Kategoriarkiv: Antika Mynt

Norsk tidningsanka

Publicerat av
Svara

Igår läste jag om ett sensationellt guldmyntfynd i Norge. Man vill ju vara aktuell och därför ingår numismatiskt nyhetssurfande i de dagliga rutinerna. Min första lite skeptiska reaktion efter att ha läst artikeln i Haugesunds Avis, var att …

– Jaha, och vad är det som säger att den där inte är ”planterad” då? Justinianus I:s (527-565 e.Kr.) bysantinska solidi (singularis: solidus) är bland de allra vanligaste på samlarmarknaden … men i de skandinaviska fynden dominerar nog ändå de senromerska dito.

Idag läser jag i min norske kollegas blogg att  ”Gullmyntfunn er bare bløff”.

Ett ”planterat” mynt som såldes på Stack’s Coin Galleries (sedan 2011 Stack’s Bowers Galleries) auktion den 18 augusti 2009, nr 4382 ($250). Arkeologerna hade alltså blivit grundlurade. Något som förmodligen inte skedde för första gången. I åtta fall av tio har arkeologer nämligen inte större numismatiska kunskaper än att ”runda mynt är runda”. Så att tillfråga en arkeolog om mynt är precis lika dumt som att fråga en numismatiker om arkeologi.

Kjetil Kvist på Numisma Mynthandel i Oslo (som även driver sajten och bloggen Gullmedalje.no) delar också med sig några visdomsord på vägen:

– ”I myntbransjen sier vi ofte at dersom noe er for godt til å være sant, så er det antagelig ikke sant”.  

– ”Neste gang: Kontakt en numismatiker 😉 Han vet antagelig hvor du skal lete etter informasjon”.

Kloka ord! Bra slutledningsförmåga och snabb sökinsats. Lysande problemlösning i internets anda. Hade arkeologer i allmänhet haft en bättre och mindre fördomsfull relation till numismatiker och mynthandlare hade detta aldrig hänt. Nu fick man en välförtjänt ”knäpp på näsan” istället. – Dumstrut på!  ;o)

Ytterligare läsning om detta hittar den intresserade på: Karmsund Avis, Aftenposten, Haugesunds Avis, Karmøytt och NRK Rogaland.

Falsk eller äkta …?

Publicerat av
Svara

Häromdagen bloggade jag om en modern kopia av den berömda och beundrade dekadrachmen från Syrakusa på Sicilien – som någon försökte kränga för 120.000 kr på Tradera. Nu har jag letat fram och fotograferat mitt exemplar av denna klassiker. Dessvärre är inte heller denna äkta, utan en modern kopia av Kimons mästerliga konstverk, som ursprungligen präglades för ofattbara 2.400 år sedan – ca 400 f.Kr.

Om något är för bra för att vara sant, ja då är det oftast det. Så när en av numismatikens största klassiker dyker upp på Tradera!? – då ringer nog en och annan varningsklocka?

Under antiken slog man mynt för hand, vilket medförde att varje exemplar hade sina specifika kännetecken (eller defekter om man så vill) som exv. snedcentrering, oregelbunden form etc. Varje exemplar blev i princip unikt. – Och detta är till stor hjälp när man idag skall avslöja förfalskningar. De flesta kopior är nämligen gjutna och så att säga ”stöpta i samma form”. Detta betyder att originalets kännetecken dupliceras på kopiorna . . . så om man kan hitta två eller flera exemplar med samma kännetecken – ja då har man påvisat förfalskningen! – Kopia? – leta ”dubbelgångare”!

Men självklart kan man avslöja kopior och förfalskningar även med hjälp av erfarenhet, stilkänsla och kännedom om tillverkningsteknik. Myntet till höger är äkta! Ett mynt (eller medalj) som i original skall vara präglad får naturligtvis inte uppvisa tecken på att ha varit gjutet. På mynt i hög kvalitet är detta oftast inga problem att avgöra, utan det är först när man t.ex. skall avgöra om ett mynts poriga yta beror på korrosion eller på att det är gjutet, som erfarenheten kommer in i bilden. Övning ger färdighet och bästa sättet är att se så många mynt som möjligt – live! Auktionsvisningar och myntmässor rekommenderas!

Selma Lagerlöf-medaljer

Publicerat av
1

Jaha, vad skall man blogga om idag då?  – Kanske att Diocletianus valdes till romersk kejsare denna dag för 1728 år sedan – anno 284 e.Kr. – Eller att ”de svenske” under Karl XII:s ledning besegrade ryssarna i slaget vid Narva år 1700. Nja, jag tror det får bli några Selma Lagerlöf-medaljer istället. Idag är det nämligen 154 år sedan vår berömda författarinna föddes – 1858 … samma år som kung Gustaf V kom till världen.

         

Selma Lagerlöf (1858-1940) behöver väl ingen närmare presentation, så jag nöjer mig med en länk till Wikipedia och ägnar istället några rader åt några medaljer över henne. Till vänster ovan en, nästan lite karitatyrartad, stor gjuten järnmedalj (Ø 71,5 mm) formgiven av den autodidakte skulptören Alfred Ohlson (1868-1940).

Plaketten i mitten är något så ovanligt som en ”planoplastisk porträttrelief”, utförd av Alice Nordin (1873-1948). Den är galvaniskt framställd i koppar som försilvrats och lackats (114 x 162 mm). Lite av ett tekniskt experiment skulle man kanske kunna säga. Liknade plaketter finns även över Ellen Key, Oscar Levertin och Gustaf Janson. Dessutom har göteborgaren Otto Strandman (1871-1970) utfört en dylik plakett över August Strindberg – se SNT 4-2012 (pdf) . . . och NNÅ 1961, sidorna 163-166.

Den högra medaljen är kanske en av de allra vanligaste över Selma. Utförd strax efter hennes bortgång 1940 av Tore Strindberg (1882-1968) . . . som för övrigt var kusin till August Strindberg. Finns i både silver och brons och dessutom i en nyprägling, gjord av Sporrong & Co 1978 (randmärkta med ”NYPRÄGLING 1978 – BRONS MAX. 1000 EX.” Medaljens frånsida visar Nils Holgersson flygande över Sverige på sin gås.

För att anknyta till detta och kanske även glädja sedel-samlarna? får vi väl avsluta dagens blogginlägg med ”en Selma” – i form av en ”origami-skjorta”.  ;o)

Fixar du att göra en sådan?  – Med gåseslips och allt!  ;o)

Går det så går det …?

Publicerat av
6

Världens genom tiderna vackraste (och mest förfalskade) antika mynt till salu på Tradera!? Utropspris: 120.000 kr.  – Vad skall man tro om det?

Till höger två olika genuina exemplar av staden Syrakusas berömda dekadrachmer, signerade av de båda mästergravörerna Kimon (signerad på nedersta delfinen) respektive Euainetos (signerad under nedersta delfinen). Två skönheter – var och en på sitt sätt. Vilken konstnärlig stil man tycker bäst om är naturligtvis en smaksak, men Kimons arbeten värderas generellt högre. Exemplaret till vänster såldes nyligen på Numismatica Ars Classica (NAC) i Zürich för CHF 170.000 +18% provision +8% moms = drygt 1,6 miljoner SEK.

Signerade exemplar av dessa fantastiska mynt är betydligt dyrbarare än osignerade. Kimons arbeten kan dels ha en partiell mikrosignatur vid åtsidana avskrärningslinje, dels en s.k. ”full signatur” på frånsidans nedersta delfin. Samma firma som sålde myntet ovan sålde tidigare i år ett osignerat exemplar, tillskrivet Euainetos, slaget med ”trött åtsidesstamp” (f.ö. en vanlig defekt på dessa mynt) för mera överkomliga CHF 8.000.

Men Tradera-exemplaret då?  – Tja, det blir nog ganska svårt att övertyga någon om det rör sig om ett äkta mynt. Ingen proveniens. Okänd säljare som tidigare försökt sälja moderna tjeckiska kopior (även S-märkta repliker) av gravören Petr Sousek med webbplatsen AntiquaNova.com (som f.ö. jobbar i samma stil som den mer skygge, men berömde, bulgariske föregångaren Slavey Petrov alias ”The Nightingale”). Säljarens bilder visar dessutom ett ”mynt” som har allt annat än tidstypisk rand/kant – långt ifrån originalens oregelbundna plantsar och karakteristiska kantsprickor (dessa mynt slogs i upphettat tillstånd och har därför mer eller mindre ”sprucken rand”). Hade hoppats hitta en identisk kopia, men p.g.a. det enorma antalet förfalskningar av denna typ har jag (ännu) inte lyckats.

Ekonomisk = snål?

Publicerat av
Svara

Tittade in på Myntkabinettet.se för att se om det hänt något.  – Nja, inte direkt. Toppnyheten var att man förra veckan målat om museibutiken. Klickade istället vidare till Kungliga Myntkabinettet på FaceBook. Har inte mycket till övers för FaceBook, men det kunde ju vara kul att se vad KMK har för sig på nätet. Fann att ekonomi och kontanthandelns vara eller icke vara, med bred marginal var favoritämnet på KMK FB. Numismatik, mynt och medaljer fanns det märkligt nog knappast ett spår av. Utbudet av detta var i högsta grad sparsamt, snålt – eller kanske ekonomiskt?

Tillbaka till Kungl. Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum för en sökning på ”numismatik”. – En hög plåtmynt och rubriken ”Vad är numismatik?”  – Men den hade jag sett många gånger förut. Provade att söka på  ”myntsamlande” istället.  Då fick jag veta att man arrangerat en utställning kallad Numismatik och myntsamlande under 500 år – för nästan 40 år sedan, anno 1973!?  Sista chansen; en sökning på och ”myntsamlare”. Resultatet blev sidan ”Samlat i kabinett” med informationen att 1873 bildades Svenska Numismatiska Föreningen som ett organ för Sveriges myntsamlare … och den sidan var senast uppdaterad 2012-10-02 …

Återstår att se hur länge det dröjer innan man lockas till KMK nästa gång …

Tradera ”Mynt & Sedlar”

Publicerat av
4

Håller guld- och silvertackorna på att ta över Tradera ”Mynt & Sedlar”…?  Varför säljs det massor av metaller till höga priser – men väldigt få samlarmynt i samma prisklasser?

Har roat mig med att utforska Traderas sökfunktion och gjorde då bland annat en sökning på sålda objekt (auktion + fast pris) inom kategorin ”Mynt & Sedlar”, sorterade efter fallande pris. Av de femtio dyraste objekten hittade jag endats sju (14%) numismatiska samlarmynt – samtliga svenska och präglade mellan 1562 och 1885. Prisnivåerna låg på mellan 15.600 och 79.100 kr. Det sistnämnda priset noterades för en ”Dala-dukat 1810” (och betydde att Tradera-säljaren fick drygt 25% mer än säljaren på MISAB 6 i våras). Resterande 43 objekt var guld-, platina- och silvertackor eller s.k. bullion (d.v.s. mynt och medaljer där det ekonomiska värdet = metallvärdet).

Bland de hundra dyraste objekten var andelen samlarmynt lite högre – närmare bestämt 7+21/100 = 28%. Fördelningen mellan svenska och utländska mynt inom denna grupp var 97%-3% (förvånandsvärt lite utländska mynt alltså) och prisintervallet från 9.950 till 79.100 kr. Lite förenklat kan man alltså säga att objekt över 10.000 kr inom kategorin ”Mynt & Sedlar” till drygt 70% utgörs av metallskrot.  – Kanske är det dags att börja se över kategoriindelningen på Tradera Mynt & Sedlar …?

Från framtiden till KMK

Publicerat av
Svara

Idag inleddes fjärde veckan på jobbet för Kungliga Myntkabinettets nya chef, Eva Ramberg. Hon tillträdde tjänsten den 1 oktober 2012 och ersatte då Ian Wiséhn som styrt KMK sedan 1998. Eva Ramberg kommer från Dalarna och har närmast varit chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Dessförinnan har hon jobbat som konservator.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som rör både den utåtriktade verksamheten samt föremål och bevarande. KMK är ett väldigt fint museum med unik specialistkompetens. Jag hoppas kunna förvalta det som är uppbyggt och samtidigt vara drivande i en positiv utveckling, säger Eva Ramberg.

Det skall bli väldigt spännande att följa KMK:s utveckling framöver. Nytt blod och nya idéer är självfallet mycket viktigt för att verksamheten inte skall gå i stå. Nivån, och även omfattningen, av det KMK av idag presenterar på webben är t.ex. alldeles för dåligt. Det fantastiska material som den nationella myntsamlingen innehåller förtjänar faktiskt betydligt bättre än så här. Man måste kunna nå ut till många fler – och det gör man via internet!  – Vilken man borde insett för länge sedan. Uppsala Universitets Myntkabinett är t.ex. (sedan länge!) ett föredöme vad gäller att fotografera och publicera sina samlingar. Här har KMK mycket att lära.

På Myntkabinettets sida om ”Sveriges Mynt” kan man bl.a. läsa rena faktafel, som exv. De första kopparmynten präglades i Nyköping år 1624 *, men även en del annat som inte är speciellt välformulerat (år 1066 präglades t.ex. inga mynt alls i Sverige).
*  Nix!  Det skedde i Säter i Dalarna under myntmästaren Gillis Coyet d.y. De första kopparmynt i Nyköping tillkom året därpå under ledning av myntmästaren Hans Kroll.

Men när vi nu fått en ”dalkulla” som ny chef för KMK kommer det säker inte dröja länge förrän dylika fadäser plockas bort och ersätts av korrekta fakta, intresseväckande artiklar och mynt- och medaljbilder i massor!  – Varför inte starta en blogg!?  ;o))

Dekadrachm för 21,7 mille!

Publicerat av
Svara

Den sicilianska dekadrachmen som jag bloggade om igår, såldes för 2,3 miljoner CHF (= 17 miljoner SEK), vilket med tillägg för köparprovision (18%) och moms (8%) betyder drygt 21,7 miljoner SEK (enligt Forex kurs).  – Inte så illa för ”tio drakar”… ;o)

Detta är förmodligen rekord för ett silvermynt från antiken. Guldmynt har dock klubbats för högre priser tidigare. Hur som helst hittade jag lite annat när jag faktasökte igår. Bilden här till höger visar ett av de bästa kända exemplaren av denna mynttyp. Det finns att bese på museum i München för övrigt. Ytterligare ett exemplar finns på British Museum i London och är stampidentiskt med ovanstående på åtsidan, men inte på frånsidan. Se bild nedan.

Exemplaret som såldes i Zürich igår är stampidentiskt med båda dessa åtsidor – och ev. frånsidan på British Museums exemplar? Det finns alltså knappast någon anledning att ifrågasätta äktheten på dessa tre mynt … MEN det kanske det gör beträffande andra exemplar?

Som med alla värdefulla saker förekommer det naturligtvis förfalskningar och kopior även av detta klassiska mynt. De flesta är av en kvalitet som de allra flesta samlare av antika mynt snabbt avslöjar. Oftast är de (ganska klumpigt) gjutna ibland efter Becker.

Ett undantag är möjligen kopior / förfalskningar av den kände tyske förfalskaren Carl Willhelm Becker (1772-1837). Han tillverkade många väldigt skickligt gjorda (präglade) kopior av antika mynt. På bilden här till höger en sådan kopia präglad i vitmetall. Den är nästan ”lite för bra”.

I samband med den  stora myntmässan i New York (som jag faktiskt varit med och ställt ut på en gång i tiden) i år, arrangerades i vanlig ordning även en del myntauktioner. En av dessa hölls gemensamt av firmorna Classical Numismatic Group och Nomos AG.

Denna auktionen stolthet var dekadrachmen från Akragas som hade fått ett utrop på 2,5 miljoner USD och förväntades sätta prisrekord. Men så blev det inte alls. Istället dök det upp myndighets-personer från stadens rättsväsende som helt sonika beslagtog myntet (tillsammans med ett annat antikt grekiskt mynt) och arresterade ägaren, Dr. Arnold Peter Weiss. Man hade fått in en anmälan med påståenden om att mynten skulle vara rovgrävda i Italien.

Det hela tog dock en oväntad vändning när experter förklarade att denna dekadrachm var en modern förfalskning! Nu har inte alla bevis lagts på bordet – ännu … men det verkar nog som en mycket skicklig falskmyntare lurat både samlare, arkeologer och auktionsarrangörer. ;o)

P.S.  Att slutet av detta inlägg inte kom med igår berodde på en strejkande server.

Klassisk skönhet

Publicerat av
Svara

Idag skriver SvD Näringsliv:  – ”Greklands nuvarande valuta euron är i kris. För gamla antika grekiska mynt verkar värdet däremot rekordhögt. Just nu säljs ett extremt ovanligt silvermynt på auktion för 12 miljoner kronor”.

Myntet ifråga är en dekadrachm (d.v.s. en 10 drachm) präglad i staden Akragas på Sicilien omkring 409-406 f.Kr. för att fira stadens hjälte, Exainetos, som segrade vid de Olympiska Spelen år 412 f.Kr. Sådana segrar var naturligtvis en källa till stor lokal stolthet. Grekiska kolonister började faktiskt grunda städer på ön Sicilien så tidigt som på 700-talet f.Kr. Städer som Syrakusa och Akragas producerat några av de absolut vackraste grekiska mynt som någonsin gjorts. Klassiska skönheter och riktiga mästerverk.

Solguden Helios visas på åtsidan, där han drar fram med sitt fyrspann mellan himmeln (symboliserat av en örn) och havet (symboliserat av en krabba). Den grekiska inskriptionen lyder ”AKRAGAS”. Frånsidan visar två örnar som festar på en hare som ligger på toppen av en klippa. En av örnarna äter, den andra höjer huvudet för att svälja. Gräshoppan till höger är enligt British Museum sannolikt ett kontrollmärke.

Detta fantastiska praktmynt är just nu till salu på auktion nr 66 (lot #6) i regi av firma Numismatica Ars Classica (NAC) i Zürich. Utropet är satt till facila CHF 1.750.000, d.v.s. drygt 13 miljoner svenska kronor. På detta tillkommer dessutom 18% köpar-provision + 8% moms … och då är vi uppe i dryga 16,5 miljoner SEKiner.

Höstsäsongen är på G

Publicerat av
Svara

Luften är fräsch och sval. Trädens lövverk börjar skifta färg. Koltrastarna har spanat in fallfrukten. Och i lördags var det höstdagjämning.  – Myntsäsongen är alltså på G!

Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) hade sitt första månadsmöte efter sommaruppehållet för två veckor sedan … men denna vecka kör man igång på allvar. Idag kl. 18.30 träffas medaljsektionen under ledning av Bengt Holmén. Två nautiska medaljer skall avhandlas av Karl-Axel Olsson. Och på torsdag (27/9) är Birgit Eriksson värd för svensksektionen där Göran Jonsson föreläser om att samla medeltida svenska mynt. Antik-, svensk- och medaljsektionerna inom GNF träffas i förenings-lokalen på Jungmansgatan 57, strax intill Slottsskogen och Linnéplatsen.

Mycket tack vare eldsjälen Bengt Holmén har GNF genom åren gästats av många internationellt välkända numismatiker. Nu på onsdag (26/9) och lördag (29/9) håller numismatikern Carmen Arnold-Biucchi, ordförande i Internationella Numismatiska Rådet (International Numismatic Council / Conseil international de numismatique) och verksam på Harvard University Gallery’s Department of Ancient and Byzantine Art and Numismatics, två föredrag i regi av Gunnar Holst Stiftelse för Numismatik. Platsen för detta är Gamla Hovrätten, Olof Wijksgatan 6, Göteborg.  Fritt inträde! 

  • Onsdag 26 september 2012, kl. 19.00:  Fördrag: Symboler på antika mynt
  • Lördag 29 september 2012, kl. 14.00:  Carmen Arnold-Biucchi visar upp antika konstverk från sin arbetsplats på Harvard University Gallery. Efter paus visar hon vackra mynt från Sicilien präglade på 400- och 300-talen f.Kr.

Och GNF nöjer sig inte med detta! Helgen därefter, d.v.s. den 6-7 oktober, arrangerar man (tillsammans med Gunnar Holsts Stiftelse) Myntets Dag (i två dagar?) på Stadsmuséet i Göteborg OCH Lödöse Museum OCH Bohusläns Museum i Uddevalla (med två d). Det blir ett digert program med många olika föreläsare och ämnen. Länken ovan leder till ett reklamblad i PDF-format … vars hålltider jag hoppas är rätt återgivna här nedan.

Stadsmuséet i Göteborg, lördag 6 oktober 2012, från kl. 10.00:
– Cecilia von Heijne: Arabiska myntfynd i Sverige.
– Jonas Bring: Annorlunda betalningsmedel (premonetära).
– Rolf Sandström: Vad kan de romerska mynten berätta?
– LUNCH, kl. 12.00-13.00
– Dragning av vinster i myntlotteriet.
– Bertil Andersson: Glimtar från den göteborgska bankhistorien.
– Christian Thorén: Utvecklingsplaner för Göteborgs Myntkabinett.
– Jens Christian Moesgaard: Vad gjorde vikingarna i Normandie?
– Sune Persson: Nazisternas ”Operation Bernhard”.

Lödöse Museum,  lördag 6 oktober 2012, från kl. 12.00:
– Jens Christian Moesgaard: Vad gjorde vikingarna i Normandie?
– Cecilia von Heijne: Arabiska myntfynd i Sverige.

Bohusläns Museum i Uddevalla, söndag 7 oktober, kl. 13.15.
– Kenneth Jonsson: Myntfynd i Bohuslän.

Är du inte redan medlem i Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) så går det säkert att ordna i samband med föreningens olika evenemang. Att lägga ett par hundra-lappar om året på detta – och/eller minst lika mycket på numismatisk litteratur, är väl investerade pengar. – Numismatik kan bedrivas utan mynt – men inte utan litteratur.