Författararkiv: Ulf Ottosson

SNF:s årsmöte 2013 …?

Publicerat av
Svara

Kors i taket!  – Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) har uppdaterat sin hemsida!

– Låter det för bra för att vara sant? Jo visst, naturligtvis, jag bara skojar. Numismatik.se ser ut som den alltid gör. SNF:s toppnyheter den 7 maj 2013 är ”Föreningskväll, diskutionsafton” (skall nog vara ”diskussionsafton”) onsdagen den 27 mars 2013 (d.v.s. för sex veckor sedan)samt ”Senaste numret av SNT” = Maj 2012 (ett år sedan).

Någon information om vad som avhandlades på helgens årsmöte i Vetlanda kan vi således inte bjuda på. SNF:s sekreterare har i och för sig ”bloggat i ämnet”, men helt utan att nämna något om vilka beslut som togs angående föreningens katastrofala ”webbreklam” eller vad man skall göra åt återväxtproblemen.

Årsmötets ”höjdpunkt” var tydligen nedstigningen i gruvan … och kanske är det så, att man först måste nå den absoluta botten … innan man kan påbörja uppstigningen … ;o)

Plundringen av Rom 1527

Publicerat av
Svara

Den 6 maj 1527 intogs och plundrades Rom av upproriska soldater i den tysk-romerska kejsaren Karl V:s arme. Detta innebar ett avgörande i konflikten mellan Karl V och ”The League of Cognac 1526-29” – en allians bestående av Frankrike, Milano, Venedig, Florens och påvedömet.

När jag läste lite på nätet om detta hittade jag bilden ovan, där Karl V sitter på en upphöjd tron, med en örn vid fötterna, omgiven av sina besegrade fiender; Suleiman, påven Clemens VII och Frans I till vänster samt hertigen av Cleves, hertigen av Sachsen och landgreven av Hessen till höger.  – Kan detta månne vara samma motiv som finns på Aelius-medaljen som tidigare avhandlats här på Myntbloggen.se?  – En upphöjd man med en örn vid fötterna framför sex undergivna personer …?

Kan dessa sammanlänkade medaljer ha något samband med plundringen av Rom 1527 …??

Skall de mycket kortlivade romerska kejsarna Otho och Aelius i själva verket vara symboler för den tysk-romerske kejsaren Karl V …??

Kan vi rent av ha med ett utstuderat fall av satir i medaljformat att göra …??

Vilda teorier – ja visst! Tyvärr vet jag alldeles för lite om de historiska skeendena kring detta för att rättvist kunna bedöma saken.

Något som möjligen kunde tala för ”satirteorin” är att den av mig föreslagna konstnären, Leone Leoni (1509-1590), lär ha haft Pietro Aretino (1492-1556) som beskyddare och tillsammans med sin familj varit bosatt hos honom i Venedig på 1530-talet. Om denne Pietro Aretino står bland annat att läsa att han var ”en toskansk författare, poet, dramatiker och satiriker under den italienska renässansens slutskede. Han skrev gycklande komedier som föregick Molière och Dario Fo, verklighetsförankrade berättelser i dialogform långt före realismens litteratur, sexuellt frispråkiga sonetter och ett stort antal litterärt briljanta och kulturhistoriskt värdefulla brev”.  – För övrigt förekommer han själv på en satirisk medalj.

Så där, då har vi ytterligare lite förslag och teorier att bearbeta och resonera kring … ;o)

Sveriges regalier stulna!?

Publicerat av
Svara

Natten till idag slog någon sönder en fönsterruta och gick in i Västerås Domkyrka och hämtade Johan III:s 420 år gamla begravningsregalier. Idag beklagar sig diverse offentliga förvaltare av nationella kulturskatter och kallar det hela ”en stor olycka”!?  – Hur skulle det vara med lite mindre naivitet och lite mera framförhållning?  – Hört talas om uttrycket ”tillfället gör tjuven”? Larm? Fönsterlås? Inbrottsskydd? Kameraövervakning?  – Det är tydligen bara EFTER en stöld som våra unika kulturföremål är ”ovärderliga”…  SKÄMS!!

Priser för dagens mest korkade kommentar går utan konkurrens till antikvarien vid Upplandsmuseet, Herman Bengtsson, som på frågan; – Vem kan tänkas vilja stjäla regalierna? … svarar:  – En vrickad samlare kanske?   Ett något nyktrare uttalande kommer från Kenneth Mandergrehn på Rikskriminalpolisen, samordnare av kulturarvsbrottslighet, som säger;  – ”Det här är helt osäljbara grejer. Den i branschen som blir erbjuden att köpa kommer att reagera direkt”:

Efter den slösaktige Johan III:s död 1592 fanns inga pengar till att lösa ut det ståtliga gravmonument han beställt, så detta blev liggande i ett magasin i Danzig …
i 190 år! … tills Gustav III löste ut det 1782. Gustav beslöt även att en sarkofag i svart carraramarmor, som han ursprungligen beställt åt sig själv, istället skulle föräras Johans halvbror, Erik XIV i Västerås Domkyrka. Dessvärre var kistan lite för kort för Erik, så man beslöt helt sonika att kapa fötterna på den gamle kungens kvarlevor!? Som ”lite plåster på såren” prydde Gustav III gamla kung Erik XIV:s sarkofag med Johan III:s begravningsregalier (som tidigare funnits på dennes gravmonument i Vasakoret i Uppsala Domkyrka).

För den som är intresserad finns det mera att läsa om detta i förre chefen för Kungl. Myntkabinettet, Lars O. Lagerqvists lysande bok ”Sveriges Regenter – Från forntid till nutid” (och föregångaren ”Sverige och dess regenter under 1000 år”).

Uppdatering 2013-05-07:
Begravningsregalierna återfunna!  – De stulna begravningsregalierna från Västerås Domkyrka återfanns på måndagskvällen i en svart sopsäck utmed vägkanten intill E 18.
Kungliga regalier hittade i sopsäck!  – Slängda i ett dike vid en väg utanför Västerås låg kronan, spiran och äpplet som stals i fredags.

Västsvensk penning …?

Publicerat av
Svara

Har ni hämtat er från FriMynt, Valborg och 1:a maj? För egen del känns det nästan som man fått ”en överdos” av mynt och medaljer på sistone. – Men man tröttnar på trädgård och takläggning också  ;o) … så här kommer ett nytt blogginlägg …

I senaste numret av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT) har Olaus Magnus (1490-1557) ord från 1554 – ”Den urgamla härliga konungaborgen Aranäs i Västergötland” – återanvänts som rubrik på en trevlig artikel av Monica ”MGL” Golabiewski Lannby … med underrubriken; – och två märkliga medeltida kungamynt.

De båda omskrivna och illustrerade mynten hittades vid utgrävningar i den medeltida stormansborgen Aranäs, sommaren 1999.
KMK:s dåvarande chef, Henrik Klackenberg, föreslog i den arkeologiska undersöknings-rapporten att mynten var norska 1/4-penningar från tiden 1280-1320. – Utgivna av Erik eller Håkon Magnusson. Senare har professor Kenneth Jonsson uppmärksammat mynten i NNÅ 2000-2002, där han kom fram till i stort sett samma datering, men istället föreslog änkehertiginnan Ingeborg Håkansdotter (framlidne hertig Eriks gemål) som ”myntherre” och Varberg som myntort – ca 1319-1324.

Mycket intressanta – och för mig helt nya – uppgifter som genast föranledde mig att återigen plocka fram min låda med obestämda mynt och medaljer. Efter en del letande fann jag så den lilla slant som jag spontant tyckte mig känna igen i MGL:s artikel (se bild 2).

Motiv, diameter och vikt är i stort desamma som Aranäs-mynten i artikeln (Ø 12 mm, 0,36 gram resp. 0,31 gram). Min lilla penning mäter Ø 12 mm och väger 0,44 gram.
Mitt exemplar har emellertid en något varierande frånsida – med dubbellinjigt kors samt fembladiga rosor i korsvinklarna istället för tre punkter i vardera, som Aranäs-fynden.

Så tack vare MGL:s publicering i SNT kunde ännu ett frågetecken börja rätas ut och jag fick en ledtråd till lösning på ett av mina okända mynt. – Förmodligen västsvenskt (alternativt norskt?) – och inte alls baltiskt, som jag trodde. Både kul och spännande!
För mig steg denna obetydliga lilla slant betydligt i ”värde” efter detta.  – Tackarrrrr!  ;o)

Förhoppningsvis vet Myntbloggens läsekrets mera om detta och kan komplettera våra kunskaper med de senaste rönen inom medeltidsnumismatikens svåra område …?

Borta bra men hemma bäst

Publicerat av
1

Så var man då hemma igen efter ytterligare ett äventyr i Helsingborg. – En mycket lyckad helg!

Vi åkte ner på fredag eftermiddag, efter att undertecknad (”frökens sists” son) i vanlig ordning irrat runt och hafsat ihop det sista av årets ”mynt- och medaljmix” – i sista minuten. Efter knappt tre timmar anlände vi till mässlokalen där vi stötte på ett par SNF:are som också skulle packa in sina grejer inför lördagens aktiviteter. Sedan bar det av till Grand Hotel – där övernattningen betalades med en speciell tvåkrona. Hade ett par dagar tidigare, till hotellets pigga och alerta VD, Anna Eklund, framfört ”en rolig, udda och intressant förfrågan” … och det visade sig att Cash is King!  – Någon annan som övernattat på Grand för en tvåkrona …?  ;o)

Lördag morgon; väckarklocka, frukost och iväg till mässan. Började packa upp grejerna straxt innan halv tio och blev klar lagom till öppning. Handlarbörsen var ovanligt lugn i år, vilket kanske skruvade ner förväntningarna ett par snäpp. Men när portarna öppnade kl. 11.00 fick man snabbt omvärdera detta. Det blev en ovanligt bra mässa med många affärer, kära återseenden och skratt.

Först efter kl. 5 på eftermiddagen fick man en chans att går runt och kika lite på vad kollegorna hade att erbjuda. Hann emellertid bara med knappt hälften innan hustrun ringde och efterfrågade min närvaro i montern igen. Att man inte ens hunnit runt och hejat på kollegorna var faktiskt första gången för mig. Och det såg länge ut som detta skulle bli mitt första FriMynt utan ett enda inköp!? Men efter ett andra ”rymningsförsök” hamnade jag i alla fall hos en gammal bekant – Anders Falk, som jag känt sedan jag gick med i Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) 1978. Anders hade med sig ett trevligt smörgåsbord av medaljer och visade mig en som jag bara inte kunde motstå; mynt- och medaljgravören Erik Lindbergs stora gjutna plakett över sin far Adolf Lindberg, verksam inom samma yrke. Har länge beundrat denna medalj i Ulla Ehrensvärds bok om Erik Lindberg (NM XXXII), men eftersom upplagan anges till endast två exemplar (varav ett på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm), trodde jag aldrig att jag skulle få möjlighet att äga den. Tack Anders!  – Den blev jag glad för. Och så blev det då ändå ”ett litet fynd” även denna gång på FriMynt i Helsingborg.  – En fin tradition!  ;o)

FriMynt den 27 april 2013

Publicerat av
Svara

Vill passa på att tacka alla samlar-vänner som hört av sig och mailat mig sina olika ”önskelistor” inför FriMynt 2013. Tyvärr kan man ju bara plocka med sig ett litet urval av lagret – men tack vara era tips hoppas vi det skall bli ”ett bra urval”.

Lite ”gott och blandat” att botanisera bland skall vi väl kunna bjuda på.

Mässan öppnar kl. 11 på lördag och pågår till kl. 18. Utställare och mässarrangör hoppas på lite halvdant väder … för då kommer det mer folk. Förra året lär det ha varit omkring 1.500 besökare … men i år blir det säkert fler … – eller?

Vi ses på FriMynt i Helsingborg!  – Den årliga samlingspunkten för myntsamlare!

Ny samlarsajt på gång …

Publicerat av
3

I början av förra veckan fick jag mail från Josef, ”en av ambasadörerna för en ny samlarsajt”:
Collra.com – sajten för samlare!

Spännande!!

Josef är tydligen ”ambassadör för utländska mynt och sedlar” … vilket ju påminner om de ”kategorivärdar” som MrBid/Tradera hade en gång i tiden. – Vågar vi månne hoppas på samma lyhördhet som präglade MrBid (gamla Tradera) också …?

Utan att veta någonting om detta (är det ett nytt Tradera – eller Blocket?), tycker jag det låter lovande! Det är verkligen hög tid att Tradera får lite konkurrens! Om Collra kan bjuda på detta återstår att se …? Collra.com ägs av Collectication AB, Stockholm och bakom detta företag döljer sig Therése Hallberg (40) och Christoffer Julin (22).

     

På företagets Newsdesk kan vi bland annat läsa följande programförklaring:

– ”Den 23 april 2013 lanseras Collra som är en kombinerad community och auktionssajt för samlare. Oavsett om du samlar på smurfar, konst eller bilar kommer du få ett stort utbyte på sajten. Här förenas nämligen samlare från hela världen för att köpa, sälja och visa samlingar samt dela sin passion för sina stora intressen”.

– ”Bakom företaget står de båda entreprenörerna och tillika ägarna Therése Hallberg och Christoffer Julin, som tillsammans med svenska folket vill skapa en nyrenässans för samlandet. – Idén fick vi för cirka ett år sedan då vi diskuterade samlarfenomenet. Vi förstod genast att det saknades en självklar mötesplats för samlare och nu vill vi ändra på det. Vår målsättning är att bli världens ledande samlarsajt. Collra erbjuder en gemenskap där fler personer får möjlighet att upptäcka tjusningen med samlandet och där man får inspiration till att börja samla inom nya områden, säger Therése”.

Inga dåliga ambitioner!  – Och visst, skall man nå trädtopparna måste man givetvis sikta mot stjärnorna … så jag kan bara önska LYCKA TILL!

Vega & Nordenskiöld

Publicerat av
Svara

Dagens namnsdagsbarn är Vega. Kvinnonamn av arabiskt ursprung, identiskt med stjärnan Vega i stjärnbilden Lyran. I Sverige mest känt som namnet på Nordenskiölds fartyg under den så kallade Vegaexpeditionen 1878-1880, då Nordostpassagen upptäcktes.

Adolf Erik Nordenskiöld (1832-1901) var en mångsidig man, född i Helsingfors, friherre, geolog, mineralog, polarfarare, upptäcktsresande och ledamot av såväl Svenska Akademien som Sveriges Riksdag. A. E. Nordeskiöld förekommer på flera svenska medaljer, bland annat den ovan illustrerade, som är formgiven av skulptören Elsie Dahlberg (1916-2005). Medaljen utgavs av Svenska medaljgillet 1980 och är en rejäl sak som mäter hela Ø 70 mm och i brons väger 255 gram.

Annars är den allra vanligaste medaljen över Nordensköld, den som utkom efter hemkomsten från Vegaexpeditionen 1880. Medaljen planerades och graverades redan året innan, då ryktet om bragden spreds över världen. Präglingen skedde hos Petterssons Knapp-makeri i Stockholm och stamparna graverades av den skicklige mynt- och medaljgravören Adolf Lindberg (1839-1916). Denna lilla medalj (jetong – Ø 27 mm, 9,75 gram) såldes i stora mängder under Nordenskiölds mottagande i Stockholm 1880. Det är idag betydligt svårare att finna en välbevarad originalask, än själva medaljen.

William Shakespeare

Publicerat av
Svara

Idag är det 449 år sedan William Shakespeare (1564-1616) föddes.
Han lär väl inte behöva någon vidare presentation, så vi nöjer oss med en länk till Wikipedia för den som vill friska upp minnet.

I samband med 400-årsminnet av Shakespeares födelse, utgavs 1964 en minnesmedalj formgiven av skulptören och medaljkonstnären Paul Vincze (1907-1994). Se bild ovan. Brons Ø 57 mm.

Åtsidan: En vänstervänd bröstbild, omskriften: WILLIAM SHAKESPEARE (ovan) samt 400th ANNIVERSARY (nedan). Bakom porträttet konstnärens signatur ”P. VINCZE”, samt under detsamma: (C) THE SHAKESPEARE / BIRTHPLACE TRUST. 1964.

Frånsida: En man med bok och fackla (symboliserande evigheten) faller på knä framför en sittande kvinna, hållande teatraliska masker, symboliserande komedi och tragedi. Omskriften: WE SHALL NOT LOOK UPON HIS LIKE AGAIN, i exergen 1564-1964, längst ner längs kanten konstnärens signatur ”P. VINCZE”.

Konstnären Paul Vincze föddes i Ungern, studerade i Budapest och Rom. Han flydde till England 1938, där han inrättade en studio i London och blev brittisk medborgare 1948. Han producerade många fina porträttmedaljer i en kraftfull, lite Art Deco-inspirerad, stil och blev med tiden erkänd både internationellt och i Storbritannien.

Ny bok om Ädelforsdukater

Publicerat av
Svara

Läser på Kjell Holmbergs blogg att den mycket kunnige numismatikern och mynthandlaren Bengt Hemmingsson författat en ny småskrift som utges av Numismatiska Klubben i Uppsala lagom till årets FriMynt. – Kanske ett liknande tilltag som undertecknad gjorde till FriMynt 1991?

Hemmingssons skrift bär titeln ”Dukater av guld från Ädelfors” och kan inhandlas på FriMynt, vid NKU:s sammankomster eller genom beställning via föreningens hemsida. Priset är blott 75 kr + eventuell frakt.

På bilden ovan en s.k. ädelforsdukat från kung Gustav III:s dagar. Den är präglad i Stockholm år 1771 av guld från gruvan i Ädelfors i Småland (vapenskölden kl. 6).
Just detta exemplar kommer från Antikören auktion 17, 1995, nr 229 … och hade dessförinnan sålts på Spink & Son i London, auction 94, lot #563, 1992.