Augusti – skördemånad

Idag skriver vi den 1 augusti 2012. Att månaden augusti fått sitt namn efter kejsar Augustus (63 f.Kr. – 14 e.Kr.) känner väl de flesta till – liksom att juli kommer av Julius Caesar (100-44 f.Kr.). Men trots detta blir det inget bloggande om romerska mynt idag. Jag har istället letat fram och fotograferat ett par s.k. kalenderdosor – eller almanacksdosor – med texten ”RUNSTAFWEN FÖRSWENSKAD 1787. 4/1” på ena sidan och ”EN BESTÄNDIG ALMANACH. C: NORMAN.” på en andra.

En och annan myntsamlare reagerar kanske på C. Norman … var det inte han som var gravör i Avesta och bl.a. graverade de s.k. Avesta-kopekerna? Jo visst! Men Carl Norman (1729-1798) var inte bara myntgravör (eisensnidare) vid Avesta myntverk åren 1777-1790, han var även krongjutarmästare vid Bjurfors mässingsbruk.

Normans kalenderdosor har två horisontella bokstavsrader för varje månad. På den översta av dessa finns bokstäverna A till G upprepade 52 gånger, d.v.s. lika många gånger som året har veckor. Den siste december markeras av ytterligare ett A och vi har då 365 dagar. Bokstäverna i övre raden symboliserar alltså veckodagarna och kalendern ”är beständig” genom att man för varje år hade en s.k. söndagsbokstav. År 2012 inleddes med en söndag och då blir årets söndagsbokstav ett A. De övriga, B-G, står då för måndag till lördag. Vid den 1 augusti kan vi se att det står ett C = tisdag, men idag är det ju onsdag!? Detta beror helt enkelt på att det är skottår i år. Vi får helt sonkia lägga till en dag (den 29 februari) – och då stämmer det!

Den nedre bokstavsraden är s.k. gyllental och visar på vilka dagar det är nymåne. Detta bygger på den 19-åriga måncykeln och markeras med 19 bokstäver. Gyllentalsbokstäverna A till T (I=J) representerar år 1 till 19 i gyllentalslängden. Årets gyllental är 18 och gyllentalsbokstaven är således ett S … vilket skulle betyda att vi får nymåne den 16 augusti + en dag för skottåret = 17 augusti. De figurer som finns på dessa tobaksdosor är dels hämtade från gamla runstavar och dels helt nya figurer till glorifierande av den gustavianska regimen. Kungaspiran öven den 19 augusti symboliserar t.ex. Gustav III:s revolution 1772.

De äldsta kalenderdosorna av denna typ är de som saknar årtal. De är tillverkade från omkring 1776 och framåt och har FÖRSWÄNSKAD stavat med Ä. Präglingsverktygen till dessa är tillverkade av Norman. De vanligaste dosorna har ”årtalet” 1787 och signaturen C:NORMAN. Av dessa finns dels de med raka 7:or (= C. Norman, tillverkade först vid Bjurfors och sedan vid Skultuna), dels de med svängda 7:or (= A. Salmson, tillverkade vid Skultuna 1852-1918, med nytt präglingsverktyg efter att det äldre gått sönder). Dessutom finns dosor med C:NORMAN 1794 samt G:HEDENSTRÖM 1802, 1812 och W:HEDENSTRÖM 1827. Av Skultuna-dosorna finns även en sällsynt modell med spegelrum, omnämnda tidigast 1841. På bilden ovan ses två sådana – tillverkade med de präglingsverktyg som Axel Salmson graverade för Skultuna Bruk år 1852.

Axel Salmson (1807-1876) var inte i första hand gravör, utan litograf, men då både hans far (Sem Salmson) och bror (Johan Salmson) var gravörer hade han säkert en hel del kännedom också om detta gebit. Hans syster (Rebecka Johanna Salmson) var för övrigt gift med mynt- och medaljgravören Ludvig Person Lundgren och mor till de skickliga gravörerna Lea Ahlborn och Pehr Henrik Lundgren. Bland Axel Salmsons medaljer kan nämnas Lars Kagg 1853 och Fabian Wrede 1854. Både utgivna av Svenska akademien. Johan Salmson (1799-1859) har bl.a. graverat en lysande medalj över Gudmund Göran Adlerbert 1821 och en över Carl De Geer 1823. Dessutom har han gjort flera fina medaljer till Durands medaljserie över ryktbara män, graverade i Paris på 1820-talet – exv. Gustav Vasa 1826.

P.S.  Under dagens research upptäckte jag något jag inte tidigare visste om. Nämligen att det är Johan Salmson som utfört väggreliefen/skölden ”Tors strid med jättarna” som hänger i vårt kök. Med denna vann han dessutom pris vid den av Götiska Förbundet utlysta konsttävlingen 1818. Man lär så länge man lever.