Kategoriarkiv: Nyheter & Aktualiteter

Konstantin den Store

Publicerat av
Svara

Den 27 februari år 272 e.Kr. föddes Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus, mera känd som Konstantin den Store (eller Constantine the Great), i staden Naissus (Nis i nuvarande Serbien). Efter att hans far, Constantius I, Chlorus, hastigt avlidit i engelska York (Eboracum) år 306 e.Kr. utropade trupperna Konstantin till kejsare.

Han är mest känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket – vilken på hans födelsedag(!) år 380 e.Kr. (under Theodosius I) blev statsreligion i det Romerska riket. Konstantins andra stora bedrift var att han grundade den nya romerska huvudstaden Nova Roma – som efter hans död år 337 e.Kr. döptes om till Konstantinopel (Constantinople – Istanbul).

Mynten på bilden ovan är alla präglade under Konstantin den Store. A och B är officiella mynt slagna i Rom 315 e.Kr. respektive Siscia (Sisak i Kroatien) 318 e.Kr. Slantarna på nedre raden (C och D) är imitationer (samtida förfalskningar, präglade i Romarrikets gränsområden). Att stilen är avvikande syns ju genast och tittar man lite närmare ser man att omskrifterna är illitterata – helt obegripliga. Ändå kan man tack vare spegelvänt ZIZ på C och det korsade altaret på D, fastslå att man haft Siscia-mynt (B) som förlaga.

Mynttypen brukar bland kännare kallas VLPP… efter frånsidans omskrift: VICTORIAE LAETAE PRINC(ipium) PERP(ertua)  = Välförtjänt seger till den eviga prinsen.

Mynt C härstammar f.ö. från min pojksamling och är inköpt i en fyndlåda någon gång i början av 1970-talet. Minns inte exakt … men jag tror inte att jag spenderade mer än en tia av veckopengen på detta lilla mynt. Allt jag visste då var att det var gammalt.  ;o)

Antikörens nya webbplats

Publicerat av
Svara

Som Du kanske upptäckt genom Mynthandeln.com eller bildlänkarna i myntbloggens högerspalt, ”smyglanserade” vi vår nya webbplats Antikören.se häromdagen. Än så länge har vi mest lagt upp ramverket, men nytt material – MYNT, MEDALJER, SEDLAR och ÖVRIGT – kommer fortlöpande att publiceras – så håll ögonen öppna!

Vi vill gärna ha Dina synpunker på upplägget, då det än så länge finns alla möjligheter att anpassa och justera detta. Även önskemål om vilken typ av material Du vill se på sajten välkomnas. Vi kommer aldrig att kunna lägga ut hela lagret – men ett trevligt urval hoppas vi succesivt kunna erbjuda. – Med Din hjälp kan vi göra webben bättre!

Välkommen till mynthandeln! – ANTIKÖREN Mynt & Medaljer!

Silvermynt på Tradera

Publicerat av
Svara

Idag har vi så smått börjat lägga ut nytt material på auktionssajten Tradera.com. Denna vecka blev det mestadels stora utländska silvermynt – några snygga Morgan-dollars och lite gott och blandat. För att göra det lätt att hitta dit har vi fixat till ett litet bildgalleri med snabblänkar till ANTIKÖREN på Tradera.com under vecka 8 …

          IF     IF     IF IF     IF     IF IMG_3736-1     IMG_3736-2     IF IF     IF     IF

 Bilderna ovan är klickbara till respektive Tradera-auktion.  – LYCKA TILL!

Pontifex Maximus = Påven?

Publicerat av
Svara

I måndags nåddes vi av den överraskande nyheten att påven Benedictus XVI beslutat abdikera (avsluta sitt pontifikat – sin ämbetstid), något som inte hänt på närmare 600 år. Idag skriver Dick Harrison om titeln Pontifex Maximus … som återfinns både på romerska mynt (då ofta som P. M.) och på mynt från Vatikanstaten. Så därför tänkte jag idag helt enkelt visa några gamla mynt från Vatikanstaten.

Vatikanstaten. Pius V (1566-1572). AR-Giulio U.år, slagen i Ancona. Silver Ø 28 mm, 2,86 gram.
Åtsida: PIVS V PO-NT MAX, Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad oval vapensköld med tre balkar. Frånsida: S PETRVS ANCONA, S:t Petrus stående framåtvänd, hållande nyckel och evangeliebok.

Vatikanstaten. Urban VIII, Barberini (1623-1644). AR-Testone 1631, slagen i Rom. Silver Ø 30 mm, 9,05 gram. Åtsida: VRBAN VIII – PON. M. A. VIII (år 8), Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin. Frånsida: AVCTAAD METAVRVM DITIONE, i exergen ROMA, Roma sittande åt höger hållande Peterskyrkan (Basilica di San Pietro in Vaticano) och spjut.

Vatikanstaten. Urban VIII (1623-1644). AR-Barberino 1632, slagen i Avignon. Silver Ø 24-28 mm, 2,75 gram. Åtsida: VRBANVS VIII – PONT. M. 1632, Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin.
Frånsida: S. PETRVS – AVENIO, Midjebild av S:t Petrus med nyckel och evangeliebok, ovanför vapensköld.

Vatikanstaten. Urban VIII, Barberini (1623-1644). AR-Grosso 1641. Silver Ø 20-21 mm, 1,29 g. Åtsida: VRBAN VIII – PONT. M. A. XVIII (år 18), Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin.
Frånsida: EGO SVM VIA VERITAS ET VITA (= Jag är vägen sanningen och livet), Frälsarens vänstervända axelbild.

Vatikanstaten. Urban VIII (1623-1644). AR-Halv Grosso 1632.
Silver Ø 14 mm, 0.88 gram.
Åtsida: VRBAN – VIII P. M., Mitra och korslagda nycklar ovanför utsmyckad vapensköld med tre bin. Frånsida: S. PETRVS A ROM, i exergen 1632, S:t Petrus stående.

Önskar du förvärva något av mynten är det bara att maila mig (e-postadressen finns i högerspalten). Avslutar med att visa några moderna turistsouvenirer (medaljer) också.

Silverdollar för 69 miljoner!

Publicerat av
Svara

För några veckor sedan skrev jag om en ”norsk tidningsanka”, där arkeologer stolt förevisade ett sensationellt guldmyntfynd … som emellertid visade sig vara köpt för $250 på en myntauktion i USA.

Nu har samma auktionsfirma, anrika Stack’s & Bowers Galleries i New York, också sålt ett lite dyrare mynt. Den 24 januari såldes nämligen en amerikansk silverdollar från 1794 för makalösa $10,016,875.00 … vilket motsvarar närmare 69 miljoner svenska kronor! (SEK 68.982.191:- enligt Forex’ kurs för den 24/1-2013).  – Detta är alltså numera världens dyrast mynt!  – Nytt världsrekord!  – ”Stack’s Bowers Galleries Sets World Record With Sale Of 1794 Silver Dollar For $10,016,875”, skriver man på sin webbsida.

Det är lite andra priser på mynt ute i världen. Och amerikanarna skall ju alltid vara värst. Så här skriver man vidare om The Cardinal Collection …

– The highlight of the evening was the $10,016,875 sale of the coveted 1794 Flowing Hair silver dollar, a superb Gem Specimen example, the finest known to exist. This set a new world-record price for any coin. The previous record was $7,590,020 for a 1933 Double Eagle, set in 2002 by our firm in partnership with Sotheby’s.

Även Künkers resultatlista (jämte 6,4 kg nya kataloger!) anlände med postmästaren i förra veckan. Där noterades bl.a. en liten rysk 5-rubel 1895 (stor som en tumnagel) för 180.000 EURO … vilket med tillägg för provision och moms (22%) blir motsvarande nästan 2 miljoner svenska kronor. (SEK 1.976.356:- enligt Forex’ kurs för den 31/1-2013). Totalt omsatta Künker denna gång 7,6 miljoner EURO exkl. provision och moms, vilket innebar att de klubbade priserna i snitt hamnade 66% över utropen.

Samefolkets dag

Publicerat av
Svara

Idag firar samerna sin nationaldag, eller ”Samefolkets dag”, som det egentligen bör heta på svenska. Detta firande startade 1993 och högtidligthåller det första samiska landsmötet i norska Trondheim, den 6 februari 1917.

Konstmedaljen till höger visar på åtsidan en same, tecknad av Einar ”Lappmarksdoktorn” Wallquist (1896-1985), och på frånsidan en kartbild av norra Sverige med Lappland, Västerbotten, Jämtland, Ångermanland, Härjedalen och Medelpad – markerade med vapensköldar. Omskriften lyder: NORRLANDS NATION 1827-1977 (ett 150-årsjubileum alltså). Medaljen är utgiven av Svenska Medaljgillet 1977 och detta exemplar är märkt nr 5 (av 500 ex.).

Lite mera om läkaren, författaren, museimannen och konstnären Einar Wallquist finns att läsa exv. på Silvermuseet.se och lyssna till på Sveriges Radio.se …

Ansgar & Björn på Håga

Publicerat av
Svara

När vi nu skriver måndagen den 4 februari är dagens namnsdagsbarn ANSGAR … och i helgen fick jag en fråga om en medalj med en mystisk inskription; BIÖRNONE … så för att anknyta till detta …

Ansgar är idag ett väldigt ovanligt namn, men Sankt Ansgar är kanske fortfarande bekant? Han brukar kallas Nordens apostel och var en tysk missionär, benediktinmunk och ärkebiskop av Hamburg-Bremen (och därmed även över Norden) som levde ca 801-865. Vi känner honom genom hans efterträdares berättelse Vita Anskarii … som säger att Ansgar skall ha mottagits av kung Björn på Håga (som Olof Rudbeck d.ä. kallade honom) i Birka omkring år 829.

Vi vet naturligtvis ingenting alls om hur missionären Ansgar eller den mystiskt kung Björn såg ut … men det är självklart inget som stoppar en medaljkonstnär!  ;o)  Medaljen till vänster brukar kallas Hedlingers regentlängd nr 1 – d.v.s. första medaljen i en 1734 påbörjad medalj-serie om 55 medaljer + en titel- och en dedikationsmedalj (nr 4 dock aldrig graverad). Initiativtagare till denna uppsättning var Carl Reinhold Berch (1706-1777) som fått idén från Frankrike och börjat planera redan 1728. Hjälp med histortiska faktauppgifter fick han av dåvarande biskopen i Göteborg, Erik Benzelius d.y. (1675-1743), son till ärkebiskopen Erik Benzelius d.ä. (1632-1709), … som kanske satt inne med några viktiga uppgifter som gått förlorade vid den katastrofala slottsbranden 1697…?

För det konstnärliga stod mästarnas mästare, Johan Carl Hedlinger (1691-1771) som graverade 27 av medaljerna under åren 1734-45. Han efterträddes sedan av sin främste elev, Daniel Fehrman, som 1745-64 utförde 20 medaljer. Det blev sedan hans son Carl Gustav Fehrman, som 1780-98 gjorde de resterande medaljerna – så när som på den sista (nr 9) som inte blev klar förrän 1842 … konstnär Pehr Henrik Lundgren.

Åtsidans omskrift lyder:  BIORNO I HAVGENSIS REX  = Björn I, konung på Håga.
Frånsidans:  I. ANSCHARIVS, PRIMVS SVECorum APOSTolus, BIRCAE BENIGNE EXCIPITVR 829. = 1: Ansgar, svenskarnas förste apostel, mottages vänligt i Birka 829.

Medaljen över Ansgar (bild 1 och 3) utkom 1930 med anledning av 1100-årsminnet av Sankt Ansgars besök på Birka jämte invigningen av Ansgarskapellet. Konstnären är Tore Strindberg (1882-1968) – f.ö. Augusts kusin. Medaljen mäter Ø 45 mm och är utgiven av Sporrong & Co i Stockholm. I deras priskurant från 1932, där just denna medalj pryder omslaget, får vi veta att den då såldes för 5 kr i brons – och 15 kr i silver … vilket motsvarar ca 150 kr resp. 450 kr i dagens pengar.

Plåtmynt från Kengis

Publicerat av
1

Idag har jag med nöje läst Dick Harrisons historieblogg om Världens nordligaste myntprägling? … och ikväll skall jag kolla in hur han sköter sig i På spåret i SVT1.

I november månad 1674 fick bröderna Abraham och Jakob Reenstierna (ursprungligen Momma) från Brabant (i dagens Belgien) myntningsprivilegier för att prägla plåtmynt (av kopparplåt) vid Kengis bruk, beläget norr om polcirken, mellan Pajala och finska gränsen. Anno 1675 präglades plåtmynt i valörerna 1 Daler SM (= silvermynträkning) och 2 Daler SM vid Kengis Bruk, intill den mäktigt brusande Kengisforsen. Bara under första verksamhetsåret 1675 slogs där 2.773 st. 1 Daler SM samt samt 4.025 st. i dubbla valören, 2 Daler SM. Summerar man detta får man en årsproduktion på inte mindre än 10.823 Daler SM … à 1,36 kilo = 14,6 ton plåtmynt. Av dessa har dock endast TVÅ exemplar av 1-dalern och ETT av 2-dalern överlevt till våra dagar.

Myntningen i Kengis kan genom bevarad dokumentation i Avesta påvisas åren 1675-77, 1680-85 och 1687-89 samt genom bevarade mynt även från åren 1693 och 1700-01. Endast NIO av alla dessa plåtar finns idag bevarade. Kengis-plåten 1693 är unik i dubbel bemärkelse. Dels är denna 2-daler (som finns på Kungliga Myntkabinettet, KMK i Stockholm) den enda man känner till – och dels har den årtalet placerat i omskriften – vilket är helt unikt! Alla andra svenska plåtmynt före 1715 har årtalet placerat direkt under kungakronan i hörnstämplarna. Men på den unika ”Kengis-1693:an” finner man alltså istället bröderna Abraham och Jakob Reenstiernas AIR-monogram på denna plats.

Även den ”semiunika” (känd endast i två exemplar) Kengis-plåten från år 1700 (2 Daler SM) är lite speciell. Som den observante numismatikern noterar ser årtalssiffrorna lite konstiga ut. Och tittar man lite närmare på dessa hörnstämplar ser man att myntherre och årtal inte stämmer överens. Omskriften anger CAROLUS XI, d.v.s. Karl XI (1660-97), men årtalet hör ju hemma under sonen Karl XII (1697-1718). Man har alltså använt sig av en gammal präglingsstamp från Karl XI:s tid och i denna graverat om årtalet till 1700. Att man på detta ekonomiska sätt ”uppdaterat” präglingsverktygen verkar ha förekommit även påföljande års Kengis-plåtar, 2 Daler SM 1701, men då med rätt regent.

Själva kopparn till Kengis-plåtarna kom från Svappavaara gruva och fick således fraktas (förslagsvis vintertid) ner till Kengis Bruk – en sträcka på 14,5 mil … något som kanske inte direkt påverkade lönsamheten i positiv riktning.

Den numismatiskt intresserade kanske känner till de rara kopparpolletterna från Svappavaara kopparverk? Dessa dateras till 1660-talet och bär samma bröders initialer; A:I:M … där M:et står för Momma (som sedermera blev R som i Reenstierna). Nu är ju detta ju inte mynt, utan polletter (eller lokala mynt) – även om man vet att de faktiskt cirkulerade i ett stort område även utanför bruket. – Vilken tur! … annars skulle ju Svappavaara-polletterna kunna betraktas som ÄNNU nordligare ”myntpräglingar”.  Minns jag rätt finns det dock teorier om att dessa polletter faktiskt KAN vara (valsverks)präglade i Avesta i Dalarna? – och i så fall är ju Kengis nordligast i alla fall.  ;o)

För den som vill läsa mer om Kengis-plåtarna kan jag rekommendera Bertel Tingströms referensverk ”Plate Money – The world’s largest currency”, Stockholm 1986. Börja på s. 92-93, där Kengis avhandlas … sedan är det bara 342 sidor kvar att studera. ;o)

Nytt nummer av SNT

Publicerat av
3

Idag landade ett nytt nummer av Svensk Numismatisk Tidskrift (SNT 1-2013) i brevlådan. – Alltid lika trevligt med lite myntläsning! Detta nummer innehåler bl.a. en artikel med titeln ”Nytt från falskmyntarverkstaden i Suceava (Suczawa)” … översatt från tyska av Lars O. Lagerqvist. Denna industriella falskmyntning har som hastigast omnämnts i en kommentar på detta blogginlägg här på Myntbloggen. Nu fick man lära sig att den skedde under dryga 20 år (1662-1683) och omfattande 10 miljoner mynt!

Ian Wiséhn skriver om ”Märken för lojala, troende och patriotiska” och Ingemar Svensson (ett föredrags-referat) om ”1-ören från Karl IX:s tid”. Gemensamt för dessa (s. 7-8 resp. s. 20) är att man blandat ihop Göta lejon (folkungavapnet) och Göteborgs vapen. Så för att även stockholmarna ;o) skall få det rätt nästa gång, bjuder jag på en illustrativ bild, som ju brukar säga mer än tusen ord. Göteborgs vapen till vänster och götalejon till höger.

En annan bloggkollega har skrivit ett frejdigt auktionsreferat från MISAB 7 som gick av stapeln i början av september förra året. Även detta har avhandlats här på Myntbloggen i några inlägg från i höstas; MISAB vs Tradera och Arbogaklipping på Tradera.

Sist men inte minst har MGL (Monica Golabiewski Lannby) författat en läsvärd artikel med titeln ”Moder Svea och andra kvinnor på våra sedlar”. Ytterligare ett ämne som tangerats här på Myntbloggen alltså – i blogginlägget: ”Årets första namnsdagsbarn”. Som kompletterande upplysning kan nämnas att den mycket skicklige mynt- och medaljgravören Arvid Karlsteen (1647-1718) redan 1679 formgav två Karl XI-medaljer med Moder Svea på frånsidan; Hildebrand 76 och 79 (eller Stenström 38-39).

Avslutningsvis ett klokt citat från en bloggkollega:  – Att lägga ut en numismatisk bok i pdf-format på nätet tillgänglig för alla och en var är ett mycket bra initiativ.
Ett sätt att ytterligare sprida kunskapen om numismatik både innanför och utanför den begränsade krets som vi myntsamlare trots allt är. Påverkar digitalisering av mynt-böcker försäljningen negativt? Jag tror inte att så är fallet, kanske är det tvärtom.

– Kanske något för Svenska Numismatiska Föreningen (SNF) att tänka på …? Maj-numret 2012 känns lite uttjatat vid det här laget ;o) och hemsidan skulle må väl av att uppdateras någon gång då och då.  – Internet är snabbt!  – Tänk på det!

Guldmynt i guldreserven

Publicerat av
1

Den senaste tiden har det skrivits mycket om att Tysklands beslutat flytta hem sin guldreserv från USA. Med anledning av detta fick även Sveriges Riksbank häromdagen frågan om hur det står till med Sveriges guldreserv. Läs t.ex. Dagens Industri / SvD:s artikel: Riksbanken har inte koll på guldet. Sophie Degenne på Riksbankens kapitalförvaltning svarar att ”var guldet placeras är en statshemlighet”, men ”en mindre del av guldet finns i Sverige” och resten är ”placerat hos olika centralbanker”.

Om jag inte minns fel så skall t.ex. lejonparten (ca 300.000 ex. = 77,5% av hela upplagan) av ”Sveriges sista reguljära guldmynt”, Gustav V:s sällsynta 20-krona 1925, förvaras i Sveriges guldreserv – i USA?

Ett enda sådant mynt kan ju kosta både 10 och 12.000 kr idag … så det kunde kanske vara ett bra tillskott i dessa bistra tider? Å andra sida skulle ju en sådan utförsäljning naturligtvis pressa ner priserna till en nivå i närheten av guldpriset (som idag är ca 2.800 kr) … vilket ju skulle vara tråkigt för dem som betalat stora pengar för ett sällsynt typmynt. Kanske skulle man kunna göra som i äldre dagar och kontramarkera de nysläppta mynten?  ;o)

Om mynten nu finns kvar vill säga? Enligt Riksbankens Sophie Degenne är det ”de utländska centralbankerna själva som sköter inventeringen. Sedan får vi kontoutdrag”. På frågan: – Kan ni vara säkra på att guldet finns där? … blir svaret:
– ”Det finns inget skäl att tro att det inte finns där. Det är ungefär som att fråga om man har pengar på banken”, säger Sophie Degenne till Dagens Industri.

– HaHa, det finns väl inga ”pengar” på banken längre!? Där skall det ju vara kontantlöst. Och skall man komma åt sina digitala pengar är det bara att hoppas att det inte råder tele-, data-, internet-, bankomat- eller strömavbrott när man behöver ”sina pengar”. ;o)