här på Myntbloggen för länge sedan är ”Nyköpingsöret som hamnade i valsverket” … eller ”2-öre 1626 omvandlad till 1-öre 1625!” som SNT-rubriken lyder. Anatoly Skripunov mailade mig om detta redan i mitten av december, men som vanligt kommer det alltid en massa saker emellan.

Samtliga fyra typer av konung Gustav II Adolfs hammarpräglade Nyköpings-klippingar (fyrk 1625, halvöre u.år, 1625 samt öre 1625-26) är mycket sällsynta (till skillnad från de flesta dito från Säters myntverk). Hur man skiljer dem åt framgår av Antikören auktions-katalog nr 6, 1988 och nr 16, 1995. På första bilden ovan illustreras SNT-artikeln, jämte ett stämpel-identiskt exemplar av det hammar-präglade Nyköpings-öret 1625, med rak 2:a (Ottosson 56a) samt ett i Nyköping valsverkspräglat 2-öre 1626, med varianten ”punkter i kronan och valörtvåa med slängar” (Ottosson 64). Min första spontanta tanke kring denna spännande överprägling (bild 2) var, precis som herrar Castenhag/Skripunov skriver, att det rörde sig om överpräglad 2-öring 1626, som ompräglats med gamla 1-öres-stämplar från 1625. När jag kikar lite närmare, tror jag emellertid att det är tvärtom; en hammarpräglad 1-öring 1625 som någon i personalen på Nyköpings myntverk ”lekt med” (alternativt använt som ”justerare”) i ett valsverk för 2-ören 1626. Detta skulle bättre förklara vissa egenheter; såsom exv. a) utbuktningen där 2-öresprägeln är som starkast, b) att 1-öresprägeln (i mjukglödgad koppar) är betydligt tydligare än den ”spontana” 2-öresprägeln (präglad koppar är betydligt hårdare än mjukglödgad), samt c) att myntet verkar vara av 1-örings vikt (uppgift saknas dock).

Frågeställningen är alltså klassisk:  – ”Vad kom först, hönan eller ägget” …?  😉

Provmynt 1528 – eller utställningsjetong 1897 …?

Publicerat av
Svara

För att återknyta till gårdagens blogginlägg tänkte jag idag ta upp ett exempel på hur även ”de stora elefanterna” kan trampa i klaveret ibland. 😉

I den då ledande numismatiska tidskriften Skandinavisk Numismatik – Mynt & Medaljer
nr 3-1982, skrev Kenneth Jonsson (idag Sveriges enda professor i numismatik!) en artikel med titeln: Ett ’provmynt’ för 1 öre slaget till Gustav Vasas kröning 1528? … där han presenterade ett korroderat jordfynd från Dalarna som hittats av två grabbar utanför Ludvika i september 1981.

Detta ”kopparmynt” inlöstes av Kungliga Myntkabinettet i Stockholm, genom s.k. hembud, då det rörde sig om ett nyfunnet jordfynd utan ägare som kunde antas vara äldre än 100 år gammalt. Priset fastslogs till 3.000 kr (närmare 8.000 kr i dagens penningvärde), vilket kan betraktas som ett verkligt ”fyndpris” 😉 … för ett unikt (prov)mynt från 1528? Nedanstående gyllen 1528 (t.v.) såldes i Tyskland 2011 för motsvarande 2.133.000 kr.

Professor Jonsson tycker att ”provmyntet” har stora likheter med 1528 års stormynt, slaget till Gustav Vasas kröning (se Mynttidningen 3/4-1994), och framför teorin om att det kan röra sig om ett provmynt till ett ”kröningsöre” 1528. En kopparminiatyr av gyllen. Diametern är Ø 28,4 mm och vikten 5,20 gram före konservering och 5,05 gram efter.

Några år senare (1988-1989) framför skribentparet Yngve Almer och Ingemar Carlsson en sensationell teori om att bland annat 1528 års gyllen (stormynt) skulle vara en antikvitetsförfalskning, tillverkad av någon okänd förmåga på 1670-talet i syfte att lura samlare!? Almer/Carlsson instämmer för övrigt i Jonssons omdöme att ”likheten mellan miniatyren och gyllen är anmärkningsvärt stor”. Man omnämner miniatyren, men märkligt nog inte andra kända gamla gyllenkopior. KMK:s Ian Wiséhn beskriver fyndmyntet 1990 (i ”Myntfynd från Dalarna”, nr 54), med sparsmakade: ”Stockholm, 1528, koppar, falskt” … men utan vare sig motivering, bild, storlek eller vikt.

Undertecknad omnämner miniatyren i förbigående i artikeln ”1528 års stormynt – ett fantasimynt?”, Mynttidningen 3/4-1994, sidorna 18-23. Beträffande de påstådda likheterna med 1528 års stormynt skriver jag bl.a. ”Enligt min uppfattning finns inga som helst stillikheter mellan miniatyren och 1528 års mynt. Denna prägling anknyter vare sig till Appelgrens stil 4 eller stil 3/5”. Dessutom hävdar jag bestämt att gyllen 1528 är äkta!

Och när Svenska Numismatiska Föreningens ”NM XL, Myntningen i Sverige 995-1995”, utkom året därpå, fick jag medhåll av självaste Lars O. Lagerqvist! … där han bl.a. nämner ”en debattartikel med utförliga motargument; författare till denna är U. Ottoson” samt att ”Förf. hör till dem som av många skäl bedömt gyllenmyntet som en samtida prägling och ansluter sig till Ottosson”. Angående miniatyren får vi samtidigt veta att man funnit ytterligare ett ex. (i Södermanland) med bevarad försilvring! En metallanalys hade dessutom givit vid handen att såväl legeringen som försilvringen var modern och att det alltså inte rörde sig om ett samtida provmynt, utan om en senare minnesjetong.

Nästa ledtråd kom tio år senare, 2005, efter att Bengt Hemmingsson tipsat Frédéric Elfver om en skrift om Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 … med en illustration av gyllen 1528 … och den i sammanhanget intressanta bildtexten: ”Gustaf I:s öre 1528”. 😉 Detta utmynnade i artikeln: ”Om ’provmyntet’ till Gustav I:s kröning 1528 – en dementi”  (SNT 3-2005, sidorna 62-63).

Och det finns faktiskt mycket som talar för Bengt Hemmingssons idé. Det råkar nämligen finnas en liten minnesjetong, präglad på industri-utställningen 1897, som har EXAKT samma diameter som ”miniatyr-gyllen 1528″… Ø 28,4 mm! Denna jetong (överst på bilden t.h.) är graverad av August Högel och slagen av Petterssons Knappmakeri i Stockholm. Den är som synes försedd med en bärögla kl. 12 – liknande den som finns på ett par av de idag kända exemplaren av gyllen-imitationen … övriga 5-6 ex. har spår av en ögla kl. 12. Samtliga har likvända sidor och vikt mellan 5,05 – 6,56 gram.

I januari 1896 gick firmans grundare Mathias Pettersson (1824-1896) ur tiden och rörelsen övertogs av äldste sonen Carl Gustaf Pettersson (1853-1940). På bilden ovan skymtar han fram, bakom ”1897 års jetonger”, på en medalj tillskriven Sven Kulle 1903. I Lars O. Lagerqvists utmärkta lilla bok om Petterssons Knappmakeri (1981) får vi veta att Gustaf bl.a. utbildat sig i Paris – och att han var särskilt skicklig inom förgyllning!

På denna artikels första bild ser vi en kartskiss över ”Gamla Stockholm” under Industri-utställningen 1897 … med såväl ”Myntmästarens hus” (1) som ”Slottsporten” (5-6).

Sensmoralen av det hela är väl att allting kanske inte är fullt så enkelt som det först ser ut. Till och med en myntprofessor kan feldatera ett ”mynt” med 369 år … och med hull och hår ”köpa” en turistkopia / souvenir, som en gång i tiden medvetet förminskats, just för att undvika all sammanblandning med originalen. – Allt är enkelt när man kan det!

P.S.  Tur för KMK att man feldaterade ”mynttypen”, annars hade man inte haft något laglig rätt att lösa in de två först funna slantarna … som ju båda var yngre än 100 år. 😉

Souvenir-plåt på Tradera

Publicerat av
10

Över tusenlappen för en extremt vanlig souvenir!?  – Rekord …?

Det blir tråkigare och tråkigare att gå in och kika på Tradera. Allt fler seriösa säljare ersätts med skojare. Nybörjare blir lurade tack vare Traderas hårdnackade motstånd mot att anställa kompetens.

Idag såldes t.ex. ”ett plåtmynt” (läs: en modern souvenir från företaget MITAB i Karlshamn) för helt ofattbara 1.125 kr (efter 103 bud!?). Det var åtminstone en tusenlapp för mycket. Borde egentligen inte kosta mer än några tior … men ibland blir det några hundra på Tradera … eftersom de kan säljas vidare, tillsammans med Kina-kopior och annat skräp – inte sällan i diverse ihop plockade poster.

Initialt är denna kopia/souvenir märkt med ”COP” på baksidan samt försedd med en rund gul klisterlapp med texten: ”Gjuten BRONS-MALM Mitab Karlshamn, Made in Sweden”. Den såldes ursprungligen i en hårdplastförpackning, med ett litet faktablad (se bild t.v.).

Ja, ja, Tradera är Tradera och man får ta det för vad det är. Kopior och förfalskningar i långa rader, tokroliga myntbeskrivningar, fynd, stollepriser och piratkopior etc. etc.