Idag fyller Alingsås 398 år!

Denna dag (21 september) anno 1619 fick Alingsås sina stadsprivilegier av kung Gustav II Adolf. Det är av denna anledning staden firar 400-årsjubileum 2019. Något firande av 398-årsdagen idag är det däremot inte alls tal om. Alingsås Kommun och Alingsås Tidning är båda lika sömnig och har helt missat detta jubileum. Att de sistnämnda lyckats göra detta är nästa lite komiskt med tanke på att tidningen fullständigt älskar ordet ”jubileum” (en sökning gav 301 träffar!!).

alingsas_museumAtt kontroversiella ”Alingsås Museum(kallat Bolibompahuset i folkmun – efter att kulturvänstern tagit över och med omålad plywood byggt om Alingsås äldsta profana byggnad till ett flumdagis) inte vet vilken dag det är, kan ju knappast förvåna någon, men att webbsajten Alingsas400.se som skapats specifikt för att marknadsföra 400-årsjubileet fortfarande har ”Sommar-sayonara” kan ju tyckas en smula underligt. Man undrar vad det egentligen skall bli av Alingsås-jubileet när man ser hur den två år yngre staden Göteborg ligger till, redan fyra år innan födelsedagen.

alingsas_brakteat_red_bgOrtsnamnet Alingsås (Alingxaas socken och kyrkby) är belagt sedan 1300-talet, men inom dagens kommungränser finns såväl förhistoriska som historiska lämningar och spår efter ”alingsåsare” långt, långt innan Gustav II Adolf (1611-1632). Från hednatiden kan staden t.ex. stoltsera med den s.k. Alingsås-brakteaten, en smyckesbrakteat av guld, daterad till folkvandringstid, ”funnen år 1695 vid Alingsås”. Detta är en av de största och finaste guldbrakteater som någonsin hittats i Skandinavien. Diametern är Ø 60,3 mm (eller ”2-3/8 tum”) och vikten 22,86 gram (eller ”1-23/32 lod”).

greve_gomer_hjorthuvudsbrakteaterVisste du förresten att den heliga Birgitta har anknytning till Alingsås? I nådens år 1316 gifte sig systrarna Birgitta och Katarina med bröderna Ulf och Magnus Gudmarsson, då omyndiga och faderslösa söner till Margareta Ulfsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Brödernas far, Gudmar Magnusson, riddare, lagman i Västergötland och riksråd under kung Birger Magnusson (även känd från legenden om Greve Gomer – som alla barn som slagit mynt i Gräfsnäs känner till), hade då försvunnit ur historien några år tidigare – kanske drunknade han i sjön Anten? Birgitta och Ulf bosatte sig på Ulvåsa (Motala kommun) och Katarina och Magnus på Loholmen (Alingsås kommun).

En annan berömd kvinna med anknytning till samma plats är Margareta Eriksdotter, Leijonhufvud (1516-1551). Hon var dotter till Erik Abrahamsson d.ä. (Leijonhufvud) och Ebba Eriksdotter (Vasa). Margareta växte upp på Loholmen tillsammans med sina syskon Abraham, Birgitta, Anna, Sten och Märta. Hon var endast fyra år när hennes far halshöggs på Stortorget i Stockholm under Stockholms blodbad 1520. Den 1 oktober 1536 gifte hon sig med Gustav Eriksson (Vasa) i Uppsala domkyrka. Lilla Margareta (endast 155 cm lång) var då 20 år gammal, medan kung Gustav var 40 år. Det sägs att Gustav fick syn på den sköna Margareta vid ett besök på Loholms slott (på den lilla ön Loholmen i sjön Anten, vid Gräfsnäs utanför Alingsås), men att hon blev så rädd för kungen att hon gömde sig i en kista på vinden.

IMG_8329aSå här har hon beskrivits:  - ”Hennes ansikte voro utmärkt skönt, om än något magert och blekt, håret långt och ljust, ögonen blå och milda men allvarliga, näsan hög och välbildad, munnen liten och fin, hakan kluven. Godhet och förstånd, mildhet och majestät visade sig i hennes blick, tal och hela väsen, och vem som helst, som såg den sköna fröken Margareta, kände den varmaste tillgivenhet för henne. Dessutom var hon ett för husliga värv synnerligen väluppfostrat och dugligt fruntimmer”.

Under tretton års tid kom hon att föda sin make tio barn, varav två (den äldste och den yngste) så småningom kom att bli kungar; Johan III (1568-1592) och Karl IX (1599-1611). Den sistnämnda far till stadens grundare, Gustav II Adolf (1611-1632).

1610_gbg_1612_alvsborgs_gullberg_belagringNär lille Gustav Adolf föddes den 9 december 1594 var det nog ingen som trodde att han överhuvudtaget skulle bli kung, än mindre att han skulle hyllas av halva Europa och gå under namnet Gustav Adolf den Store och Lejonet från Norden. När han övertog makten efter sin fars död 1611, var han ännu inte 17 år fyllda. Och inte nog med det, Kalmarkriget rasade och inom kort skulle Kristian IV av Danmark bränna Karl IX:s Göteborg och invadera Älvsborgs slott. Resultatet av detta blev den ofantliga krigs-skadeståndet om en miljon riksdaler i klingande silvermynt som skulle utbetalas till Danmark i fyra delbetalningen åren 1616-19. Det kunde börjat bättre unge Gustav.

1625_nykopingshalvoren_1024x256Den spännande historien om Älvsborgs lösen och hur denna till stora delar betalades med hjälp av koppar från Falu koppargruva, var en an anledningarna till att jag en gång i tiden började samla svenska kopparmynt – från 1624 och framåt.

1618-1619_g2aSå här såg den då 24-årige Gustav II Adolf ut 1618, då han tillsammans med Axel Oxenstierna besökte Gräfsnäs slott … och året därpå grundade Alingsås. Till höger några olika silverören från Gustav II Adolf, slagna i Stockholm, Göteborg, Kalmar och Norrköping. Minnesmedaljen till vänster är tillskriven den tyskfödde hovjuveleraren och medaljkonstnären Rupprecht Miller och formgiven 1618.

Och så var vi då framme vid grundandet av Alingsås 1619. Resten är historia. ;)