Fantastisk sensommar!

Vilket fantastiskt väder!  – Klarblå himmel. Strålande sol. Nästan för varm, 23 grader! Och till råga på allt är det kräftskiva ikväll – igen!

Jodå, ni har gissat rätt. Idag blev det inte mycket numismatik, mynt & medaljer. Idag tog jag med kameran ut i trädgården istället. Hängbjörkarna börjar skifta i gult – och skiner som guld mot den kontrasterande blodboken och klarblåa himmelen. Fullmogna äpplen i röda och gula kulörer hänger i klasar på dignande grenar. – Ljuvligt!  🙂

Glöm mynten en stund – och ha en underbar helg!

Sverige – USA

Dagens presidentbesök i Stockholm har väl knappast undgått någon. Men hörde ni att president Obama nämnde de historiska svensk-amerikanska förbindelserna … och att dessa 375-årsjubilérar i år!?

Obama syftade då på Nya Sverige i Delaware som grundades 1638, då skeppet Kalmar Nyckel (Calmare Nyckel) anlände från Göteborg.
Skall man vara noga så sträckte sig faktiskt denna svenska koloni även till delstaterna Pennsylvania, New Jersey och Maryland. Nya Sverige inköptes 1638 av Nya Sverigekompaniet och blev den första permanenta europeiska bosättningen i området. Området var i svensk ägo under sjutton år, fram till 1655 då det erövrades av Nederländerna.

Vid Nya Sveriges 300-årsjubileum 1938 firades det ordentligt. Både kronprinsparet, Gustav (VI) Adolf & Louise Mountbatten och prins Bertil fanns på plats. Minnesmynt utgavs både i Sverige och USA – liksom en uppsjö varierande numismatiska och filatelistiska objekt av olika dignitet. Några av dem finns uppradade på bilderna här intill. På andra bilden ses en bok med en ung prins Bertil, som har en stor blaffa till medalj på kavajslaget. Denna ”diskreta” och ”typiskt amerikanska” medalj är av samma typ som de två tingestarna som omger honom på fotot. Man måste ha gjort en hel del dylika, för den är ganska vanlig. Mindre allmän är Erik Lindbergs bärbara medalj, ”Sueciae Nova in memoriam”, uppe i vänstra hörnet. Upplagan är enligt Ehrensvärd endast 500 exemplar.

Anund Jakob (ca 1022-1050)

Kung Olof Eriksson, ”Skötkonung” (ca 992-1022) har gått till historien som den kung som var först med att låta prägla mynt i Sverige. Dessa mynt har inskriptioner som exv. ULAVAS REX SVENO, OLAF REX SVEVOX,  (= Olof Svearnas Konung), OLAF REX ANSTNETEI, ONLAFA RX SITUEN (= Olof Kung i Sigtuna) eller OLAFA REX ANCOL (= Olof Anglernas Konung). I princip är samtliga mynt i Olofs namn av s.k. CRVX-typ. Det vill säga imitationer (kopior) av den mynttyp som präglades under den engelske kungen Æthelred II, ”den Villrådige” (978-1013 och 1014-1016) omkring 991-997. Olof Skötkonungs myntning tros ha skett (främst?) i Sigtuna. I skarven mellan CRVX-typen och Long Cross-typen händer det något dramatiskt och både typindelning, stil och omskrifter degraderas kraftigt. Myntningen ter sig allt mer kaotisk och amatörmässig. Myntstampar kommer på avvägar, stjäls, handlas, byts och kopieras lite hur som helst.

Även Olofs son, Anund Jakob (ca 1022-1050), lät prägla egna mynt – likaledes kopior av kända utländska/engelska typer. Mynten i Anunds namn är av två olika typer:

  • Long Cross (ca 997-1035+) *
  • Pointed Helmet (ca 1023-1029) *

*  Årtalen avser de utländska förlagorna.

Utöver dessa båda mynttyper förekommer en del ”hybrider” (stampförväxlingar mellan olika typer – samtida förfalskningar?), som förmodligen tillhör en irreguljär myntning som inte behöver ha med det ursprungliga mynthuset att göra. Precis som i fallet med Olofs myntning, så totalhavererar såväl typindelning som läslighet – snabbt!

Long Cross-åtsidor med Anunds namn blandas plötsligt med frånsidesstampar av helt andra typer, såsom Small Cross (ca 1009-1017), Pointed Helmet (ca 1023-1029) och Short Cross (ca 1029-1035). Samtliga dessa ”typvidriga” hybrider återfinns för övrigt i Malmers kedja 157 (”blandkedja” – eller falskmyntarkedja?) … där man också hittar läsliga frånsidor av Short Cross-typ, som sammankopplats med mer eller mindre illitterata, barbariserade och äldre! åtsidor av Pointed Helmet-typ. Dessa hybrider kan som tidigast vara slagna under Short Cross-perioden 1029-1035 … men naturligtvis även senare. Vi vet inte. De behöver inte heller nödvändigtvis ha med den ursprungliga, kungliga, myntningen att göra. Vi vet inte.

Frågan är om denna ”mynthuskollaps” i handelsstaden Sigtuna kan ha något att göra med Knut den Stores påstående i brev år 1027, att han var ”kung över hela England och Danmark och över nordmännen och en del av sveonerna” …?

I Brita Malmers kedja 157 återfinns även den mycket omdiskuterade åtsidesstampen (Short Cross-variant ca 1029-1035), med omskriften: +CNVT REX SW (= Cnut Svearnas Kung) … som är stampkopplad dels med rätt typ (SMH 623-624) och dels med tre olika och felaktiga typer (SMH 625-627).

Knut den Stores engelska Pointed Helmet-penningar börjar åtsidans omskrift normalt kl. 12, med ett kors följt av CNVT – REX ANG (eller varianter därav). Se teckningen till höger.

På det nedre myntet kan vi, precis som Lagerqvist påpekar (LL 15-16), känna igen namnet CNUT (CVNT) från spirans topp räknat. Läser vi omskriften därifrån får vi följande inskriptioner:
Åtsida: CVNT IO CON – I+LRN.
Frånsida: +RNVNIONORITICVN

Dessa stampar, med förvirrade (eller olösta?) inskriptioner (SMH 616-617, Malmer kedja 157), matchar varandra både stil- och textmässigt. De ”passar ihop” och är förmodligen graverade för varandra … under perioden 1023-1029. Vid ett senare tillfälle har emellertid denna åtsidesstamp (av okänd anledning) ”fått nytt liv” och felaktigt kopplats ihop med en Short Cross från 1029-1035 (SMH 622). Ett exemplar av den senare hybriden säljs för övrigt på SNF:s auktion MISAB 9 nu i september.

För den som vill läsa mer om detta rekommenderas:  a) Lars O. Lagerqvist: Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm 1970.  b) Brita Malmer: Den svenska mynthistorien – Vikingatiden ca 995-1030. Stockholm 2010.