Kategoriarkiv: Nyheter & Aktualiteter

Glorian har fallit

Publicerat av
Svara

Nej, det är inte frågan om ”finn fem fel” – utan endast två!  – Kan du finna dem . . . ?

Slovakien har beslutat ändra designen på 2013 års minnesmynt i valören 2 euro, efter protester från Frankrike och Grekland. Myntet utges med anledning av 1150-årsminnet av de båda helgonen, bröderna Cyril och Methodius (Konštantín Filozof och Svätý Metod) som kom till Slovakien (eller snarare Stormähren och Pannonien) år 863 e.Kr. och snart blev helgonförklarade.
År 1980 förklarade påven Johannes Paulus II, Cyril och Methodius för beskyddare av Europa. Problemet är att euromynten, trots en nationellt formgiven sida, skall kunna cirkulera i hela eurozonen – och därför är ålagda att vara religiöst neutrala. Kompromissen blev att plocka bort brödernas helgonglorior samt korsen på Methodius’ stola. Så nu är alla nöjda och glada … utom bröderna? … som ser lite sura ut …?  ;o)

Uppsala-öre 1523!

Publicerat av
Svara

Lördagen den 1:a december arrangerar Svenska Föreningen för Historiska Värdepapper sin 66:e auktion på Kungliga myntkabinettet, Slottsbacken 6.

Med redan i morgon tisdag är det sista anbudsdag för de som önskar lämna skriftliga bud. Min ”mynt- och bloggkollega” i Strängnäs, Werner Stensgård skriver bl.a. så här om den stundande auktionen:

– Den innehåller en sällan skådad blandning av mynt, sedlar, aktiebrev, litteratur och kul kuriosa. Jag tycker det blev en rolig blandning med allt från sällsyntheter som Uppsala-öret från 1523 till pärmar med hela samlingar av mynt.

Auktionen inleds med något av ett nytt grepp för s.k. offentliga/publika myntauktioner. Under rubriken; UTROP EN KRONA säljs lite smått och gott i bästa Tradera-stil. ;o)  Därefter följer; Mynt och medaljer, Litteratur, Medaljer, polletter, kuriosa och övrigt. Auktionskatalogen är utarbetad av Werner Stensgård och finns att ladda ner på föreningens webbplats: Historiskavardepapper.com – i tre PDF-delar … där den 2:a och 3:e avdelning ägnas åt sedlar och aktiebrev. Totalt omfattar auktionen 230 nr.

Auktionens toppobjekt när det gäller mynt, är det klassiska Uppsala-öret 1523 (SM 7). Ett (som vanligt) perforerat exemplar som uppges väga 4,19 gram och troligen härstammar från Oldenburgs samling? Stampställningen 20 grader. Utrop 35.000:-.

Selma Lagerlöf-medaljer

Publicerat av
1

Jaha, vad skall man blogga om idag då?  – Kanske att Diocletianus valdes till romersk kejsare denna dag för 1728 år sedan – anno 284 e.Kr. – Eller att ”de svenske” under Karl XII:s ledning besegrade ryssarna i slaget vid Narva år 1700. Nja, jag tror det får bli några Selma Lagerlöf-medaljer istället. Idag är det nämligen 154 år sedan vår berömda författarinna föddes – 1858 … samma år som kung Gustaf V kom till världen.

         

Selma Lagerlöf (1858-1940) behöver väl ingen närmare presentation, så jag nöjer mig med en länk till Wikipedia och ägnar istället några rader åt några medaljer över henne. Till vänster ovan en, nästan lite karitatyrartad, stor gjuten järnmedalj (Ø 71,5 mm) formgiven av den autodidakte skulptören Alfred Ohlson (1868-1940).

Plaketten i mitten är något så ovanligt som en ”planoplastisk porträttrelief”, utförd av Alice Nordin (1873-1948). Den är galvaniskt framställd i koppar som försilvrats och lackats (114 x 162 mm). Lite av ett tekniskt experiment skulle man kanske kunna säga. Liknade plaketter finns även över Ellen Key, Oscar Levertin och Gustaf Janson. Dessutom har göteborgaren Otto Strandman (1871-1970) utfört en dylik plakett över August Strindberg – se SNT 4-2012 (pdf) . . . och NNÅ 1961, sidorna 163-166.

Den högra medaljen är kanske en av de allra vanligaste över Selma. Utförd strax efter hennes bortgång 1940 av Tore Strindberg (1882-1968) . . . som för övrigt var kusin till August Strindberg. Finns i både silver och brons och dessutom i en nyprägling, gjord av Sporrong & Co 1978 (randmärkta med ”NYPRÄGLING 1978 – BRONS MAX. 1000 EX.” Medaljens frånsida visar Nils Holgersson flygande över Sverige på sin gås.

För att anknyta till detta och kanske även glädja sedel-samlarna? får vi väl avsluta dagens blogginlägg med ”en Selma” – i form av en ”origami-skjorta”.  ;o)

Fixar du att göra en sådan?  – Med gåseslips och allt!  ;o)

Swedbank för kontanter!?

Publicerat av
Svara

Denna vecka har Swedbank framför två mycket starka argument FÖR kontanter!   – Och det är man ju inte riktigt van vid!  ;o)

I måndags framkom att det svenska bankmonopolet (”de fyras gäng”), genom sina samarbetspartners VISA och MasterCard, har synpunkter, inte bara beträffande storleken på sina kunders veckopeng, utan även på vad de handlar för ”sina pengar”. Moralens väktare tillåter t.ex. inte ”olämpliga produkter och kulturformer”.

– Det är ett ganska kort, allmänt formulerat stycke. Vissa saker är inte olagliga, men ändå stötande för den stora allmänheten, och därför ska man inte hålla på med dem, säger Jan-Olof Brunila, chef för Swedbanks kortbetalningslösningar.

Och idag var det dags för ytterligare ett starkt argument FÖR kontanter. Strax efter trekaffet kraschade Swedbanks internetbank, mobilbank och telefonbank. Enligt bloggen Teknikgrottan använder Swedbank s.k. IP-telefoni, vilket innebär att telefoner och internet går på samma ledningar, något som i sin tur i praktiken innebär att när webben havererar, så drabbar det även telefonin. Under den perioden som telefonin låg nere kunde varken Swedbanks personal ringa ut eller besvara samtal från sina kunder. Även kortbetalningar låg nere under en period.  – Informationen på Swedbanks hemsida? – Totalt obefintlig!?

Swedbank verkar ha tagit efter Traderas strategi när det gäller information till sina kunder. Deras lösning stavas FaceBook och är ett mycket effektivt sätt att exkludera stora kundgrupper. Och om man inte har så mycket till övers varesig för kunder, valfrihet eller effektiv informationsspridning är väl FB en utmärkt ”driftinformationssida”.  ;o)
Efter omkring fem timmar!? hade banken löst de värsta problemen. Man kan fråga sig hur ett ”betalningsmedel” som kraschar en vanlig torsdag skulle klara sig under en naturkatastrof, cyberattack eller i krigstid?

För övrigt klarar jag mig utmärkt bra utan varesig FaceBook eller ”butiker” (typ Telia och Kungsängen etc.) som vägrar ta emot Sveriges Riksbankens ”giltiga” valuta. Vill de inte ha mina pengar, så skall jag inte krusa.  – Cash (& konsumentmakt) is King!  ;o)

Det där var blogginlägg #100!  Sedan den 20 juli 2012 (knappt fyra månader) har det dessutom blivit nästan 300 bilder – och drygt 70 kommentarer!

Inte snål – men vetgirig!

Publicerat av
Svara

Det är sparsmakat med svensk numismatik, mynt och medaljer på internet. – Men det finns! Under dagens sökande hittade jag t.ex. sajten Vetgirig.nu  – Frågesport, allmänbildning och tävling.
Här finns alla möjliga ämnen, och jag hittade t.o.m. ett par med numismatisk anknytning; Mynt med mera och Svenska mynt. Gå in och testa! Det var kul! Under rubriken Historia finns en lång lista över ämnen man kan testa sitt kunnande på. Har jag förstått saken rätt skall man även kunna konstruera och lägga upp egna frågesporter – eller quiz som det tydligen heter nu för tiden.

Till och med dagstidningarna har börjat med quiz. På Svenska Dagbladets quiz-avdelning fann jag t.ex. denna: Vilken nuna på vilken sedel? Ganska varierande frågor och kanske inte alltid så lätt? – Testa och se hur det går!

Hittade även sajten RoyalQuiz.se och en frågeserie om Sveriges Regenter. Det som jag tyckte var kul med denna sajt var tidspressen. Ju snabbare du svarar (rätt) desto fler poäng får du.  – Vem slår 6 rätt av 6 möjliga och 7852 poäng …?  ;o))  Också på denna sajt skall det tydligen vara möjligt att skapa egna frågesporter. – Vem hinner först? Vad blir ämnet?  OBS! Glöm inte att ge oss här på Myntbloggen.se länken till din quiz! Lycka till!

Ekonomisk = snål?

Publicerat av
Svara

Tittade in på Myntkabinettet.se för att se om det hänt något.  – Nja, inte direkt. Toppnyheten var att man förra veckan målat om museibutiken. Klickade istället vidare till Kungliga Myntkabinettet på FaceBook. Har inte mycket till övers för FaceBook, men det kunde ju vara kul att se vad KMK har för sig på nätet. Fann att ekonomi och kontanthandelns vara eller icke vara, med bred marginal var favoritämnet på KMK FB. Numismatik, mynt och medaljer fanns det märkligt nog knappast ett spår av. Utbudet av detta var i högsta grad sparsamt, snålt – eller kanske ekonomiskt?

Tillbaka till Kungl. Myntkabinettet – Sveriges Ekonomiska Museum för en sökning på ”numismatik”. – En hög plåtmynt och rubriken ”Vad är numismatik?”  – Men den hade jag sett många gånger förut. Provade att söka på  ”myntsamlande” istället.  Då fick jag veta att man arrangerat en utställning kallad Numismatik och myntsamlande under 500 år – för nästan 40 år sedan, anno 1973!?  Sista chansen; en sökning på och ”myntsamlare”. Resultatet blev sidan ”Samlat i kabinett” med informationen att 1873 bildades Svenska Numismatiska Föreningen som ett organ för Sveriges myntsamlare … och den sidan var senast uppdaterad 2012-10-02 …

Återstår att se hur länge det dröjer innan man lockas till KMK nästa gång …

Se upp för falska guldmynt!

Publicerat av
Svara

Allt är inte guld som glimmar!  Amerikanska 20-dollars guldmynt är (jämte brittiska sovereign) förmodligen världens mest förfalskade guldmynt. Båda typerna av s.k. Double Eagles, d.v.s. Coronet Head 1849-1907 och Saint-Gaudens 1907-1933, har förfalskats – oftast i 14-karatigt guld (d.v.s. 585/1000 Guld, istället för originalens 900/1000 Guld = 21,6 karat). De vanligaste årgångarna är också de mest utsatta. Morton Andreasson listar redan 1977 (GNF:s småskriftserie nr 13) följande förfalskade årgångar: 1882, 1894, 1895, 1897, 1901, 1903, 1904, 1907 och 1924. – Men det finns flera! Och då skillnaden mellan en äkta och en falsk är bortåt 11 gram finguld (vilket idag motsvarar nästan 4.000 kr), kan det vara klokt att dubbelkolla dylika mynt.

Förfalskningarna avslöjas bl.a. genom att präglingen är oskarp / diffus och inte alls lika distinkt som på äkta mynt. Äkta mynt har en helt plan bottenyta, en vass kant och karakteristiska s.k. bagmarkes.
Guld är ett mjuk material och originalen hanterades ganska omilt redan innan de lämnade banken. Dessa mynt SKALL ha s.k. bagmarkes (hanteringsmärken). – Saknas detta, är prägligen diffus och bottenytan inte riktigt plan … ja, då är det något skumt.

Eftersom 14-karatigt guld är lättare än 21,6-karatigt dito, har falskmyntarna tvingats göra förfalskningarna något tjockare än originalen för att få vikten någorlunda rätt. Många gånger har man gjort dem lite väl tjocka (+ 1-2 gram), så om du hittar ”en för tung 20-dollar” (rätt vikt = 33,436 gram) är det GARANTERAT falsk! Falskmyntarnas ”affärsidé” var från början, d.v.s. på 1970-talet, att producera falska 20-dollars med omkring 35% mindre guldinnehåll (585/900 = 0,65) än de äkta mynten – och sedan prångla ut dessa på pantbanker, auktioner och samlarmarknader. Många av dessa bedrägliga präglingar har sedan snurrat runt och bytt ägare åtskilliga gånger.

Ovan två förfalskningar med årtalen 1897 resp. 1904 som har präglats med samma frånsidesstamp! Notera detaljerna som pilarna markerar. Av repan till vänster och kanthacket kl. 4 (d.v.s. exemplarspecifika defekter) kan man sluta sig till att tekniken för dessa förfalskningar varit liknande den som använts för de s.k. Gävle-kopiorna från 1970-talets början. Double Eagle-kopiorna är emellertid skickligare utförda.

För en 15-20 år sedan gick en kollega igenom ett parti med 360 stycken amerikanska 20-dollars guldmynt … 18 stycken (5%) var äkta!  Kanske något att tänka på när man jagar fynd på Tradera? Den vise handlar naturligtvis av seriösa handlare som kan sin sak – den våghalsige av vilken okänd traderare som helst. ;o)

Bra affär? – för vem?

Publicerat av
3

Sitter här och reflekterar lite över Künker/Nordlinds sista Hagander-auktion och prisutvecklingen på sällsynta mynt. De båda besittningsmynten från Gustav II Adolf som vi sålde på Antikören auktion 7 och 8, 1989 – Wolgast 4 Dukat 1634 och Riga-thaler 1631, såldes nu för sammalagt nästan 700.000 kr (ca SEK 688.800:-). För 23 år sedan var priset ca 150.000 kr (eller närmare bestämt 154.125:-).

Jaha, +347% på 23 år alltså … eller är det så enkelt …? Jo visst, värdestegringen är ju denna … men … om man tar hänsyn till faktorer som penningvärdets försämring (KPI), transaktionskostnader (provisioner) och eventuella avbränningar för valutaväxlingar, så får man kanske ett annat resultat? Så, frågan är; om man köpte 1989 och sålde 2012 … blev det någon reell vinst att tala om …?

Gustav II Adolf. Wolgast. 4 Dukat 1634. Antikören auktion 7, april 1989, nr 234. (40.000) 73.000:- +12,5% = Kr 82.125:-.  (Säljaren = 73.000:- -5,0% = 69.350:-).
KPI: Kr 82.125:- i april 1989 motsvarar 138.603:- i september 2012.

Künker auktion 219, oktober 2012 (€20.000) €32.000 +22% = €39.040 = ca SEK 355.500:-.*  (Säljaren får vid 10% provision ett netto på €28.800 = ca SEK 236.700:-** och vid 15% provision ett netto på €27.200 = ca SEK 223.600:-**).

 * Forex säljkurs (9,03)
** Forex köpkurs (8,22)

Gustav II Adolf. Riga. 1 Thaler 1631. Antikören auktion 8, november 1989, nr 214. (40.000) 64.000:- +12,5% = 72.000:-. (Säljaren = 64.000:- -5,0% = 60.800:-).
KPI: Kr 72.000:- i november 1989 motsvarar 117.923:- i september 2012.

Künker auktion 219, oktober 2012 (€10.000) €30.000 +22% = €36.600 = ca SEK 333.300:-*.  (Säljaren får vid 10% provision ett netto på €27.000 = SEK 221.900:-** och vid 15% provision ett netto på €25.500 = ca SEK 209.600:-**).

 * / **  Forex kurser enligt ovan.

Exakt hur mycket de båda handlarna Nordlind och Künker får för att sälja en samling som Haganders (eller någon betydligt mindre dito), är ju svårt att veta – men en gissning på 10-15% är väl inte orimlig. Vid den högre provisionen skulle säljarens netto bli ca SEK 223.600:- resp. 209.600:- … att jämföra med 1989 års notering omräknad i dagens penningvärde – nämligen SEK 138.600:- resp. 117.900:- … vilket då motsvarar +61% resp. +78% för de båda klenoderna – över en period på 23 år.

Så, visst har priserna stigit … men tar man hänsyn till att det kostar pengar att sälja är värdestegringen inte fullt så dramatisk som man först kan förledas att tro. På den tiden hävdade jag envist att: ”De dyraste mynt är egentligen de billigaste” … och skulle man göra en jämförelse med enklare rikssvenska mynt tror jag definitivt att jag hade rätt. Sedan är det ju bara lite synd att man själv inte alltid lyder sina egna råd …  ;o))

Trevlig helg på er kamrater!

P.S.  Puuh, det blev många siffror i det blogginlägget … men jag blir säkert rättad. ;o)

Från framtiden till KMK

Publicerat av
Svara

Idag inleddes fjärde veckan på jobbet för Kungliga Myntkabinettets nya chef, Eva Ramberg. Hon tillträdde tjänsten den 1 oktober 2012 och ersatte då Ian Wiséhn som styrt KMK sedan 1998. Eva Ramberg kommer från Dalarna och har närmast varit chef för Framtidsmuseet i Borlänge. Dessförinnan har hon jobbat som konservator.

– Jag ser fram emot att arbeta med frågor som rör både den utåtriktade verksamheten samt föremål och bevarande. KMK är ett väldigt fint museum med unik specialistkompetens. Jag hoppas kunna förvalta det som är uppbyggt och samtidigt vara drivande i en positiv utveckling, säger Eva Ramberg.

Det skall bli väldigt spännande att följa KMK:s utveckling framöver. Nytt blod och nya idéer är självfallet mycket viktigt för att verksamheten inte skall gå i stå. Nivån, och även omfattningen, av det KMK av idag presenterar på webben är t.ex. alldeles för dåligt. Det fantastiska material som den nationella myntsamlingen innehåller förtjänar faktiskt betydligt bättre än så här. Man måste kunna nå ut till många fler – och det gör man via internet!  – Vilken man borde insett för länge sedan. Uppsala Universitets Myntkabinett är t.ex. (sedan länge!) ett föredöme vad gäller att fotografera och publicera sina samlingar. Här har KMK mycket att lära.

På Myntkabinettets sida om ”Sveriges Mynt” kan man bl.a. läsa rena faktafel, som exv. De första kopparmynten präglades i Nyköping år 1624 *, men även en del annat som inte är speciellt välformulerat (år 1066 präglades t.ex. inga mynt alls i Sverige).
*  Nix!  Det skedde i Säter i Dalarna under myntmästaren Gillis Coyet d.y. De första kopparmynt i Nyköping tillkom året därpå under ledning av myntmästaren Hans Kroll.

Men när vi nu fått en ”dalkulla” som ny chef för KMK kommer det säker inte dröja länge förrän dylika fadäser plockas bort och ersätts av korrekta fakta, intresseväckande artiklar och mynt- och medaljbilder i massor!  – Varför inte starta en blogg!?  ;o))

Samlande eller hamstrande?

Publicerat av
Svara

Upsala Nya Tidning (UNT, liberal) skriver idag om ”Samlandets vidriga baksida” med anledning av att utställningen ”The Collector – Samlandets drivkraft” har premiär på lördag på Uppsala Konstmuseum (och pågår t.o.m. den 25 november).

Rutinerade myntsamlare vet ju att det är en väldigt skillnad mellan ”en myntsamling” och ”en samling mynt”. I Sverige har vi dock en generell tendens att inte skilja mellan samlande och hamstrande. På engelska skiljer man däremot mellan collectors / collecting och hoarders / hoarding … samt naturligtvis sjudomen compulsive hoarding.

Att odla sitt samlande genom kunskapssökande och systematisering har med kultur och vetenskap att göra. Att hamstra bensin, mat, silver & guld etc. har med ekonomi att göra. Men att hamstra skräp (något som t.o.m. blivit TV-serie!? – till skillnad från kultur-yttringen myntsamlande) har däremot med sjukdom och psykisk ohälsa att göra.

Naturligtvis finns det många olika nyanser även av myntsamlande.   En del samlare är uteslutande intresserade av myntens historia – och/eller konstnärliga värden. Andra ser det mera som en investering – och/eller bara en rent allmänt trevlig hobby. En del är ute efter att hitta detaljer, felaktigheter och varianter som tidigare inte noterats. Andra strävar efter att bygga upp kompletta samlingar av allt – eller en speciellt avgränsad del av numismatiken. Varje samlare har med andra ord sina egna ingångar till hobbyn – som kan vara hur enkel/billig eller komplicerad/kostsam som helst. Intresse och plånbok är ofta det som styr valet av samlarområde. Och antalet numismatiska samlarområden är förmodligen nästan lika många som antalet mynt- & medaljsamlare. Dessutom kommer det till nya innovativa områden hela tiden.  – Ni anar inte vad folk kan hitta på.  ;o)