I Mynttidningen  5/6-1996 skrev jag en artikel med titeln ”När Kungen av Avesta slog mynt för franske Solkungen” … och några år senare skrev Bengt Hemmingsson om ”Hadorphs myntbok och ett provmynt i koppar” i SNT 3-2002. Det handlar om ett lite bortglömt område inom svensk numismatik; blindmyntexporten. Från mitten av 1600-talet och fram till 1800-talets början exporterade Sverige förädlad koppar i form av s.k. blindmynt (opräglade myntämnen) till länder som exv. Frankrike, Polen, England, Holland, Spanien, Danmark-Norge och Portugal. Ulla S. Linder-Welin har skrivit om detta i Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) 1937 och i den utmärkta lilla boken ”Svensk koppar och kopparmyntning” 1951 och 1965.

I en inventeringslista från Avesta anno 1699 upptas ett antal gamla punsar till det ”Franska Myntet”. Bland dessa punsar märks bl.a.
1 Conterfej (porträttpuns), 1 stort L, 1 lilja, 1 krona, 4 siffror (1, 4, 5, 6) samt 24 st. bokstavspunsar.
Redan 1937 kunde Linder-Welin identifiera det franska typ-/provmyntet ”Liard de France 1654” som framställt med dessa punsar. Det dröjde dock till Mynttidningen 1996 innan någon upptäckte och omtalade skillnaden i gravörstil mellan de båda mynt som avbildas i Linder-Welins publikationer från 1937 respektive 1951. De är nämligen i högsta grad skiljaktiga – vilket betyder att de har olika ursprung. Den översta på bilden ovan t.h. är graverad av mästergravören Jean Warin i Paris och slagen i staden Corbeil 1654, medan den undre är graverad av någon av gravörerna som jobbade för Avesta myntverks berömde myntmästare, Marcus Kock (1585-1657) … troligen Johan Michelsson. Av den rara Avesta-liarden  känner jag i skrivande stund till sex exemplar, slagna med fyra olika åtsidesstampar och lika många frånsidor – alla utan inbördes kopplingar! … något som indikerar fyra olika parallella arbetsstationer / myntslagare.

Några år efter Avesta-liarden 1654 och Marcus Kocks bortgång 1657, fick sonen, myntmästare Isak Kock (1620–1679), sedermera adlad Cronström, år 1663 förnyade privilegier för verksamheten i Avesta. Där gavs han rätt att tillverka och exportera såväl opräglade blindmynt som färdiga kopparmynt till utländska beställare. Isaks yngre bror, Abraham, besökte under de kommande åren flera av Europas myntverk och skaffade sig värdefulla kontakter. Provmyntet ovan (SM 377) är förmodligen slaget i Avesta 1663 och avsett att användas som ett varuprov för potentiella utländska kunder. Åtsidan visar ett barnportätt av Karl XI (1660-1697) och frånsidan tre prydliga kronor omgivna av CRS (Carolus Rex Sveciae = Karl Sveriges Kung). Bengt Hemmingsson förslår gravören Johan George Breuer som upphovsman – själv skulle jag nog vilja sätta en slant på den tidigare nämnde Johan Michelsson, även här.

Ja, det var så sant; vi skulle ju ha ”dagens falskmynt på Tradera” också …  ;o)

Det kan kanske också vara på sin plats att redovisa resultatet för de 22 förfalskningar som ledningen för Tradera fick information om här på Myntbloggen:

Sålda 11 st.  –  Osålda 4 st.  –  Stängda 1 st.  –  Ej avslutade 6 st.
Säljare A+B+C = Kr 1.733 + 442 + 1.632 = Kr 3.807:- … och 8% = 304:56 till Tradera.