Mårdskinn, Kuna och Euro?

Idag skriver vi måndagen den 1 juli 2013. Halva året har passerat – och halva återstår. Europeiska Unionen (EU) har idag fått en ny medlem; Kroatiendet hästskoformade landet mellan Ungern och Italien, som även gränsar till Slovenien, Montenegro, Serbien och Bosnien-Hercegovina. Dick Harrisson passar på att uppmärksamma detta på sin blogg idag, med inlägget ”Kungariket Kroatien på medeltiden”, där han bl.a. skriver:

– Det kroatiska riket, som tidvis också omfattade betydande delar av Bosnien, saknade en stark centralmakt. Vissa områden erhöll stort självstyre under furstar med titeln ban. Det största hotet mot Kroatien utgjordes emellertid av den växande ungerska stormakten, som i början av 1100-talet erövrade riket och förenade det med Ungern i en personalunion. Kungen styrde genom baner som vicekungar, och den kroatiska adeln kunde bevara sin starka ställning.

Så varför inte ta tillfället i akt och visa ett litet mynt från denna tid?

KROATIEN. Landskapet Slavonien.
Ban (vicekung) Mikac Mihaljevic Prodavic (1325-43) under kung
Karl I Robert av Ungern (1301-42).
AR-Denar (även banovac, banski denar eller banica), slagen 1330-40. Okänd myntort (Osijek?). Silver Ø 15 mm. Vikt 0,97 gram. Åtsidan: + MONETA REGIS P SCLAVONIA, en springande mård mellan en krona ovan, samt en månskära med stjärna nedan. Frånsidan: Ett stort patriarkalkors med fundament, flankerat av två fåglar, två krönta kungar samt bokstäverna R (bakvänt) och M (= REX MIKAC).

Mården på dessa silvermynt (”banovacer / banski-denarer”) har sitt ursprung i att man under romartiden betalade skatter med mårdpälsar i den romerska provinsen Pannonien – vars största delar idag återfinns i Ungern och Slavonien. Mård heter kuna på kroatiska – och 1994 ersatte man dinaren med kunan som landets valuta. Så historien har gått från primitiva (premonetära) betalningsmedel i form av pälsverk till romerska skattmasar, via klingande silvermynt med mård-motiv på … till egen valuta med samma namn (kuna) … och kanske? … någon gång efter år 2019 till euro? … om den finns kvar då …?  😉

Myntmotivet är intressant även ur ett svenskt perspektiv. Medeltidssamlarna känner säkert igen flera ikonografiska detaljer som; patriarkalkors, fyrfotadjur, krönt kung, fågel, krona samt månskära & stjärna. Alla dessa detaljer återfinns nämligen på diverse Lödöse-mynt från perioden ca 1150-1250 (se ovan). Förklaringen till detta är förmodligen att symbolerna är allmänna – och religiöst / heraldiskt betingade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.