Man tager vad man haver – sa Kajsa Varg. Så vad gjorde myntgravören när han tappat bort L-punsen?  – Tja, han fick helt enkelt ta I-punsen istället – och gravera ”slängen” på L:et för hand. Men aj då! – på någon stamp glömde han bort detta extra moment – med följden att kungens valspråk blev en aning märkligt:  FOIKETS KÄRIEK MIN BEIÖNING . . . istället för FOLKET KÄRLEK MIN BELÖNING.

På bilden ovan illustreras felstavningen i mitten, handgraverade L till höger samt ”den vanliga”, korrekta åtsidan till vänster. Det sistnämnda (vänstra) myntet skiljer sig även från de två andra genom att kronringen, förutom fem större ädelstenar, även har fyra mindre dito däremellan – summa summarum nio alltså. Konung Carl XIV Johans ordningsnummer har dessutom spetsigt V på den första och trubbigt på de två andra. Jo, just det – mynttypen som jag just orerat över är 1/6 Skilling 1830 från Avesta. ;o)