Ibland är det riktigt roligt med numismatik. Idag fick jag t.ex. tillfälle att ”dra på smilbanden” när jag ögnade igenom SNF:s auktionskatalog MISAB 9. 🙂
Redan när man läser Dan Carlbergs förord, blir man nyfiken:
– ”Ett klassiskt exempel på ett mynt som däremot är omskrivet och omdiskuterat är Karl XII:s öre SM 1715. På sidan 91 får vi ta del av kopparmyntskännaren Sonny Serrestams syn på detta mynt, som oavsett teori är en kopparmynts-klassiker”.
Serrestam inleder med: – ”Åtskilligt har skrivits de sista årtiondena om detta mynt, där många spekulationer har gjorts till sanningar utan bevis” …
HaHa! – Spännande! – Vilka ”sanningar”!? – Nya teorier på gång …?
Nix! Dessvärre inte. Märkligt nog bara en uppräkning av gamla ”sanningar utan bevis”. Efter att ha radat upp några strödda spekulationer som ”fakta” (utan att belägga dem), konstateras kort: – ”Det finns således inget som talar för att ettöret är samtida, utan ett planerat men aldrig utgivet mynt, som efterpräglats vid olika tillfällen” … Jaha!? 😮
Glädjande nog kan man dock konstatera att Serrestam nu fått kännedom både om Antikören auktionskatalog 11, 1991 och Mynttidningen 5/6 och 7-1994 … för dessa hade han helt ”glömt bort” i sin notis i Ahlström auktionskatalog 60, 1999. 😉
Sonnys ”lästips” är emellertid alldeles strålande … och återges nedan (med författare) i kronologisk ordning … efter herrar Berch 1773, Stiernstedt 1863, Appelgren 1927 …
Nathorst-Böös; Myntkontakt 3-1980, s.52-57.
Almer/Carlsson; Myntkontakt 4/5-1980, s.80-82.
Ottosson; Antikören auktionskatalog 11, 1991, s. 59-62.
Widjestrand; Mynttidningen 5/6-1994, s. 28-31.
Ottosson; Mynttidningen 7-1994, s. 28-31.
Serrestam; Ahlströms auktionskatalog 60, 1999, s. 78.
Hirsch/Nordlind/Lagerqvist; Bonde 6, 2010, s. 67-68.
Serrestam; SNF/MISAB 9, 2013, s. 91.
Proveniensen på Karlsteens vackra stockholmsöre 1715 (MISAB 9, nr 476) är för övrigt: Ex. Antikören auktion 20, 1997, nr 147 … och för ”omslagsmyntet” (MISAB 9, nr 438), Arvid Karlsteens berömda peruk-riksdaler 1707, Ex. Antikören auktion 11, 1992, nr 306. – För den som nu händelsevis är road av provenienser, d.v.s. myntens historia i samlar-/handlarleden. 😉
Hej Ulf,
vad är din syn på 1 Öre SM 1715?
Provmynt? Fantasimynt? Efterprägling?
Min syn? Ja, den är densamma idag som den var för 23 år sedan (och som herrar Hirsch, Nordlind och Lagerqvist var först ut att instämma i … tjugo år senare, 2010), nämligen att 1 Öre SM 1715 är graverat (1714/15) av Arvid Karlsteen (1647-1718) och slaget i Stockholm.
Att det är av ”provmyntskaraktär” (i likhet med ”spanska skölden” 1625) är också tämligen klart. Om det någonsin sattes i cirkulation är däremot oklart. Att senare efterpräglingar gjorts (stockholmsfenomen) är också påvisat. Och apropå: ”spekulationer och sanningar utan bevis” … kan jag väl också i korthet inflika att:
1) Man kan inte se på ett mynt om det ”cirkulerat” bland samlare eller icke samlare.
2) Varken Karlsteens eller Hedlingers 4-ören 1716-17 resp. 1718 finns med i Brenner 1731. Men de finns ändå.
3) Två olika myntordningar kan vara aktuella för 1 Öre SM 1715; dessa ger vikterna 16 gram resp. 28 gram.
4) Olof Skötkonungs mynt är bra exempel på ”mynt” som varierar ännu mer i vikt – trots ”samma myntordning”.
5) Det finns absolut ingenting som tyder på att Karlsteens stampar ”troligtvis” använts i Avesta. Avsaknaden av oberoende källor tyder på att Berch helt enkelt fått saken om bakfoten.
6) Det finns inga som helst belägg för att mynten ”präglats i någon manuell släggverksliknande anordning”. Fallverk och skruvverk är dock fullt möjliga metoder – som båda fanns i Stockholm 1715.
Stort tack! Det var ett uttömmande svar
…din bild säger egentligen allt…ser man det i jämförelse jättelika 1 Öre SM 1715 bredvid mynttecknet Kronan 1715 med det nominella värdet 1 DSM så fattar även jag att öret inte skulle ges ut under samma år 🙂
…kan man säga vilka mynt som är senare efterpräglingar?
I och för sig … men plåten 1715 i valören 1 DSM är ju ännu större! 😉 Notera dock att det skiljer nästan ett år mellan 1 Öre SM 1715 och ”Kronan” 1715 – som ju utkom först 1716.
Det man kan tillägga om efterpräglingarna är bl.a. att de exemplar som har två små stampskador till höger om frånsidans typiska Karlsteen-krona (exv. MISAB 2:191 och 3:1313) bevisligen är slagna senare än de som saknar denna skada. I övrigt kan jag bara rekommendera Mynttidningen 7-1994 för de som vill veta mer.