Mynttidningen 1996 – Innehåll

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1996 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! ;)

Mynttidningen 1-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Nu kommer femtiolappen tillbaka!
  • H M Konungen 50 år – en jubileumsmedalj (av Lars O. Lagerqvist).
  • Introduktion till samlandet av Spelpenningar (av T. Gustafsson).
  • Äkta eller falsk plåt?
  • Samlarområden – det finns förmodligen hur många som helst!
  • Inte ett (vanligt) nickel … Om amerikanska s.k. ”hobo-nickels” (av U. Ottosson).
  • Gustav Vasa 1496-1996.
  • När skall vi få mynt där man känner igen kungen?
  • Roma, Britannia & Moder Svea (av B. Dahlbeck).
  • Mynttidningens ”expertpanel” ger svar på dina frågor! Variant på Sten Sture d.ä:s halvörtug från Västerås, För stor ettöring samt Adligt vapen i mässing.
  • Ny bok om italienska försäkringsmedaljer.
  • Mera om Adolf Fredriks slantvarianter (av L. K. Loimaranta).
  • Må jag icke skadas av giriga händer.
  • Relativa värden … (av U. Ottosson).
  • Markus Kocks båda myntgravörer och deras stilar (av U. Ottosson).
  • Myntsamlare se upp! (av Å. Ekström).
  • Nytt samlarområde: Nidmedaljer!
  • Nye bøker i emnet: Norges mynthistorie och Moedas portuguesas (recenserade av D. Rønning).
  • Motsägelsefulla teorier angående valsverksteknik (av U. Ottosson).
  • Register – Mynttidningen 1995.

Mynttidningen 2/3-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • FriMynt 96 i Helsingborg.
  • Smolk i glädjebägaren: Flera myntstölder på årets FriMynt.
  • Myntens utveckling genom 2600 år. Sekel för sekel – uppslag för uppslag. 11 meter mynthistoria i ord och bild!
  • Redan de gamla Grekerna …
  • Stor konst i litet format: Tetradrachmen från Athen 449-413 f.Kr.
  • Kuriosamynt (av J. Häggqvist).
  • Moderna mynt med svensk anknytning (av G. Granstrand).
  • Mycket ny litteratur från våra grannar i väster! Boktips!
  • Landskrona-carolinen 1675 – ej präglad i Landskrona!? (av H. Widjestrand).
  • Två inbrott på myntmuseum i sommar – Åmål och Arboga.
  • Romarriket (av U. Ottosson).
  • Eric Gyllengrips auktionskatalog 1737 (av T. Gustafsson).
  • Felpräglingar … (av M. Wettmark).
  • Kungen fick ta emot guldmedaljen! SNF:s medalj till kungens 50-årsdag.
  • Frimärksmynt – skiljemynt och reklam på samma gång! (av U. Ottosson).
  • Silvermedalj över Linné saluförs som ”Sveriges första Ecu”.
  • Vad är en ”låg upplaga” …?
  • Svensk 5 Ecu 1992 …?
  • Myntauktionstrenderna – referat från Ahlströms och Antikörens auktioner.
  • Falskmyntarnas Napoleon – Trollhätte-Svensson (av E. Blomkvist).
  • Vikingarnas värld.
  • Ett modernt exempel på ovalitet vid valsverksprägling!
  • Plåtmyntfynd i småländska Älmhult!
  • En lång tupp & en god skruv …?
  • Öret 1664 med den märkliga 4:an.
  • Skål för den staden, skål Göteborg, 375 år 1621-1996.
  • Från Lödöse till Göteborg.
  • Karl IX:s Göteborg 1607-1611.
  • Göteborgsmyntningen 1609-1636.
  • Tekniska principer för mynttillverkning – äldre än man kanske kan tro! (av U. Ottosson).
  • Präglingsteknik och källor – angående svenska kopparklippingar (av U. Ottosson).
  • Stormakten Sverige – slog mynt från Augsburg i söder till Kengis i norr.
  • Förfalskarnas misstag – så avslöjar du de s.k. Gävleförfalskningarna (av U. Ottosson).

Mynttidningen 4-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Statlig (omdömes)kris: Riksbanken/Myntverket säljer ”låtsas-pengar”.
  • Från Frankfurt, via Norrköping till Arboga? – Om en myntgravörs ev. förflyttningar på 1600-talet (av U. Ottosson).
  • Fräck kupp mot mynthandlare i Stockholm.
  • Sveriges första kopparmynt, del I (av U. Ottosson).
  • När världens första miljon-dollar-mynt såldes … (av P-G Carlsson).
  • Utredningen kring de omdiskuterade kopparklippingarna (SM 169-172) fortsätter (av H. Widjestrand).
  • Möjligt Erik Eriksson-mynt på Antikörens 19:e myntauktion!
  • Vad föregick den tidiga svenska kopparmyntningen? (av A. Hagström).

Mynttidningen 5/6-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • Tre roliga och mycket lärorika år med Mynttidningen!
  • Professor Brita Malmer i Göteborg!
  • När ”Kungen av Avesta” slog mynt för franske ”Solkungen” … (av U. Ottosson).
  • Recension av ”Svenska Myntpris-Årsboken 1995/96″ (av P-G Carlsson).
  • Nya böcker en viktig stimulans för landets samlare!
  • Myntauktionstrenderna 1996.
  • Svensk kopparklenod i London!
  • Nya stora KMK invigs av Kungen!
  • Två nyaupptäckta klippingar i KMK:s samlingar …
  • EURO-bluffen – del II. Myntverkets faktura och certifikat nämner icke ett ord om att ”myntet” är en medalj.
  • Samlarföremål eller silverskrot …?
  • Varianter på Gustav III:s tvåårstyp i valören 16 öre SM 1773-74.
  • Nya 100-dollar-sedlar i U.S.A.
  • Okänd släkting till Stockholms-öret 1715!? (av U. Ottosson).
  • Två nya varianter på Kristinas 1/4-ören!
  • Följ med på en exposé genom 400 år av Sveriges mest spridda … Porträtt- & miniatyrkonst 1542-1942.
  • Falskmyntning på Johan III:s tid (av A. Hagström).
  • Gunnar Holst-medaljer 1996 (av B. Holmén).
  • Silveröret 1662 på 1660 – varianter (av U. Ottosson).
  • Sveriges första kopparmynt – del II. Provmynten 1625 (av U. Ottosson).

1654 – Ett händelserikt år!

Då börjar man så smått hämta sig efter midsommarfirandet och lillsemester på Gotland. Noterade just att jag glömt ”slå på” kommenteringen … Fixat! – så kom igen! ;)

Nådens år 1654 var ett händelserikt år. Drottning Kristina abdikerade och samma dag blev hennes kusin Karl X Gustav ny regent (den 6 juni). Kort därefter gick statsmannen och rikskanslern Axel Oxenstierna ur tiden (den 28 augusti).

I Mynttidningen 5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln “När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … anno 1654. – Otroligt, men sant! Har även berört ämnet i korthet här på Myntbloggen i inlägget: ”Fransk kopparpeng från Avesta”.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det “Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a. 1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar. Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet “Liard de France 1654″ som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. – Två helt olika gravörstilar = två olika myntorter!

De fyra mynten till vänster på bilden ovan (A-D) är alla graverad av den välkände franske mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654. De fyra mynten till höger (E-H) är emellertid graverad av någon av gravörerna som jobbade för Marcus Kock (1585-1657) på Avesta myntverk. Av den rara Avesta-liarden känner jag i skrivande stund till sju exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / präglare.

Kort beskrivning av varianter / stampar:

  • A)  Corbeil, Frankrike … med punkter före 16 och efter 54 (.16 A 54.)
  • B)  Corbeil, Frankrike … med punkter efter 16 och före 54 (16.A.54)
  • C) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet
  • D) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet (rostiga/spruckna stampar)
  • E) Avesta, Sverige … med FRAN i åtsidans omskrift (som de franska mynten)
  • F) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, jämnhöga liljor
  • G) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, vänstra liljan högre
  • H) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, högra liljan högre

Avesta-liarderna E och F är mig veterligen unika (NNÅ 1937 resp. privat ägo), medan G är känd i två exemplar (Ole P. Eklund resp. privat ägo) och H i tre privatägda exemplar.

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

- ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. ;)

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Det börjar dra ihop sig …

Det är inte klokt vad tiden går … snabbt! Knappt har man hunnit packa upp efter den trevliga Göteborgs-mässan, så är det snart bara två veckor kvar till årets höjdpunkt, FriMynt i Helsingborg, lördagen den 26 april, kl. 11-18.

Mitt första FriMynt som utställare gick av stapeln den 24-25 april 1982.
Uj, uj … det var allt några kilo … och hårstrån sedan … ;)

Dessförinnan hade jag emellertid besökt mässan flera gånger – och till och med sålt ett mynt! … till en mynthandlare från USA! – Det var en amerikansk 5-centare av Liberty-typ (1905?) i absolut toppskick, som jag köpt hos några år tidigare hos Hallgren på Linnégatan i Göteborg … för 20 kr! Den gode Hallgren var snäll och tålmodig med oss ungdomar, men kvalitetsbedömning var inte hans bästa gren. Han tog samma pris för såväl 1:or som 0:or. – Perfekt tyckte vi! ;)  Gissa om mor och far var imponerade över denna affär som nu renderade inte mindre än 500 kr! (+2400%!)  – Den amerikanske handlaren träffade jag långt senare på den stora myntmässan i New York … och han kom ihåg både myntet! (som han tjänat mycket pengar på) och grabben! :)

Det är 30 år mellan de båda bilderna här intill, men mycket är ändå sig likt. På vår första mässa 1982 fick vi inte plats i ”stora salen”, utan fick stå i ”förmaket” en halvtrappa upp vid entrén. Sedan dess har Antikören varit med på FriMynt nästan alla år (utom ett par trassliga år efter min fars bortgång), så det har nog blivit bortåt 30 resor till ett ofta vårlikt Helsingborg i april. En fin tradition som vi säkert kommer att fullfölja ännu många år. Har även Du tänkt möta våren i Helsingborg, är Du hjärtligt välkommen med önskemål om vi skall plocka med oss för material denna gång. Bilen går dessvärre bara fylla en gång, så vi måste prioritera. Önskelistor mottages tacksamt! :)

Tack GNF, Jan-Eric, Theodor & Co!

Nå, vad tycker ni? – Är detta den snyggaste ”entrébiljetten” någonsin?

Nyss hemkommen från Göteborgs-mässan 2014 har vi nu snabbsmält intrycken (m.h.a. lite vin & öl i solskenet på altanen) … och det mest påtagliga minnet är utan tvekan det proffsiga arrangörskapet! TACK!

Jan-Eric Gustafsson, Theodor Hassel, Stefan Jonasson och alla de andra i Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) har all heder av detta arrangemang. Hatten av och grattis!

Det roligaste med alla mässor är naturligtvis att man får träffa alla myntintresserade som man annars bara – i bästa fall – kommunicerar med via mejl. Redan på ”handlar-börsen” var det full fart och efter att insläppet började kl. 11 hade vi fullt upp i montern fram till 14.30, då man äntligen kunde få en chans att se sig omkring. Antalet ”kändisar” var alldeles för stort för att någon lista skall bli aktuell … men en av de mest otippade, för min del, var nog ”Ahlström d.ä.” – alltså Bernth Ahlström (som bl.a. berättade att han i Göteborg, dagen till ära, hade ätit den godaste torsken på mycket länge!). ;)

Försäljningen kan vi inte heller klaga på. Hade inte några som helst förväntningar på denna lilla mässa och är därför mycket positivt överraskad över såväl försäljning som att antalet besökare med bred marginal passerade de hundra. – Bra gjort GNF!  – Vi kommer mer än gärna tillbaka nästa år också! … om vi får …? ;)

Skattletande pågår!

Nu har vi bråda dagar med att leta fram, sortera och välja ut material till myntmässan i Göteborg på lördag. Rörigt är bara förnamnet. Skulle väl egentligen ta och lägga ut en bild på ett fullständigt kaotiskt kontor – men jag väljer att vara snäll och bespara er detta. ;)

          

Hittade istället dessa bedårande, intresserade och energiska samlare, i bildarkivet … :)

Förhoppningsvis får vi ihop en skön mix av spännande numismatiska objekt att visa upp, diskutera och sälja på mässan. Skall bli kul att träffa ”lite ansikten” bakom alla mejl som skickas kors och tvärs nu för tiden. Tack för förfrågningar och ”önskelistor” förresten!

Vi ses på Ullevi Tennis (Smålandsgatan 2) i Göteborg på lördag kl. 11-15! … och för guds skull – glöm nu inte plånboken!! ;)

Göteborgs-mässan 29 mars

Nu är det bara en vecka kvar till GNF:s myntmässa i Göteborg!  - ”Glöm inte vår myntmässa den 29 mars i Ullevi Tennis lokaler. Kl. 11.00-15.00. Entré 20 kr”, står det att läsa på Göteborgs Numismatiska Förenings hemsida.

När Jan-Eric ringde och berättade om mässan, anmälde jag mig direkt. En myntmässa på så nära håll kan man ju inte missa. Snabbt, enkelt och billigt? Har i och för sig inte hört vad borden kostar eller hur stor de är, eller sett något reklamblad / anmälningsblankett, eller detaljerad förteckning över utställare etc. – men det ordnar sig nog. ;)

Med hjälp av GNF:s hemsida, några e-mejl och lite googlande, har jag kommit fram till följande utställare i Götet den 29 mars:

Mynthandlare
Antikören KB, Alingsås (Ulf Ottosson)
Myntauktioner i Sverige AB, Älmhult (Dan Carlberg)
Pecunia MM HB, Staffanstorp (Göran Mattsson)
J. Pedersen Mynthandel, Helsingborg (Peter Österlund)
Skarabé Mynt & Guld AB, Göteborg (Gunnar Bengtsson)
Werners Mynt & Tryck, Eskilstuna (Werner Stensgård)
Chr. Winther-Sörensen AB, Knäred (Jimmy Häggqvist)

Myntklubbar
Göteborgs Numismatiska Förening
Svenska Numismatiska Föreningen

Privatpersoner
Anders Falk, Älvsjö
Roger Jonsson, Norrköping
Ulf Ulveback, Höje
Göran Werner, Hisings Backa
Hans Windt, Säve

Tror detta kan bli ett bra genrep inför årets stora mässa, FriMynt i Helsingborg den 26 april. Som vanligt när det gäller myntmässor, tar vi (och säkert andra också) gärna emot önskelistor på sådan ni tycker att vi skall plocka med oss. Man kan ju av praktiska skäl endast ta med sig en bråkdel av lagret.  – Vi ses i Göteborg den 29 mars!

Förfalskningar på SNF

Kikade in på SNF:s hemsida Numismatik.se för att leta efter en gjuten medaljkopia … och hittade då samtidigt en ny sida, under fliken FALSKA MYNT – Vasatiden, om Gustav Vasas stormynt 1528. Det gäller tydligen att ”surfa runt” lite bland sidorna då och då eftersom alla nyheter kanske inte hamnar ”på löpet”. ;)

Några av de olika kopiorna på just denna mynttyp har ju nyligen omskrivits här på Myntbloggen.se i artiklarnaProvmynt 1528 – eller utställningsjetong 1897…? samt Flera kopior av 1528:an, så det var ju lite extra kul att se att dessa platsar även på Svenska Numismatiska Föreningens webbplats. Föreningen har t.o.m. haft generositeten att omnämna källan! … men att även länka dit blev tydligen lite överkurs? ;) Kanske är man mera mån om inlänkar än utlänkar …? Personligen tycker jag att det är just länkarna som ÄR INTERNET och att dessa aldrig kan bli för många. Så här snålar vi inte på detta utan länkar gärna både hit och dit! – Man vill ju sprida numismatiken – inte hemlighålla den! ;)

Annars tycker jag att nye hemsidesredaktören gör ett utmärkt jobb med Numismatik.se  (se där! – en länk till!). Täta uppdateringar och breddat utbud. Tyvärr sker det väl kanske lite ”på bekostnad av” hans privata hemsida … så vi får verkligen hoppas att han får duktigt betalt av SNF för all den tid han försakar för att föreningen skall slippa skämmas. ;)

MYNTSNACK – Frågor? & Svar!

På förekommen anledning har jag idag lagt upp en ny sida på Myntbloggen.se …

Har valt att kalla den nya sidan för “MYNTSNACK – Frågor? & Svar!” … och tanken är att man här skall kunna ställa allmänna frågor, diskutera, svara på frågeställningar eller helt enkelt “chatta” om mynt, medaljer, sedlar, polletter och annan numismatik.

Tycker det är både kul och stimulerande när Myntbloggens läsare på olika sätt deltar (interagerar på internetspråk) och därmed gör bloggen bredare och, i mitt tycke, mera intressant. Ställ gärna frågor, lägg er i och tjôta emot!  ;)  – Mångfald är bra!

Kan detta vara något bra, månne …?  – Länken till nya sidan MYNTSNACK – Frågor? & Svar! hittar du längst till höger i vinjetten ovan. – Vi får testa och se … ORDET ÄR FRITT …

Vet inte om det finns några myntsamlare som använder FaceBook, men i så fall kan jag rekommendera denna numismatiska FB-sida. Där lägger vi då och då upp diverse spännande myntlänkar samt ”delar” och ”gillar” sådan som vi tycker förtjänar detta. Titta in och kolla läget, vet ja! ;)

P.S.  Och snälla!! – Kan ni inte passa på att ”gilla sidan” också! – Det måste väl ändå fortfarande finnas fler än åtta!? myntsamlare kvar i Sverige …?  ;)

Provmynt 1528 – eller utställningsjetong 1897 …?

För att återknyta till gårdagens blogginlägg tänkte jag idag ta upp ett exempel på hur även ”de stora elefanterna” kan trampa i klaveret ibland. ;)

I den då ledande numismatiska tidskriften Skandinavisk Numismatik – Mynt & Medaljer
nr 3-1982, skrev Kenneth Jonsson (idag Sveriges enda professor i numismatik!) en artikel med titeln: Ett ‘provmynt’ för 1 öre slaget till Gustav Vasas kröning 1528? … där han presenterade ett korroderat jordfynd från Dalarna som hittats av två grabbar utanför Ludvika i september 1981.

Detta ”kopparmynt” inlöstes av Kungliga Myntkabinettet i Stockholm, genom s.k. hembud, då det rörde sig om ett nyfunnet jordfynd utan ägare som kunde antas vara äldre än 100 år gammalt. Priset fastslogs till 3.000 kr (närmare 8.000 kr i dagens penningvärde), vilket kan betraktas som ett verkligt ”fyndpris” ;) … för ett unikt (prov)mynt från 1528? Nedanstående gyllen 1528 (t.v.) såldes i Tyskland 2011 för motsvarande 2.133.000 kr.

Professor Jonsson tycker att ”provmyntet” har stora likheter med 1528 års stormynt, slaget till Gustav Vasas kröning (se Mynttidningen 3/4-1994), och framför teorin om att det kan röra sig om ett provmynt till ett ”kröningsöre” 1528. En kopparminiatyr av gyllen. Diametern är Ø 28,4 mm och vikten 5,20 gram före konservering och 5,05 gram efter.

Några år senare (1988-1989) framför skribentparet Yngve Almer och Ingemar Carlsson en sensationell teori om att bland annat 1528 års gyllen (stormynt) skulle vara en antikvitetsförfalskning, tillverkad av någon okänd förmåga på 1670-talet i syfte att lura samlare!? Almer/Carlsson instämmer för övrigt i Jonssons omdöme att ”likheten mellan miniatyren och gyllen är anmärkningsvärt stor”. Man omnämner miniatyren, men märkligt nog inte andra kända gamla gyllenkopior. KMK:s Ian Wiséhn beskriver fyndmyntet 1990 (i ”Myntfynd från Dalarna”, nr 54), med sparsmakade: ”Stockholm, 1528, koppar, falskt” … men utan vare sig motivering, bild, storlek eller vikt.

Undertecknad omnämner miniatyren i förbigående i artikeln ”1528 års stormynt – ett fantasimynt?”, Mynttidningen 3/4-1994, sidorna 18-23. Beträffande de påstådda likheterna med 1528 års stormynt skriver jag bl.a. ”Enligt min uppfattning finns inga som helst stillikheter mellan miniatyren och 1528 års mynt. Denna prägling anknyter vare sig till Appelgrens stil 4 eller stil 3/5″. Dessutom hävdar jag bestämt att gyllen 1528 är äkta!

Och när Svenska Numismatiska Föreningens ”NM XL, Myntningen i Sverige 995-1995″, utkom året därpå, fick jag medhåll av självaste Lars O. Lagerqvist! … där han bl.a. nämner ”en debattartikel med utförliga motargument; författare till denna är U. Ottoson” samt att ”Förf. hör till dem som av många skäl bedömt gyllenmyntet som en samtida prägling och ansluter sig till Ottosson”. Angående miniatyren får vi samtidigt veta att man funnit ytterligare ett ex. (i Södermanland) med bevarad försilvring! En metallanalys hade dessutom givit vid handen att såväl legeringen som försilvringen var modern och att det alltså inte rörde sig om ett samtida provmynt, utan om en senare minnesjetong.

Nästa ledtråd kom tio år senare, 2005, efter att Bengt Hemmingsson tipsat Frédéric Elfver om en skrift om Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 … med en illustration av gyllen 1528 … och den i sammanhanget intressanta bildtexten: ”Gustaf I:s öre 1528″. ;) Detta utmynnade i artikeln: ”Om ‘provmyntet’ till Gustav I:s kröning 1528 – en dementi”  (SNT 3-2005, sidorna 62-63).

Och det finns faktiskt mycket som talar för Bengt Hemmingssons idé. Det råkar nämligen finnas en liten minnesjetong, präglad på industri-utställningen 1897, som har EXAKT samma diameter som ”miniatyr-gyllen 1528″… Ø 28,4 mm! Denna jetong (överst på bilden t.h.) är graverad av August Högel och slagen av Petterssons Knappmakeri i Stockholm. Den är som synes försedd med en bärögla kl. 12 – liknande den som finns på ett par av de idag kända exemplaren av gyllen-imitationen … övriga 5-6 ex. har spår av en ögla kl. 12. Samtliga har likvända sidor och vikt mellan 5,05 – 6,56 gram.

I januari 1896 gick firmans grundare Mathias Pettersson (1824-1896) ur tiden och rörelsen övertogs av äldste sonen Carl Gustaf Pettersson (1853-1940). På bilden ovan skymtar han fram, bakom ”1897 års jetonger”, på en medalj tillskriven Sven Kulle 1903. I Lars O. Lagerqvists utmärkta lilla bok om Petterssons Knappmakeri (1981) får vi veta att Gustaf bl.a. utbildat sig i Paris – och att han var särskilt skicklig inom förgyllning!

På denna artikels första bild ser vi en kartskiss över ”Gamla Stockholm” under Industri-utställningen 1897 … med såväl ”Myntmästarens hus” (1) som ”Slottsporten” (5-6).

Sensmoralen av det hela är väl att allting kanske inte är fullt så enkelt som det först ser ut. Till och med en myntprofessor kan feldatera ett ”mynt” med 369 år … och med hull och hår ”köpa” en turistkopia / souvenir, som en gång i tiden medvetet förminskats, just för att undvika all sammanblandning med originalen. – Allt är enkelt när man kan det!

P.S.  Tur för KMK att man feldaterade ”mynttypen”, annars hade man inte haft något laglig rätt att lösa in de två först funna slantarna … som ju båda var yngre än 100 år. ;)