Kategoriarkiv: Mynt- & Medaljkonstnärer

Mynttidningen 1996 – Innehåll

Publicerat av
Svara

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1996 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! 😉

Mynttidningen 1-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Nu kommer femtiolappen tillbaka!
  • H M Konungen 50 år – en jubileumsmedalj (av Lars O. Lagerqvist).
  • Introduktion till samlandet av Spelpenningar (av T. Gustafsson).
  • Äkta eller falsk plåt?
  • Samlarområden – det finns förmodligen hur många som helst!
  • Inte ett (vanligt) nickel … Om amerikanska s.k. ”hobo-nickels” (av U. Ottosson).
  • Gustav Vasa 1496-1996.
  • När skall vi få mynt där man känner igen kungen?
  • Roma, Britannia & Moder Svea (av B. Dahlbeck).
  • Mynttidningens ”expertpanel” ger svar på dina frågor! Variant på Sten Sture d.ä:s halvörtug från Västerås, För stor ettöring samt Adligt vapen i mässing.
  • Ny bok om italienska försäkringsmedaljer.
  • Mera om Adolf Fredriks slantvarianter (av L. K. Loimaranta).
  • Må jag icke skadas av giriga händer.
  • Relativa värden … (av U. Ottosson).
  • Markus Kocks båda myntgravörer och deras stilar (av U. Ottosson).
  • Myntsamlare se upp! (av Å. Ekström).
  • Nytt samlarområde: Nidmedaljer!
  • Nye bøker i emnet: Norges mynthistorie och Moedas portuguesas (recenserade av D. Rønning).
  • Motsägelsefulla teorier angående valsverksteknik (av U. Ottosson).
  • Register – Mynttidningen 1995.

Mynttidningen 2/3-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • FriMynt 96 i Helsingborg.
  • Smolk i glädjebägaren: Flera myntstölder på årets FriMynt.
  • Myntens utveckling genom 2600 år. Sekel för sekel – uppslag för uppslag. 11 meter mynthistoria i ord och bild!
  • Redan de gamla Grekerna …
  • Stor konst i litet format: Tetradrachmen från Athen 449-413 f.Kr.
  • Kuriosamynt (av J. Häggqvist).
  • Moderna mynt med svensk anknytning (av G. Granstrand).
  • Mycket ny litteratur från våra grannar i väster! Boktips!
  • Landskrona-carolinen 1675 – ej präglad i Landskrona!? (av H. Widjestrand).
  • Två inbrott på myntmuseum i sommar – Åmål och Arboga.
  • Romarriket (av U. Ottosson).
  • Eric Gyllengrips auktionskatalog 1737 (av T. Gustafsson).
  • Felpräglingar … (av M. Wettmark).
  • Kungen fick ta emot guldmedaljen! SNF:s medalj till kungens 50-årsdag.
  • Frimärksmynt – skiljemynt och reklam på samma gång! (av U. Ottosson).
  • Silvermedalj över Linné saluförs som ”Sveriges första Ecu”.
  • Vad är en ”låg upplaga” …?
  • Svensk 5 Ecu 1992 …?
  • Myntauktionstrenderna – referat från Ahlströms och Antikörens auktioner.
  • Falskmyntarnas Napoleon – Trollhätte-Svensson (av E. Blomkvist).
  • Vikingarnas värld.
  • Ett modernt exempel på ovalitet vid valsverksprägling!
  • Plåtmyntfynd i småländska Älmhult!
  • En lång tupp & en god skruv …?
  • Öret 1664 med den märkliga 4:an.
  • Skål för den staden, skål Göteborg, 375 år 1621-1996.
  • Från Lödöse till Göteborg.
  • Karl IX:s Göteborg 1607-1611.
  • Göteborgsmyntningen 1609-1636.
  • Tekniska principer för mynttillverkning – äldre än man kanske kan tro! (av U. Ottosson).
  • Präglingsteknik och källor – angående svenska kopparklippingar (av U. Ottosson).
  • Stormakten Sverige – slog mynt från Augsburg i söder till Kengis i norr.
  • Förfalskarnas misstag – så avslöjar du de s.k. Gävleförfalskningarna (av U. Ottosson).

Mynttidningen 4-1996
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Statlig (omdömes)kris: Riksbanken/Myntverket säljer ”låtsas-pengar”.
  • Från Frankfurt, via Norrköping till Arboga? – Om en myntgravörs ev. förflyttningar på 1600-talet (av U. Ottosson).
  • Fräck kupp mot mynthandlare i Stockholm.
  • Sveriges första kopparmynt, del I (av U. Ottosson).
  • När världens första miljon-dollar-mynt såldes … (av P-G Carlsson).
  • Utredningen kring de omdiskuterade kopparklippingarna (SM 169-172) fortsätter (av H. Widjestrand).
  • Möjligt Erik Eriksson-mynt på Antikörens 19:e myntauktion!
  • Vad föregick den tidiga svenska kopparmyntningen? (av A. Hagström).

Mynttidningen 5/6-1996
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • Tre roliga och mycket lärorika år med Mynttidningen!
  • Professor Brita Malmer i Göteborg!
  • När ”Kungen av Avesta” slog mynt för franske ”Solkungen” … (av U. Ottosson).
  • Recension av ”Svenska Myntpris-Årsboken 1995/96” (av P-G Carlsson).
  • Nya böcker en viktig stimulans för landets samlare!
  • Myntauktionstrenderna 1996.
  • Svensk kopparklenod i London!
  • Nya stora KMK invigs av Kungen!
  • Två nyaupptäckta klippingar i KMK:s samlingar …
  • EURO-bluffen – del II. Myntverkets faktura och certifikat nämner icke ett ord om att ”myntet” är en medalj.
  • Samlarföremål eller silverskrot …?
  • Varianter på Gustav III:s tvåårstyp i valören 16 öre SM 1773-74.
  • Nya 100-dollar-sedlar i U.S.A.
  • Okänd släkting till Stockholms-öret 1715!? (av U. Ottosson).
  • Två nya varianter på Kristinas 1/4-ören!
  • Följ med på en exposé genom 400 år av Sveriges mest spridda … Porträtt- & miniatyrkonst 1542-1942.
  • Falskmyntning på Johan III:s tid (av A. Hagström).
  • Gunnar Holst-medaljer 1996 (av B. Holmén).
  • Silveröret 1662 på 1660 – varianter (av U. Ottosson).
  • Sveriges första kopparmynt – del II. Provmynten 1625 (av U. Ottosson).

Mynttidningen 1995 – Innehåll

Publicerat av
Svara

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1995 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! 😉

Mynttidningen 1-1995
A4-format, 32 sidor. Innehåller bl.a.

  • Lars O. Lagerqvist lärde GNF:arna mer om medaljer.
  • Kinautställning i Göteborg – visar mynt från 800-talet f.Kr.
  • Myntsäsongen 1994 (av P-G Carlsson).
  • Felpräglade mynt – kan de´va´nå´t?
  • Om vad man fick betala i Pompeji (av I. Molander).
  • Myten om den rara femtioöringen (av I. Joelsson).
  • Petter Michelsson – kanske mer än myntgravör? (av U. Ottosson).
  • Moms på mynt?
  • Premiärupplevelser på jubileumsauktion (av D. Carlberg).
  • Svenska mynt – en tusenårig företeelse! Med litteraturtips.
  • Mynthandlare i fotoalbumet.
  • Den udda valören 15 Öre 1543 och dess förklaring! (av H. Widjestrand).
  • Positivt gensvar på idén om en utvecklad kvalitetsskala!
  • Gustav II Adolf 1594-1994 – utställning i Kronhuset i Göteborg.
  • Sebastian Schoras och valsverkstekniken … (av U. Ottosson).

Mynttidningen 2-1995
A4-format, 32 sidor. Innehåller bl.a.

  • Tusenårsjubileum firas med utställning på Sigtuna Museum.
  • Falska ”Kronor” fanns redan 1715 (av U. Ottosson).
  • Glömd guldskatt? 20 Kronor 1925.
  • Antikörens 16:e myntauktion bjöd på ny klippinguppställning!
  • Diocletianus, Herre och Gud (av I. Joelsson).
  • Ovanlig ”Kristina-riksdaler” – Greta Garbo-medaljen 1934.
  • Vem f-n är Galba? (av I. Molander).
  • Fria ord: Myntvärderingsbok, Vi myntsamlare behöver Mynttidningen och Synpunkter från Norge.
  • Kort om kvalitet och värde.
  • Värderingsbilaga: Gustaf V:s mynt. Mer än 4.000 prisnoteringar.
  • Porträttmedaljer – Gustaf V.

Mynttidningen 3-1995
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Uppsala Universitet 1477-1595-1995.
  • Tre kungar i krig och fred – ny norsk medalj.
  • En värderingsbok – hur skall den se ut och vad får den kosta? 100 år av viktiga handböcker för samlare.
  • Hertig Magnus av Östergötlands mynt! (av H. Widjestrand).
  • Hva en gammel mynt kan fortelle (av D. Rønning).
  • Göteborgs första spårvägspollett (av F. Tufvesson).
  • Valsverkspräglade mynt berättar … (av U. Ottosson).
  • Falska växelmynt ingen nyhet (av U. Ottosson).
  • Stor konst i litet format: Svartsjödalern 1542-1550.
  • Antikörens lilla auktion 2.
  • Myntkrypto (konstruerat av A. Lindbom).
  • Sveriges mynthandlare samlade i Helsingborg.
  • Trevlig 50-årspresent 1945-1995.
  • Kronprinsessan Victoria 18 år – Myntverket firar med medaljutgivning.

Mynttidningen 4-1995
A4-format, 32 sidor. Innehåller bl.a.

  • Märkligt fynd i Sigtuna!
  • Ännu ett Nyköpingsöre med tre pilsköldar! (av U. Ottosson).
  • Stort & smått – Plåtmynt & Sillafjäll.
  • Ett svenskt porträttgalleri i guld – till salu i Göteborg!
  • Myntauktion i Kalmar (av G. Granstrand).
  • Rekonstruktion av vikingatida myntning! (av U. Ottosson / B. Ottosson).
  • Gravörsignaturen: K. Eklund, Gbg. (av U. Ottosson).
  • Något om Kristinas riksdalers (av S. Törngren).
  • Fult, fantasilöst eller stilrent …? FN-femman 1995.
  • Jubileumsmynt i höga valörer – bondfångeri också i Norge – fast värre! (av N. Melander).
  • Mynt-ordgåtan (konstruerad av A. Lindbom).
  • Två nya skrifter om svenska medaljer: Landi om försäkringsmedaljer och Husberg om lantbruksmedaljer.
  • Blårock och kanariefågel – färgade banco-sedlar (av I. Joelsson).
  • Jubileumsmynt med järnvägsmotiv, del III (av G. Granstrand).

Mynttidningen 5/6-1995
A4-format, 60 sidor. Innehåller bl.a.

  • Din myntsamling behöver inte vara en annan lik!
  • Låt intresse och plånbok styra ditt samlande!
  • Börja med att inhämta information!
  • Alla mynt är inte runda – Spadmynt från Kina och Yxmynt från Mexico.
  • Typmyntsamlande – en allt populärare form av samlande!
  • Oss samlare emellan … (av J. Häggqvist).
  • Okänd variant på Kristinas Göteborgs-öre 1635! (av U. Ottosson).
  • Myntsäsongen – våren 1995 (av P-G Carlsson).
  • Recensioner: Wiséhn: Att samla mynt, sedlar och medaljer, SNF: Myntningen i Sverige 995-1995 (NM XL) samt Tingström: Avesta Myntmuseum.
  • Mynthandlare utesluten ur SNF.
  • En medalj blir till – GNF:s jubileumsmedalj 1973 (av U. Ottosson).
  • Tore Strindberg – skulptör & medaljkonstnär (av U. Ottosson).
  • Höstens auktioner gav många positiva signaler!
  • Mycket bra priser i Göteborg trots snöstorm och trafikkaos!
  • Vad är detta …? Frågor till Mynttidningens ”expertpanel”.
  • Kronvarianter på Adolf Fredriks slantar och dubbelslantar (av U. Ottosson).
  • Svenska Mynt – en tusenårig historia. Färgplansch: Sigtuna-penning.
  • Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa! (av U. Ottosson).
  • One Silver Dollar – Vilda Västernmyntet som blivit ett av de populäraste samlarmynten i världen!
  • Det omdiskuterade ettöret 1625 med spansk sköld … (av H. Widjestrand).
  • Värdelösa efter 1998 …? Gamla sedlar går ur tiden.
  • Öppet brev till AB Tumba Bruk Myntverket (av E. Holmlund, ordförande i Kalmar Myntklubb).
  • Ny systematisering av en hel myntgrupp kan ge många nya svar! Gustav II Adolfs kopparklippingar (av U. Ottosson).
  • Numismatisk avhandling – referat och kommentar (av I. Joelsson).
  • Hur ser egentligen Nobelmedaljerna ut? (U. Ottosson).
  • Bragdmedaljen 1995 till Annika Sörenstam.
  • Myntkrypto 1, 2 och 3 (konstruerade av A. Lindbom).

Mynttidningen 1994 – Innehåll

Publicerat av
Svara

Trots att det är länge sedan utgivningen av Mynttidningen, får jag ofta förfrågningar om tidningen och om jag har några nummer kvar? – Senast i veckan faktiskt. Många vill komplettera – en del vi köpa hela bibban. Och det blev ju faktiskt närmare 800 sidor under fyra år, så det finns en del att läsa! En liten innehållsförteckning för 1994 hittar du nedan.

Mynttidningen (“kronjuvelen bland svenska numismatiska tidskrifter” … “mer påkostad än någon annan mynttidning”, som Wijk & Holmberg uttryckte det) utgavs av undertecknad under fyra år 1994-1997. A4-format och en hel del 4-färgstryck. I skrivande stund finns 16 (av 19 utkomna) tidningar kvar i lager, varav fyra är stora dubbelnummer.

Just nu är det lite av storstädning på lagret … så Du som söker tidningar, kataloger, större partier av mynt, sedlar eller medaljer … passa på att mejla oss Din önskelista, så skall Du få en offert som Du inte kan motstå! 😉

Mynttidningen 1-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Att samla mynt (av G. Setterborg).
  • Göteborgs hjärta och stolthet (om nyöppnade Bankmuseet i Göteborg).
  • Vart är priserna på väg? Höstens och vinterns auktioner ger besked!
  • Gustaf Cavallis okända kopparmyntsamling (av J-O Björk).
  • Gustav Vasa – Reformator även inom myntväsendet (av I. Joelsson).
  • Mynt med båtmotiv – Mynttidningens frågetävling avgjord.
  • Priset beror på skicket – men hur lär man sig att kvalitetsbedöma mynt?
  • Recensioner: Vad kostade det?, World Coins och Glimpses of History.
  • Gustav Vasa som myntförfalskare (av B. Hemmingsson).

Mynttidningen 2-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Mynt – vår hobby (av R. Sandström).
  • Ett märkligt Gotlandsmynt (av K. Hallström).
  • Tre exemplar av Brenners förstaupplaga till salu samtidigt! (av B. Hemmingsson).
  • Ett lyft för samlare (av S. Ljunglöf).
  • 2 Kronor 1907 till minne av Oscar & Sofias guldbröllop den 6 juni 1907.
  • Erik XIV – Sveriges första regent med ordningsnummer (av I. Joelsson).
  • Myntmästaren Anders Hansson (av B. Hemmingsson).
  • Vitkokning – hur gick det egentligen till? (av H. Widjestrand).
  • Sveriges första kopparmynt är klippingarna 1624-27 – men hur tillverkades de?
  • Drottning Kristinas Sala-riksdalrar 1639-1641 (av S. Törngren).
  • Hedemoraklippingen – falsk eller äkta? (av H. Widjestrand).

Mynttidningen 3/4-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • De första mynten (av I. Joelsson).
  • Samlarmässa i Göteborg!
  • Inför FriMynt i Helsingborg 1994.
  • Jubileumsmynt – ett legaliserat ”bondfångeri”, eller…? (av Å. Ekström).
  • Myntsamlandets glädje och oglädje (av K. Pettersson).
  • Johan III: Praktfulla guldmynt och vitkokade småmynt (av I. Joelsson).
  • Märkligt dubbelpräglad skilling (av M. Wettmark).
  • Jubileumsmynt med järnvägsmotiv (av G. Granstrand).
  • Hundskattemärken – ett samlarområde i numismatikens periferi (av F. Tufvesson).
  • 1528 års stormynt – ett fantasimynt? (av U. Ottosson).
  • Recensioner: History of currency in the Sultanate of Oman, The Art and Craft of Coinmaking och The Coin Atlas.
  • 1 Skilling Banco 1835 med tät krans och ”fet” valöretta (av P-G Carlsson).

Mynttidningen 5/6-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • FriMynt 94 – folkstorm på lördagen och handlarbörs på söndagen.
  • Selmas hemlighet …
  • Fyndchans för samlare – 1/4 och 1/2 skilling 1803 finns med slät rand (av H. Widjestrand).
  • Stormynt 1528 (av Jørgen Sømod).
  • Man lär av misstag – och gläds åt framgång (av S. Ljunglöf).
  • Lödöse Museum – invigt den 4 juni.
  • Myntsäsongen – våren 1994 (av P-G Carlsson).
  • Kniv-, nyckel- och cashmynt – om utvecklingen av betalningsmedel i Kina (av Gaute Hareide).
  • Sigismumd – den förste och den tredje (av I. Joelsson).
  • Nyupptäckt Säter-öre 1625! (av U. Ottosson).
  • Assignater – Franska revolutionssedlar (av I. Joelsson).
  • Se upp med falska 5-öringar 1910 och 1927! (av U. Ottosson).
  • Säter eller Nyköping? – om kreutzermynten 1632 och 1/4-örena 1635-36 (av U. Ottosson).
  • Sulla – en gåtfull diktator (av I. Joelsson).
  • 1 Öre SM 1715 – när är de präglade? (av H. Widjestrand).
  • Recensioner: Joe Cribbs Pengar och A History of Chinese Currency.

Mynttidningen 7-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Kungliga Myntkabinettet får nya lokaler – på Slottsbacken!
  • Antikörens augusti-auktion bådar gott inför framtiden!
  • Avesta Myntmuseum (av U. Ottosson)
  • Sista delen av Holger Hedes samling under klubban i Köpenhamn.
  • Stor auktion i Zürich.
  • Fröå gruva vid Åreskutan (av U. Ottosson).
  • Karl IX – myntherre som hertig, riksföreståndare och kung (av I. Joelsson).
  • Att samla svenska sedlar (av O. H. Frej).
  • Kvalitet och kvalité (av I. Joelsson).
  • Samlandets svåra konst (av S. Ljunglöf).
  • Myntmöte i Avesta den 9 juli 1994 (av U. Ottosson).
  • Numismatisk medalj med anledning av Prins Henriks 60-årsdag.
  • Knut den Store och Danagälden (av I. Joelsson).
  • Visste du att det finns fem varianter på 1718 års riksdalerporträtt? (av U. Ottosson).
  • Stor konst i litet format: Hedlinger-riksdalern 1718.
  • 1 Öre SM 1715 – Några synpunkter (av U. Ottosson).
  • EU-medlemskap ger högre myntpriser?
  • Myntmagasinet går i graven.
  • 2 Öre 1875 med stor stampskada.

Mynttidningen 8/9-1994
A4-format, 44 sidor. Innehåller bl.a.

  • Varför samla mynt? (av I. Molander).
  • Falska 10:or 1991.
  • Ahlström arrangerar sin 50:e (!) auktion.
  • Svenska guld- och silverklenoder säljs i Basel.
  • Enkronan fyller 120 år – 1994 (av U. Ottosson).
  • Säter i södra Dalarna – en gång Sveriges största myntort! (av U. Ottosson).
  • Att samla medaljer (av U. Ottosson).
  • Att samla svenska sedlar – del II (av O. H. Frej).
  • Antikörens lilla auktion 1.
  • Konstantin den Store – helgon och hedning (av I. Joelsson).
  • Kalenderdosor tillverkade av myntgravören C. Norman … (av U. Ottosson).
  • En samler blir født (av Dag Rønning).
  • Mer om hammarpräglade kopparklippingar (av U. Ottosson).
  • Numismatiskt korsord (konstruerat av A. Lindbom).
  • Wallin-förfalskningen fördömd också av SNF och SMHF.
  • Stort intresse i Danmark – Hedeauktionen omsatte 4,6 miljoner.

Mynttidningen 10-1994
A4-format, 36 sidor. Innehåller bl.a.

  • Kristian II, Kung Klipping (av I. Joelsson).
  • Från Nürnberg till Svartsjö … (av U. Ottosson).
  • Kvalitet & Värde – Förslag till förbättrad kvalitetsskala (av U. Ottosson).
  • På besök i Helsingfors – Antellska myntsamlingen (av H. Widjestrand).
  • Kvalitetslikare – svenska mynt.
  • Intryck från Ahlströms jubileumsauktion – Nr 50 (av H. Widjestrand).
  • Falsk eller äkta? Lär dig mer om präglingsteknik – så avslöjar du förfalskningarna! (av U. Ottosson).
  • Sturemarken 1512 – eftertraktad och kopierad (av U. Ottosson).
  • Att samla mynt & sedlar är ett billigt sätt att resa i världen och i historien.
  • De karolingiska mynten (av I. Joelson).
  • Två nya böcker från Krause Publications (av U. Ottosson).
  • Myntboken 25 år – 1995 (av U. Ottosson).
  • Wallin-förfalskningen orsakar uteslutningar.
  • Allehanda: Lars O. Lagerqvist ang. ”miniatyren 1528”.
  • Kinas första mynt med Kejsarporträtt (av U. Ottosson).
  • Intressant hybrid väcker frågor … 1/6 Öre SM)(1 Öre KM 1720 (av U. Ottosson).
  • Myntkrypto (konstruerat av A. Lindbom).
  • Register – Mynttidningen 1994.

1654 – Ett händelserikt år!

Publicerat av
Svara

Då börjar man så smått hämta sig efter midsommarfirandet och lillsemester på Gotland. Noterade just att jag glömt ”slå på” kommenteringen … Fixat! – så kom igen! 😉

Nådens år 1654 var ett händelserikt år. Drottning Kristina abdikerade och samma dag blev hennes kusin Karl X Gustav ny regent (den 6 juni). Kort därefter gick statsmannen och rikskanslern Axel Oxenstierna ur tiden (den 28 augusti).

I Mynttidningen 5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln “När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … anno 1654. – Otroligt, men sant! Har även berört ämnet i korthet här på Myntbloggen i inlägget: ”Fransk kopparpeng från Avesta”.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det “Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a. 1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar. Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet “Liard de France 1654″ som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. – Två helt olika gravörstilar = två olika myntorter!

De fyra mynten till vänster på bilden ovan (A-D) är alla graverad av den välkände franske mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654. De fyra mynten till höger (E-H) är emellertid graverad av någon av gravörerna som jobbade för Marcus Kock (1585-1657) på Avesta myntverk. Av den rara Avesta-liarden känner jag i skrivande stund till sju exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / präglare.

Kort beskrivning av varianter / stampar:

  • A)  Corbeil, Frankrike … med punkter före 16 och efter 54 (.16 A 54.)
  • B)  Corbeil, Frankrike … med punkter efter 16 och före 54 (16.A.54)
  • C) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet
  • D) Corbeil, Frankrike … utan punkter kring årtalet (rostiga/spruckna stampar)
  • E) Avesta, Sverige … med FRAN i åtsidans omskrift (som de franska mynten)
  • F) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, jämnhöga liljor
  • G) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, vänstra liljan högre
  • H) Avesta, Sverige … med FRA (utan N) i åtsidans omskrift, högra liljan högre

Avesta-liarderna E och F är mig veterligen unika (NNÅ 1937 resp. privat ägo), medan G är känd i två exemplar (Ole P. Eklund resp. privat ägo) och H i tre privatägda exemplar.

Variant eller samtida förfalskning …?

Publicerat av
6

På ”Nya Tradera” såldes nyligen en ganska rolig Kristina-tvåmark 1649. Den översta på bilden här till vänster. Stilen är “lätt grotesk” och det är svårt att kringgå misstanken om en samtida förfalskning? – Eller är det bara en ny variant? Jämför med det nedre myntet (från SNF/MISAB) som är garanterat genuint. Klicka på bilden för att se en förstoring.

På den ”groteska 2-marken” kan man bl.a. notera ett upp-och-ned-vänt M (=W) i årtalet, samt att (gravör)stilen är klart avvikande. Förutom att drottningen anatomi inte riktigt verkar stämma, känns speciellt lejonen i riksvapnet amatörmässiga och klumpigt utförda. Präglingsmässigt förefaller myntet dock samtida.

Kanske finns det någon i läsekretsen som vet mer eller har sett denna ”variant” tidigare? Hör av er via e-post eller kommentera artikeln i kommentatorsfältet. Lägger ut den bland ungdomarna på FaceBook också … så har vi spritt frågeställningen åt alla håll. 😉

Ber att få önska alla en riktigt skön midsommar! … om vi inte hörs innan dess …? 😉

Axel Oxenstierna

Publicerat av
2

Axel Gustafsson Oxenstierna af Södermöre föddes den 16 juni 1583 på Fånö gods i Löts socken i Uppland. Det vill säga på dagen för 431 år sedan. Han var både greve och statsman, och blev medlem av riksrådet redan 1609.

Efter Karl IX:s död på hösten 1611, förhandlade änkedrottning Kristina fram att sonen, Gustav II Adolf, skulle bli myndighetsförklarad. Detta skedde på det stundande riksdagsmötet vid årsskiftet. Adelns villkor för detta var att Axel Oxenstierna fick bli kansler.

– ”Alla våra grannar är våra fiender”, skrev den nytillträdde rikskanslern på våren 1612. Och det var så sant som det var sagt; Danmark, Ryssland, Polen och så småningom trettioåriga kriget. Sverige har sällan varit så illa ute som då. Drygt 40 år senare, såg det annorlunda ut i Sverige – och Europa. Axel Oxenstierna var fortfarande rikskansler, ända fram till sin död den 28 augusti 1654, men nu var det Sverige och Frankrike som garanterade freden i Europa.

Knappast någon svensk i historien har utövat så mycket makt under så lång tid som Axel Oxenstierna. Och få har använt sin makt lika konstruktivt. Axel Oxenstierna är Sveriges ende europeiske statsman och samtidigt hjärnan bakom bygget av den moderna staten.

Den 22 maj … 1612

Publicerat av
Svara

Man börjar så smått hämta sig efter influensa och födelsedagsfirande. Lördagens kalas blev mycket lyckat – garden party i strålande solsken! Även idag har vi begåvats med strålande vackert väder … och 29 grader varmt! Puhh!

Hur vädret var den 22 maj 1612 har jag ingen aning om … men den dagen, för exakt 402 år sedan, blev en kostsam historia för Sverige och den unge kungen Gustav II Adolf.

Den 22 maj 1612 – en vecka efter att danska trupper under det pågående kriget mellan Sverige och Danmark har marscherat upp vid Älvsborgs fästning vid Göta älvs mynning, börjar de beskjuta fästningen från den närbelägna Skinnarklippan. Den försvaras av omkring 400 svenskar under befäl av Olof Stråle, men sedan danskarna dagen därpå har stormat fästningen tvingas svenskarna kapitulera den 24 maj.

Detta kan man läsa på Wikipedias sida över den 22 maj. Följer man länken till Älvsborg, hittar man följande:  – ”Den 22 maj 1612, under Kalmarkriget, erövrade danskarna fästningen igen men denna gång efter ett hårdare försvar lett av Olof Stråle. Danskarna stod på den plats som idag kallas Sannabacken och bombarderade fästningen med kanonkulor tills svenskarna gav upp. Denna gång blev lösesumman bestämd i freden i Knäred 1613 till 1 miljon riksdaler silvermynt att betalas i 4 delbetalningar under 6 år och under denna period tillhörde Älvsborg Danmark som inte lämnade den förrän 1619″.

Den danska silvermedaljen ovan, över Älvsborgs kapitulationen den 24 maj, är formgiven och utgiven av Thomas Borstorff (Borstrop) i Köpenhamn. Ø 52 mm. Vikt: 42,91 gram. Åtsidan visar Christian IV av Danmark till häst; frånsidan Älvsborgs slott, som beskjuts varvid tornet rasar den 22 maj 1612. Kyrkan på motsatta älvstranden markerar det 1611 nedbrända Karl IX:s Göteborg på Hisingen.

Denna medalj finns i två olika varianter. Den ursprungliga har felaktigt datum (XXIII), medan en något senare (och mycket sällsynt) har det korrekta datumet för kapitulationen (XXIIII). Troligen har den första frånsidesstampen brustit, varvid man tvingats gjuta en del exemplar innan den nya stampen blivit färdig. Flera ”gamla exemplar”, bl.a. Greve Bondes (ovan), liksom detta i Köpenhamn, ett i Göteborgs Stadsmuseum och det som illustreras i Ossbahrs bok ”Mynt och Medaljer slagna för främmande makter i anledning av krig mot Sverige”, Uppsala 1927, är nämligen skickligt gjutna och av randen, slitage, montering etc. att döma, samtida!

Myntmässa i Helsingborg på lördag!

Publicerat av
Svara

Så var man tillbaka i verkligheten igen, efter en fullständigt fantastisk påskhelg! – vilket kanon-väder! Hus- och trädgårdsjobb, avkoppling och god mat & dryck i lagom proportioner. – Gôtt!

Väl på kontoret öppnade man mejlkorgen med viss vånda … men nu på eftermiddagen är allt läst och besvarat. – Gôtt!

Förutom ett antal uppskattade förfrågningar inför FriMynt på lördag, innehöll mejlskörden bl.a. ett nyhetsbrev från Krause Publications med en recension av myntmässan i Chicago (Chicago International Coin Fair, eller CICF) som arrangerades, för 39:e gången, helgen innan påsk. Efter lite googlande hittade jag nyhetsbrevet ifråga även på webben. Och tydligen är det bra fart på myntbranschen internationellt. Så här skriver man bland annat:

– ”It doesn’t matter if it’s a U.S. coin or a foreign coin, collectors want to own the best” … ”Any rare types in high grades are bringing just crazy, crazy prices, and at auction mostly”, said Tom Michael, world coin market analyst at Krause Publications.

Och nu på lördag, den 26 april, kl. 11-18, är det alltså dags för den 40:e! internationella mynt- och frimärksmässan, FriMynt i Helsingborg.  – Årets höjdpunkt för många myntsamlare! Kan meddela att sorterande och organiserande av mynt och medaljer är i full gång. Det gäller ju både att få med sig ”rätt grejer” och samtidigt inte överlasta bilen. 😉

Det skall bli väldigt trevligt att resa söder ut till helgen. Göteborgs-mässan härförleden gav mersmak och en del material som inte kom med dit, skall nu få åka till Helsingborg istället. Som vanligt tar vi gärna emot önskelistor och förfrågningar om allehanda numismatiska objekt. Kan vi så hjälper vi gärna till att utveckla Din samling. Väl mött på FriMynt 2014!

Erik XIV:s halvören 1561-1568

Publicerat av
Svara

Den utmärkta boken Sveriges Mynt 1521-1977 av Bjarne Ahlström, Yngve Almer och Bengt Hemmingsson (Stockholm 1976) är, hur märkligt det än låter, fortfarande efter nästan 40 år, det ledande referensverket över periodens mynt.

Men även solen har fläckar … så visst finns det enstaka missar även i denna ”myntbibel”.  – Till exempel att Erik XIV:s halvöringar finns i två olika typer; 1561 (SM 36) respektive 1563-68 (SM 37-42). Som framgår av bilderna ovan har dessa mynt helt olika (gravör)stil och bör därför åtskiljas precis som 16-öresklippingarna av Typ I (SM 43) respektive Typ II (SM 44-49). Efter 1976 har det dessutom dykt upp 1563:or av exemplar av Typ I – se artikeln / blogginlägget ”Olofsson & Hoenauer” från oktober 2012.

1561 års Eriks-halvören är graverat av Erik Olofssson, medan de senare, 1563-1568, har graverats av Mikael Hoenauer. Jämför t.ex. kronorna över E med sveakronorna på klippingarna.

Nu är detta inga nyheter. Skillnaderna finns t.ex. omskrivna i artikeln ”Gravörstilar – en underskattad numismatisk källa!”, Mynttidningen 5/6-1995, samt i Bertel Tingströms ”Svensk Numismatisk Uppslagsbok”. Att senare myntboksförfattare, i likhet med ”SM 1976”, missat denna typ kan förmodligen ha att göra med det faktum att det är enklare att skriva av andra, än att forska själv. 😉

Ha en fortsatt trevlig helg!

Grattis på Otto-dagen!

Publicerat av
1

Det är ju Otto som har namnsdag idag! – Fick grattis-sms från hustrun redan i morse. 😉

Av denna anledning har jag idag googlat lite på den där mystiska OTHO-medaljen, som jag haft uppe på bloggen ett par gånger tidigare. Min undran var om internet månne vuxit och kunde bjuda på något nytt? – Allt går ju snabbt nu för tiden.

Och visst! På The British Museum hittade jag t.ex. denna originalprägling … och kunde då konstatera åtminstone två medaljer som uppenbarligen är avgjutningar av detta exemplar. På samma sida fann jag även ett modernt avslag i ”white metal” / vitmetall (aluminium?) av den åtsidesstamp som tydligen fortfarande finns kvar i Paris … och som är anledningen till (den tveksamma?) attribueringen till Giovanni Cavino i Padua(1500-1570). Enligt uppgift finns 122 stampar på Bibliothèque Nationale i Paris … och minst 82 (avbildade) moderna vitmetall-avslag av dessa stampar på British Museum i London.

The British Museum kunde även visa upp ett tydligare exemplar av ”den besläktade” AELIUS-medaljen … där man på frånsidan kan se att ett antal soldater som tvingar fram en kvinna till en tronande kejsare … som eventuellt erbjuder henne en (gift)bägare …?

Tack vare dessa tydliga och för mig nyupptäckta exemplar kan man konstatera ytterligare några likheter mellan nämnda OTHO- och AELIUS-medaljer. Notera t.ex. att bokstaven A helt verkar sakna tvärstreck … och att bokstaven S är betydligt bredare (och svag) nedtill. Båda dessa egenheter – plus centrummärket och hjälplinjerna för omskrifterna – återfinns på båda sidor av OTHO – MATVRA CELERITAS-medaljen. Det förefaller därför alltmer rimligt att dessa sidor ”hör ihop” och är de ursprungliga. Därefter verkar åt- och frånsides-stamparna skiljts åt … och kopplats dels till den större medaljen över historiker i Bologna, Achilles Bocchius (1488-1562), dels till den mindre sestertius-imitationen med den dramatiska offerscenen. Jämför med bildkollaget och förstoringarna ovan.