Kristina, Minerva & ugglan

I boken ”Kristinatidens måleri” av Karl Erik Stenberg (1955) återfinns vidstående kopparstick, graverat år 1649 av den i Danzig födde kopparstickaren, Jeremias Falck (1610-1677).
Om detta skriver Stenberg bl.a. – ”Bilden är uppbyggd som ett litet stilleben. I dess mitt står Kristinas porträtt i form av en skulpterad byst med Minervas lagerkransade hjälm och några andra kännetecken i gudinnans utrustning. Till höger syns lutad mot bakgrunden en olivkvist, Minervaattributet och fredssymbolen. Till vänster har ugglan, Minervas och Vishetens allseende fågel, slagit sig ner på tre böcker; tretalet torde ange de episka diktverken, Iliaden, Odysséen och Aeneiden”.

Medaljsamlaren känner kanske igen motivet från en ganska vanlig Kristina-medalj? Nämligen den som på Johan Carl Hedlinger (1691-1771), på uppmaning av numismatikern och Carl Reinhold Berch (1706-1777), graverade år 1733 till minne av Kungliga Akademien i Åbo, som grundades 1640. Samma år graverade Hedlinger även sin berömda LAGOM-medalj, se vinjetten ovan, med självporträtt och uggla.

Skall man våga gissa att den gode Berch kom till Hedlingers atelje med ovanstående kopparstick under armen och hörde sig för om en lämplig medalj … anno 1733 …?

Det finns i alla fall påtagliga likheter!

Bror Emil Hildebrand (1806-1884) beskriver medaljen som nr 7 på sidan 257 i del I av referensverket ”Sveriges och Svenska Konungahusets Minnespenningar, Praktmynt och Belöningsmedaljer” (Stockholm 1874). Drottning Kristina iförd Minervadräkt, med plymförsedd lagerkransad hjälm och fjällpansar med Medusahuvud. Frånsidan skiljer dock i en detalj – Minervas uggla sitter på fyra, istället för tre böcker. Hildebrands förklaring till detta är att det fyra böckerna representerar akademiens fyra fakulteter.

I Felders referensverk över Hedlingers medaljer (1978) har denna medalj fått nr 136. Samma åtsida användes senare till Kristina-medaljen i Hedlingers regentlängd, som påbörjades 1734 (Felder 100). Medaljen mäter Ø 34 mm och finns i silver, brons/koppar (även slagen på slant-plants med rutad rand) och tenn samt gjutjärn (den sistnämnda förmodligen senare, gjuten på något av järnverken som prov på skicklighet).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.