Att misslyckas i affärer …

Ibland är det roligt nästan jämt. Brukar av rent principiella skäl inte bjuda på Svenska Numismatiska Föreningens (SNF:s) auktioner sedan ”den ideella föreningen” öppnat mynthandeln MISAB. I helgen gjorde jag ett undantag. Det skulle jag aldrig ha gjort. ;)

Budgivningen via NumisBids.com fungerade som väntat alldeles utmärkt. En mycket bra portal som erbjuder samlare en riktigt smidig tjänst. Rekommenderas varmt. Problemet var bara att MISAB denna gång lyckats ange OLIKA tidpunkter för anbudens deadline. I auktions-katalogen ”2014-09-17″, i nyhets-brev ”den 18 september kl. 21:00″ resp. ”until Thursday September 18″. På portalen NumisBids.com angavs att ”Presale bidding closes: 18 September 2014 at 21:00″ … men när klockan började närma sig 20.00 var det bara några få minuter kvar på nedräkningen. Fick endast iväg 39 bud innan den oväntade stängningen kl. 20.00 (istället för som annonserat 21.00).

Eftersom jag upplevde allt detta som lite otydligt, mejlade jag Dan Carlberg på MISAB (genom att svara på nyhetsbrevet från myntauktioner.se). Fick snabbt svar (från dan.carlberg@live.se) redan efter 20 minuter att ”du kan i lugn och ro planera din budgivning och skicka buden innan midnatt”. Sagt och gjort. Skickade ytterligare 118 bud (med ett sammanlagt värde av 326.350:- exkl provision) straxt innan midnatt.

Vid trekaffet på lördagen kikar jag in på myntauktioner.se för kolla resultatet. Noterar dels att jag fått en del poster och dels att några som jag bjudit på står som osålda!?? Mejlar omgående Dan Carlberg (20/9 14:57). Inget svar. Helgen passerar. Måndagen lider mot sitt slut … då svara Dan Carlberg (22/9 17:43): ”Detta verkar märkligt” …

Därefter följer en minst sagt krystad förklaring (fel mejladress!?) till att han slarvat bort de bud han visste var på väg ”innan midnatt”. För mig är det egentligen skit samma om jag lagt ner några timmars jobb i onödan. Eller om jag har eller mister 24-28 vunna auktioner. Eller om säljarna får sämre betalt. Eller om nio poster nu blev osålda p.g.a. detta slarv. Och hade Dan Carlberg haft kurage nog att medge att han gjort en miss, hade detta blogginlägg aldrig skrivits. Fel kan vi alla göra. – Till och med jag!? ;) Men det som retar mig är den förhärskande ”von oben-attityden” inom SNF. Önskar jag fått ett annan bemötande än:

- ”En liten analys ger vid handen att du inte har skickat dina anbud till den anvisade adressen, vilket förstås är beklagligt. Vi önskar dig bättre lycka till nästa gång”.
Nästa gång!?? Vad i hela världen får honom att tro att det blir en nästa gång? Varför skulle jag hjälpa MISAB:s inlämnare att få bättre betalt efter detta!?

P.S.  Ber att få gratulera SNF:s sekreterare till ”Garbo-medaljen” ovan (nr 984). Den såldes för utropet 500 kr … jag hade för övrigt 800 kr på min budsedel … ;)

Mynttidningen 1997 – Innehåll

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1997 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! ;)

Mynttidningen 1-1997
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Auktionsvisning – Antikörens 20:e myntauktion.
  • FIDEM 1998 – Internationella medaljkongressen.
  • Drottning Margareta och Kalmarunionen 1397-1997.
  • Sigismund – kung av Polen & Sverige. Porträttmynt 1588-1632 (av W. Morawski och U. Ottosson).
  • Att samla mynt är som att resa i historien (av P. Carlgren).
  • Fåglar på mynt, sedlar och medaljer!
  • Mynttidningens rättelser (ang. 1 öre 1662) bekräftade!
  • Avesta-liarden 1654 – ett tillägg.
  • Sveriges krona och dess köpkraft 1873-1996.
  • Olika svenska mynts värdeutveckling perioden 1953-1996.
  • Raritetsbeteckningar.
  • Eurotecknet.
  • Sveriges 15 vanligaste mynt.
  • Äkta och falska blodsklippingar 1568 (av U. Ottosson).
  • Indiska tempelmynt (av F. Tufvesson).
  • Pisanello – medaljkonstens förste mästare (av U. Ottosson).

Mynttidningen 2-1997
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Vi har fått en ny inspirationskälla!
  • Kungliga Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum.
  • I. Den högtidliga invigningen den 11 juni 1997.
  • II. Nyskapande, brett och spännande – i modern miljö.
  • III. En halv miljon föremål har mycket att berätta!
  • IV. Personal med visioner betyder stora möjligheter för framtiden!
  • Blod, mynt och medaljer – eller Franska Revolutionen ur numismatisk synvinkel (av T. Dyrborn).
  • Pseudo-mynt säljs via Internet och sanktioneras indirekt av både SNF och SMHF!??
  • Ulf Nordlinds Mynthandel i nya lokaler.
  • Kvalité betalades bra på Antikörens 20:e myntauktion i Göteborg!
  • Världsrekord igen! $1,815,000 betalades för silverdollar 1804!
  • Vasamuseet på Djurgården. Mynttidningen har sett mynten.
  • Numismatisk kuriosa – för den teknikintresserade. Varianter, variationer, felpräglingar & präglingsdefekter (av U. Ottosson).
  • Ytterligare några ”gamla godingar” för den teknikintresserade.
  • Rättelse: Oskar I:s myntporträtt (av U. Ottosson).

Mynttidningen 3/4-1997
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • Efter fyra år och nästan 800 sidor – Mynttidningen byter skepnad!
  • Godbitar från Kungl. Myntkabinettet i Stockholm.
  • Fredrik I:s Avesta-slantar 1730-1750 – 8 öre täcker alla stiltyper!
  • Fina provenienser (uppgift om tidigare ägare) kan ge ökat ”samlarvärde”.
  • Storsamlare och konnässörer!
  • Vapenstrid i nya storlänet.
  • Göteborgs vapen – ingen slump! (av U. Ottosson).
  • Praktmyntet över Karl IX:s Göteborg slaget på Hisingen 1610!? (av U. Ottosson).
  • Stort utländskt intresse för svenska mynt!
  • Nyupptäckt silvermynt från Karl IX:s Göteborg! (av U. Ottosson).
  • Världens största myntklubb!
  • Har ”Sveriges förnämsta guldmynt” anknytning till Göteborg?
  • Myntskatten på den holländska ostindienfararen Akerendam som förliste utanför Norges kust år 1725.
  • Standardiserade medaljformat – 18:e storleker = Ø 56 mm.
  • Pafosfyndet (av I. Molander).
  • Verkningsfull opinionsbildning! SNF tar bort länken till ”mynthandlaren” med den falska marknadsföringen.
  • Samtida förfalskning anno 1700.
  • Göteborgs Numismatiska Förening ställer ut på Bankmuseet.
  • Tillåtet kopiera inom familjen?
  • Tidigare obeskrivet 1500-talsmynt funnet! (av H. Widjestrand).
  • Variantsamla ”Kalle dussins” nödmynt – massor att upptäcka!
  • Görtzens gudar på snusdosa.
  • Amerikansk och svensk kvalitetsstandard. Mynttidningen har jämfört.
  • Mera exakta kvalitetsangivelser allt mera angeläget med dagens prisskillnader.
  • Tilltalande ”garantipatina” eller glänsande blankskurad? Ett mynt med patina kan alltid rengöras, men ett rengjort mynt får aldrig sin patina tillbaka!
  • Kopparleden (av T. Gustafsson).
  • En ”torftig” medalj – präglad av våtkolad torv 1903!
  • Johan III:s örtugar öppnar nya vägar för framtida forskning inom 1500-talsnumismatiken (av H. Widjestrand).
  • Äkta eller falsk? Värdefull eller värdelös?
  • Kommittén mot Myntförfalskning upphör? – efter att ha äkthetsbedömt en klumpig turistkopia …
  • En tveksam souvenir i Kungl. Myntkabinettets museibutik.
  • Sveriges Regenter (myntherrar) 995-1521. Ett porträttgalleri.
  • Några iakttagelser kring klippingmyntningen 1624-27 (av H. Widjestrand).
  • En av Sveriges första medaljer! – Johan III:s & Katarina Jagellonicas kröning 1569.
  • Unik klipping: ”3/4 öre utan årtal” …?
  • Kunglig(?) myntförfalskning anno 1614 (av U. Ottosson).
  • Numismatiska medaljer – ett trevligt samlarområde!

Mynttidningen 1996 – Innehåll

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1996 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! ;)

Mynttidningen 1-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Nu kommer femtiolappen tillbaka!
  • H M Konungen 50 år – en jubileumsmedalj (av Lars O. Lagerqvist).
  • Introduktion till samlandet av Spelpenningar (av T. Gustafsson).
  • Äkta eller falsk plåt?
  • Samlarområden – det finns förmodligen hur många som helst!
  • Inte ett (vanligt) nickel … Om amerikanska s.k. ”hobo-nickels” (av U. Ottosson).
  • Gustav Vasa 1496-1996.
  • När skall vi få mynt där man känner igen kungen?
  • Roma, Britannia & Moder Svea (av B. Dahlbeck).
  • Mynttidningens ”expertpanel” ger svar på dina frågor! Variant på Sten Sture d.ä:s halvörtug från Västerås, För stor ettöring samt Adligt vapen i mässing.
  • Ny bok om italienska försäkringsmedaljer.
  • Mera om Adolf Fredriks slantvarianter (av L. K. Loimaranta).
  • Må jag icke skadas av giriga händer.
  • Relativa värden … (av U. Ottosson).
  • Markus Kocks båda myntgravörer och deras stilar (av U. Ottosson).
  • Myntsamlare se upp! (av Å. Ekström).
  • Nytt samlarområde: Nidmedaljer!
  • Nye bøker i emnet: Norges mynthistorie och Moedas portuguesas (recenserade av D. Rønning).
  • Motsägelsefulla teorier angående valsverksteknik (av U. Ottosson).
  • Register – Mynttidningen 1995.

Mynttidningen 2/3-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • FriMynt 96 i Helsingborg.
  • Smolk i glädjebägaren: Flera myntstölder på årets FriMynt.
  • Myntens utveckling genom 2600 år. Sekel för sekel – uppslag för uppslag. 11 meter mynthistoria i ord och bild!
  • Redan de gamla Grekerna …
  • Stor konst i litet format: Tetradrachmen från Athen 449-413 f.Kr.
  • Kuriosamynt (av J. Häggqvist).
  • Moderna mynt med svensk anknytning (av G. Granstrand).
  • Mycket ny litteratur från våra grannar i väster! Boktips!
  • Landskrona-carolinen 1675 – ej präglad i Landskrona!? (av H. Widjestrand).
  • Två inbrott på myntmuseum i sommar – Åmål och Arboga.
  • Romarriket (av U. Ottosson).
  • Eric Gyllengrips auktionskatalog 1737 (av T. Gustafsson).
  • Felpräglingar … (av M. Wettmark).
  • Kungen fick ta emot guldmedaljen! SNF:s medalj till kungens 50-årsdag.
  • Frimärksmynt – skiljemynt och reklam på samma gång! (av U. Ottosson).
  • Silvermedalj över Linné saluförs som ”Sveriges första Ecu”.
  • Vad är en ”låg upplaga” …?
  • Svensk 5 Ecu 1992 …?
  • Myntauktionstrenderna – referat från Ahlströms och Antikörens auktioner.
  • Falskmyntarnas Napoleon – Trollhätte-Svensson (av E. Blomkvist).
  • Vikingarnas värld.
  • Ett modernt exempel på ovalitet vid valsverksprägling!
  • Plåtmyntfynd i småländska Älmhult!
  • En lång tupp & en god skruv …?
  • Öret 1664 med den märkliga 4:an.
  • Skål för den staden, skål Göteborg, 375 år 1621-1996.
  • Från Lödöse till Göteborg.
  • Karl IX:s Göteborg 1607-1611.
  • Göteborgsmyntningen 1609-1636.
  • Tekniska principer för mynttillverkning – äldre än man kanske kan tro! (av U. Ottosson).
  • Präglingsteknik och källor – angående svenska kopparklippingar (av U. Ottosson).
  • Stormakten Sverige – slog mynt från Augsburg i söder till Kengis i norr.
  • Förfalskarnas misstag – så avslöjar du de s.k. Gävleförfalskningarna (av U. Ottosson).

Mynttidningen 4-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Statlig (omdömes)kris: Riksbanken/Myntverket säljer ”låtsas-pengar”.
  • Från Frankfurt, via Norrköping till Arboga? – Om en myntgravörs ev. förflyttningar på 1600-talet (av U. Ottosson).
  • Fräck kupp mot mynthandlare i Stockholm.
  • Sveriges första kopparmynt, del I (av U. Ottosson).
  • När världens första miljon-dollar-mynt såldes … (av P-G Carlsson).
  • Utredningen kring de omdiskuterade kopparklippingarna (SM 169-172) fortsätter (av H. Widjestrand).
  • Möjligt Erik Eriksson-mynt på Antikörens 19:e myntauktion!
  • Vad föregick den tidiga svenska kopparmyntningen? (av A. Hagström).

Mynttidningen 5/6-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • Tre roliga och mycket lärorika år med Mynttidningen!
  • Professor Brita Malmer i Göteborg!
  • När ”Kungen av Avesta” slog mynt för franske ”Solkungen” … (av U. Ottosson).
  • Recension av ”Svenska Myntpris-Årsboken 1995/96″ (av P-G Carlsson).
  • Nya böcker en viktig stimulans för landets samlare!
  • Myntauktionstrenderna 1996.
  • Svensk kopparklenod i London!
  • Nya stora KMK invigs av Kungen!
  • Två nyaupptäckta klippingar i KMK:s samlingar …
  • EURO-bluffen – del II. Myntverkets faktura och certifikat nämner icke ett ord om att ”myntet” är en medalj.
  • Samlarföremål eller silverskrot …?
  • Varianter på Gustav III:s tvåårstyp i valören 16 öre SM 1773-74.
  • Nya 100-dollar-sedlar i U.S.A.
  • Okänd släkting till Stockholms-öret 1715!? (av U. Ottosson).
  • Två nya varianter på Kristinas 1/4-ören!
  • Följ med på en exposé genom 400 år av Sveriges mest spridda … Porträtt- & miniatyrkonst 1542-1942.
  • Falskmyntning på Johan III:s tid (av A. Hagström).
  • Gunnar Holst-medaljer 1996 (av B. Holmén).
  • Silveröret 1662 på 1660 – varianter (av U. Ottosson).
  • Sveriges första kopparmynt – del II. Provmynten 1625 (av U. Ottosson).

1654 – Ett händelserikt år!

Då börjar man så smått hämta sig efter midsommarfirandet och lillsemester på Gotland. Noterade just att jag glömt ”slå på” kommenteringen … Fixat! – så kom igen! ;)

Nådens år 1654 var ett händelserikt år. Drottning Kristina abdikerade och samma dag blev hennes kusin Karl X Gustav ny regent (den 6 juni). Kort därefter gick statsmannen och rikskanslern Axel Oxenstierna ur tiden (den 28 augusti).

I Mynttidningen 5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln “När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … anno 1654. – Otroligt, men sant! Har även berört ämnet i korthet här på Myntbloggen i inlägget: ”Fransk kopparpeng från Avesta”.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det “Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a. 1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar. Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet “Liard de France 1654″ som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. – Två helt olika gravörstilar = två olika myntorter!

De fyra mynten till vänster på bilden ovan (A-D) är alla graverad av den välkände franske mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654. De fyra mynten till höger (E-H) är emellertid graverad av någon av gravörerna som jobbade för Marcus Kock (1585-1657) på Avesta myntverk. Av den rara Avesta-liarden känner jag i skrivande stund till sju exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / präglare.

Kort beskrivning av varianter / stampar:

  • A)  Corbeil, Frankrike … med punkter före 16 och efter 54 (.16 A 54.)
  • B)  Corbeil, Frankrike … med punkter efter 16 och före 54 (16.A.54)
  • C) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet
  • D) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet (rostiga/spruckna stampar)
  • E) Avesta, Sverige … med FRAN i åtsidans omskrift (som de franska mynten)
  • F) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, jämnhöga liljor
  • G) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, vänstra liljan högre
  • H) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, högra liljan högre

Avesta-liarderna E och F är mig veterligen unika (NNÅ 1937 resp. privat ägo), medan G är känd i två exemplar (Ole P. Eklund resp. privat ägo) och H i tre privatägda exemplar.

Den 22 maj … 1612

Man börjar så smått hämta sig efter influensa och födelsedagsfirande. Lördagens kalas blev mycket lyckat – garden party i strålande solsken! Även idag har vi begåvats med strålande vackert väder … och 29 grader varmt! Puhh!

Hur vädret var den 22 maj 1612 har jag ingen aning om … men den dagen, för exakt 402 år sedan, blev en kostsam historia för Sverige och den unge kungen Gustav II Adolf.

Den 22 maj 1612 – en vecka efter att danska trupper under det pågående kriget mellan Sverige och Danmark har marscherat upp vid Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning, börjar de beskjuta fästningen från den närbelägna Skinnarklippan. Den försvaras av omkring 400 svenskar under befäl av Olof Stråle, men sedan danskarna dagen därpå har stormat fästningen tvingas svenskarna kapitulera den 24 maj.

Detta kan man läsa på Wikipedias sida över den 22 maj. Följer man länken till Älvsborg, hittar man följande:  - ”Den 22 maj 1612, under Kalmarkriget, erövrade danskarna fästningen igen men denna gång efter ett hårdare försvar lett av Olof Stråle. Danskarna stod på den plats som idag kallas Sannabacken och bombarderade fästningen med kanonkulor tills svenskarna gav upp. Denna gång blev lösesumman bestämd i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt att betalas i 4 delbetalningar under 6 år och under denna period tillhörde Älvsborg Danmark som inte lämnade den förrän 1619″.

Den danska silvermedaljen ovan, över Älvsborgs kapitulationen den 24 maj, är formgiven och utgiven av Thomas Borstorff (Borstrop) i Köpenhamn. Ø 52 mm. Vikt: 42,91 gram. Åtsidan visar Christian IV av Danmark till häst; frånsidan Älvsborgs slott, som beskjuts varvid tornet rasar den 22 maj 1612. Kyrkan på motsatta älvstranden markerar det 1611 nedbrända Karl IX:s Göteborg på Hisingen.

Denna medalj finns i två olika varianter. Den ursprungliga har felaktigt datum (XXIII), medan en något senare (och mycket sällsynt) har det korrekta datumet för kapitulationen (XXIIII). Troligen har den första frånsidesstampen brustit, varvid man tvingats gjuta en del exemplar innan den nya stampen blivit färdig. Flera ”gamla exemplar”, bl.a. Greve Bondes (ovan), liksom detta i Köpenhamn, ett i Göteborgs Stadsmuseum och det som illustreras i Ossbahrs bok ”Mynt och Medaljer slagna för främmande makter i anledning av krig mot Sverige”, Uppsala 1927, är nämligen skickligt gjutna och av randen, slitage, montering etc. att döma, samtida!

Full fart inför FriMynt

Denna vecka har det varit lite av skattjakt på firman. Ett evigt letande, sorterande och organiserande av såväl mynt som medaljer – och annat branschrelaterat material. Dessvärre ser man väl inget direkt slut på detta arbete, men en hel del ”ordning och reda” har det ändå blivit. Och fredagen återstår ju! Så därför hoppas vi kunna bjuda på en spännande mix av numismatiska godbitar att botanisera bland på lördag, då den 40:e internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt 2014, går av stapeln.

Kikade lite på papperna från FriMynt och i år verkar entrén ha flyttats till ”vår långsida”!? … så av planritningen att döma kommer stora horder av ivriga myntsamlare att strömma in mellan Antikören och Künker på lördag kl. 11. – Ser verkligen fram emot detta! ;)

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

- ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. ;)

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Det börjar dra ihop sig …

Det är inte klokt vad tiden går … snabbt! Knappt har man hunnit packa upp efter den trevliga Göteborgs-mässan, så är det snart bara två veckor kvar till årets höjdpunkt, FriMynt i Helsingborg, lördagen den 26 april, kl. 11-18.

Mitt första FriMynt som utställare gick av stapeln den 24-25 april 1982.
Uj, uj … det var allt några kilo … och hårstrån sedan … ;)

Dessförinnan hade jag emellertid besökt mässan flera gånger – och till och med sålt ett mynt! … till en mynthandlare från USA! – Det var en amerikansk 5-centare av Liberty-typ (1905?) i absolut toppskick, som jag köpt hos några år tidigare hos Hallgren på Linnégatan i Göteborg … för 20 kr! Den gode Hallgren var snäll och tålmodig med oss ungdomar, men kvalitetsbedömning var inte hans bästa gren. Han tog samma pris för såväl 1:or som 0:or. – Perfekt tyckte vi! ;)  Gissa om mor och far var imponerade över denna affär som nu renderade inte mindre än 500 kr! (+2400%!)  – Den amerikanske handlaren träffade jag långt senare på den stora myntmässan i New York … och han kom ihåg både myntet! (som han tjänat mycket pengar på) och grabben! :)

Det är 30 år mellan de båda bilderna här intill, men mycket är ändå sig likt. På vår första mässa 1982 fick vi inte plats i ”stora salen”, utan fick stå i ”förmaket” en halvtrappa upp vid entrén. Sedan dess har Antikören varit med på FriMynt nästan alla år (utom ett par trassliga år efter min fars bortgång), så det har nog blivit bortåt 30 resor till ett ofta vårlikt Helsingborg i april. En fin tradition som vi säkert kommer att fullfölja ännu många år. Har även Du tänkt möta våren i Helsingborg, är Du hjärtligt välkommen med önskemål om vi skall plocka med oss för material denna gång. Bilen går dessvärre bara fylla en gång, så vi måste prioritera. Önskelistor mottages tacksamt! :)

Tack GNF, Jan-Eric, Theodor & Co!

Nå, vad tycker ni? – Är detta den snyggaste ”entrébiljetten” någonsin?

Nyss hemkommen från Göteborgs-mässan 2014 har vi nu snabbsmält intrycken (m.h.a. lite vin & öl i solskenet på altanen) … och det mest påtagliga minnet är utan tvekan det proffsiga arrangörskapet! TACK!

Jan-Eric Gustafsson, Theodor Hassel, Stefan Jonasson och alla de andra i Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) har all heder av detta arrangemang. Hatten av och grattis!

Det roligaste med alla mässor är naturligtvis att man får träffa alla myntintresserade som man annars bara – i bästa fall – kommunicerar med via mejl. Redan på ”handlar-börsen” var det full fart och efter att insläppet började kl. 11 hade vi fullt upp i montern fram till 14.30, då man äntligen kunde få en chans att se sig omkring. Antalet ”kändisar” var alldeles för stort för att någon lista skall bli aktuell … men en av de mest otippade, för min del, var nog ”Ahlström d.ä.” – alltså Bernth Ahlström (som bl.a. berättade att han i Göteborg, dagen till ära, hade ätit den godaste torsken på mycket länge!). ;)

Försäljningen kan vi inte heller klaga på. Hade inte några som helst förväntningar på denna lilla mässa och är därför mycket positivt överraskad över såväl försäljning som att antalet besökare med bred marginal passerade de hundra. – Bra gjort GNF!  – Vi kommer mer än gärna tillbaka nästa år också! … om vi får …? ;)

Den långfingrade museichefen

För fem månader sedan skrev vi här på Myntbloggen.se om den före detta museichefen som togs på bar gärning när han stal samlarfrimärken på en auktionsvisning i Stockholm. Stölderna hade skett vid flera tillfällen och myntsverige frågade sig naturligtvis hur länge detta pågått och hur omfattande det egentligen var? Kunde även KMK ha drabbats?

Nu möts vi ånyo av feta rubriker. Skall vi blint tro på dessa? – Nja, vi skall nog i varje fall ta dem med en nypa salt. Min erfarenhet av media är nog att de i högsta grad är affärs-drivande – och då kan många gånger sensationella rubriker sälja bättre än sanningar.
Men ”ingen rök utan eld”  brukar man ju också säga … så vi får väl avvakta och se …

När man läser om hur det kan gå till bakom stängda dörrar i museivärlden, får man än mindre förståelse för den vulgärpropaganda mot privat ägande och samlande som vissa arkeologer/museifolk med jämna mellanrum driver emot antikvitets- och mynthandeln.

Har man ingen som helst självkritik? – Lever man i en liten bubbla, helt utan kontakt med omvärlden? Tycker nog det är hög tid för dessa ”övervintrade stalinister” att lyfta blicken från lergropen och inse att våra museum faktiskt är uppbyggda m.h.a. privat samlande!

Så där ja! Det var artikel (blogginlägg) nummer 350! sedan starten den 16 juli 2012. Och 836 illustrationer har det också blivit. Tänk var tiden går fort nu för tiden.