Borta bra men hemma bäst

Så var man då hemma igen efter ytterligare ett äventyr i Helsingborg. – En mycket lyckad helg!

Vi åkte ner på fredag eftermiddag, efter att undertecknad (”frökens sists” son) i vanlig ordning irrat runt och hafsat ihop det sista av årets ”mynt- och medaljmix” – i sista minuten. Efter knappt tre timmar anlände vi till mässlokalen där vi stötte på ett par SNF:are som också skulle packa in sina grejer inför lördagens aktiviteter. Sedan bar det av till Grand Hotel – där övernattningen betalades med en speciell tvåkrona. Hade ett par dagar tidigare, till hotellets pigga och alerta VD, Anna Eklund, framfört ”en rolig, udda och intressant förfrågan” … och det visade sig att Cash is King!  – Någon annan som övernattat på Grand för en tvåkrona …?  ;o)

Lördag morgon; väckarklocka, frukost och iväg till mässan. Började packa upp grejerna straxt innan halv tio och blev klar lagom till öppning. Handlarbörsen var ovanligt lugn i år, vilket kanske skruvade ner förväntningarna ett par snäpp. Men när portarna öppnade kl. 11.00 fick man snabbt omvärdera detta. Det blev en ovanligt bra mässa med många affärer, kära återseenden och skratt.

Först efter kl. 5 på eftermiddagen fick man en chans att går runt och kika lite på vad kollegorna hade att erbjuda. Hann emellertid bara med knappt hälften innan hustrun ringde och efterfrågade min närvaro i montern igen. Att man inte ens hunnit runt och hejat på kollegorna var faktiskt första gången för mig. Och det såg länge ut som detta skulle bli mitt första FriMynt utan ett enda inköp!? Men efter ett andra ”rymningsförsök” hamnade jag i alla fall hos en gammal bekant – Anders Falk, som jag känt sedan jag gick med i Göteborgs Numismatiska Förening (GNF) 1978. Anders hade med sig ett trevligt smörgåsbord av medaljer och visade mig en som jag bara inte kunde motstå; mynt- och medaljgravören Erik Lindbergs stora gjutna plakett över sin far Adolf Lindberg, verksam inom samma yrke. Har länge beundrat denna medalj i Ulla Ehrensvärds bok om Erik Lindberg (NM XXXII), men eftersom upplagan anges till endast två exemplar (varav ett på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm), trodde jag aldrig att jag skulle få möjlighet att äga den. Tack Anders!  – Den blev jag glad för. Och så blev det då ändå ”ett litet fynd” även denna gång på FriMynt i Helsingborg.  – En fin tradition!  ;o)

En reaktion på “Borta bra men hemma bäst

  1. Jo, FriMynt tycker jag är en av årets höjdpunkter. En hel dag då man inte behöver tänka på annat än numismatik och trevliga människor. Tänk om livet vore så jämt?
    Sedan är det kul om man kommer hem med något spännande till samlingen också. Själv är jag nöjd med att min samling av SNF-medaljer fick några tillskott. En och annan kunglig medalj blev det också, liksom några intressanta personmedaljer.
    Hoppas verkligen att FriMynt kommer att fortsätta många år till. Jag vet inte om jag har rätt men jag upplevde att det var något färre besökare än det varit tidigare och att skarorna tunnades ut lite tidigare än vanligt… men jag kan ha fel…

Lämna ett svar till Leif Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.